Idrotten i Stockholm kräver en Sverigeförhandling

Varför är ett barn i Stockholm mycket mindre värt än ett barn i Göteborg eller Malmö? Barn har samma behov oavsett var de bor, men när det kommer till möjligheter att röra på sig fysiskt, till exempel i organiserad idrott, så är möjligheterna betydligt sämre i huvudstaden.

Rapporten ”Får vi ta plats” visar hur långt efter Stockholm ligger Göteborg och Malmö vad gäller barn och ungas tillgång till idrottsanläggningar och idrottsytor.

Stockholmsidrotten menar att tillgången till idrottsanläggningar och idrottsytor är så eftersatt i Stockholm att det behövs en nationell samling. Sverigeförhandlingen var en process och ett begrepp som har använts på nationell nivå för utbyggnad av vägar, tågspår och flygplatser samt för att lösa bostadsbristen.

Vi använder därför Sverigeförhandlingen som begrepp för att påvisa att bristen på anläggningar i Stockholmsregionen är så pass allvarlig att det behövs nationellt krafttag.

I dag skickar vi i samverkan med ett antal specialdistriktsförbund ett brev till representanter i riksdagens kultur- respektive trafikutskott samt till ledamöter i idrottsnämnden i Stockholm. Vi menar att tillgången på idrottsanläggningar i ytor i Stockholm bara kan lösas genom god planering när regionen växer. När man planerar bostäder, spår och annan infrastruktur måste man samtidigt planera för idrott. Det är det enda socialt och miljömässigt hållbara sättet att bygga.

Brevet vi skickar följer nedan:

Ni glömde något väsentligt i Sverigeförhandlingen!

Vi riktar oss till dig som på nationell nivå har ansvar för idrottsfrågor respektive trafikfrågor.

Vi tycker att det är bra att stora investeringar kommer att göras för trafikens infrastruktur och nya bostäder. Den så kallade Sverigeförhandlingen var framgångsrik i att hitta en modell där stat och kommun samverkar för att komma ikapp med investeringar i infrastruktur och bostäder.

Men ni glömde något väsentligt. Den goda staden består inte bara av hus och spår. Det krävs mycket mer. Det krävs plats också för idrott. Under många decennier har dessa investeringar satts på undantag. Visst, det görs reinvesteringar och nya anläggningar byggs. Men inte tillräckligt för att bygga ikapp underskottet eller för att bygga i takt med befolkningsökningen.

Vi representerar åtta distriktidrottsförbund med totalt 1 008 föreningar och cirka 310 000 utövare, där en stor majoritet är barn och ungdomar. Vi har gått samman för att driva våra krav.

Vi representerar också många ideella ledare som får anpassa sig till förutsättningar som inte skulle accepteras någon annan stans i landet. Vi har fått nog. Det krävs en förändring nu. Därför vänder vi oss till er politiker på riksplanet. Vi vill att ni tar ett initiativ med Sverigeförhandlingen som en inspirerande modell. Stockholms stad har haft decennier på sig att hitta en lösning, men inte klarat det på egen hand.

Vi har uttryckt detta i ett upprop som publicerades på DN Åsikt 15 augusti. Vi baserar våra ställningstaganden på åtskilliga utredningar. Den senaste rapporten från Volante, ”Får vi ta plats”, visar att Stockholm ligger långt efter Göteborg och Malmö, de två enda kommunerna i Sverige som är någotsånär jämförbara med Stockholm.

Vi vill veta på vilket sätt du som nationell politiker kan hjälpa dina partivänner att ge idrotten i Stockholm samma förutsättningar som i resten av landet. Vi lovar att publicera ditt svar så fort vi fått det.

Vänliga hälsningar

Lars Sandström, ordförande Stockholms Basketbolldistriktsförbund

Lars Ekholmer, ordförande Stockholms Fotbollförbund

Gärmund Sandberg, ordförande Gymnastikförbundet Öst

Jakob Jansson, ordförande Stockholms Handbollsförbund

Göran Tidström, ordförande Stockholms Ishockeyförbund

Mattias Hjelmberg, ordförande Stockholms Innebandyförbund

Sofie Kärrå, ordförande Korpen Stockholms län

Peter Nordahl, vice ordförande Stockholms Konståkningsförbund

Lars Reuterskiöld, ordförande Stockholms Simförbund

Peter Larsson, ordförande Stockholms Idrottsförbund