"Mångfald handlar inte bara om etnicitet"

- Oerhört hedrande! Det känns som om jag har vunnit bara genom att bli nominerad till priset. Det säger Marie-Louise Arnheim, chef för resursenheten för barn och ungdom i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning och en av tre finalister som tävlar om utmärkelsen Årets mångfaldsarbete vid Kompetensgalan på Grand Hôtel i Stockholm den 12 mars. Marie-Louise Arnheim har arbetat med kommunal verksamhet i nästan hela sitt yrkesliv, varav de senaste 25 åren som chef. Sin nuvarande befattning har hon haft sedan enheten föddes 1999. Resursenheten strävar efter att så tidigt som möjligt kunna fånga upp de barn och ungdomar som är i behov av stöd. Synen på mångfald som något självklart positivt genomsyrar hela verksamheten och har så gjort sedan början av 90-talet, då Skarpnäck präglades av sociala problem som till stor del berodde på bristande integration. Vi hade omkring 30 procent invandrare och stora problem inom en liten grupp, säger Marie-Louise Arnheim. Jag tänkte att vi måste försöka matcha det på något sätt och rekryterade personer som skulle kunna fungera som en länk till de här grupperna. Vi erbjöd internutbildning till dem som inte hade tillräcklig kompetens och efterhand upphörde problemen. När vi annonserar ut en tjänst brukar jag alltid leta lite extra efter udda kompetenser, till exempel en bildterapeut, eller efter någon med annan etnisk bakgrund. När vi sökte en ny kurator visade det sig att den mest kompetente var en man med kurdiskt bakgrund som sedan har utbildat sig till sexolog, vilket måste vara ganska ovanligt. Han har absolut bidragit till att fler unga män söker hjälp på ungdomsmottagningen. I dag är närmare hälften av enhetens personal män, var fjärde har annan etnisk bakgrund och åldern varierar mellan 23 och 62 år. Och att Marie-Louise Arnheims medarbetare sympatiserar med hennes synsätt råder det av allt att döma inget tvivel om. Personalomsättningen har i det närmaste varit obefintlig. Hur skulle du beskriva dig själv som chef? – Jag brukar få höra att jag är prestigelös och rak. Jag är en ”doer” som vill ha utveckling och jag tror på tydliga budskap samtidigt som jag försöker verka efter parollen ”frihet under ansvar”. Jag har väldigt lite kontrollbehov och litar på min personal – annars skulle det aldrig fungera. Sedan är jag nyfiken av mig och lyssnar gärna på andras förslag. Jag utgår alltid ifrån att någon jag möter för första gången är intressant tills han eller hon har bevisat motsatsen. Vad utmärker en riktigt bra chef? En chef måste vara bra på att lyssna, tydlig, varm och innovationsrik. Och så tror jag att det krävs en ganska stark integritet. Jag har medarbetare som jag tycker oerhört mycket om men som jag aldrig skulle umgås med privat. Det är viktigt att hålla isär rollerna. Har du några egna förebilder som ledare? Absolut! Idealet skulle vara en blandning mellan Kerstin Green, tidigare socialchef i Flemingsberg, och Loris Malaguzzi, grundaren av Reggio Emilia-pedagogiken. Kerstin för att hon är så lyhörd och ödmjuk men samtidigt bestämd i sitt ledarskap och Loris för hans gränsöverskridande synsätt och innovativa mästerskap. Jag träffade honom när han var i Sverige, och det var ett av de häftigaste samtalen jag har haft trots att vi var tvungna att kommunicera via tolk. Han talade om förskolan men såg långt ut i världsrymden genom ungarna. En helt otrolig människa! Jag kommer aldrig någonsin i närheten av det idealet, men man kan ju ha förebilder och sedan försöka så gott jag kan efter egen förmåga. Vad tror du kommer att krävas av morgondagens kommunala chefer? Vi måste över huvud taget bli bättre på att sälja verksamheten. Som chef kommer det att vara jätteviktigt att vara öppen för nya strömningar. Vi svenskar måste acceptera att vi lever i ett mångkulturellt, globalt samhälle! Det är barockt att tro något annat år 2008. Vi har världens mest välutbildade städarkår i Sverige för att vi är rädda för andra kulturer. När jag arbetade tillsammans med Lugna gatan på Fryshuset mötte jag bland annat en troende muslim som var oerhört beläst på vår bibel. Det är viktigt med sådan ömsesidig förståelse i dag. Hur kommer ni på resursenheten att främja mångfalden framöver? Vi kommer att jobba efter det här konceptet så länge verksamheten finns kvar. Det sitter i väggarna och i våra huvuden. Mångfaldsarbetet är så levande att det inte behövs några planer eller dokument för att det ska fungera. Jag är jättestolt och glad över nomineringen, men ur ett vidare perspektiv hade man ju kunnat hoppas att det inte skulle behövas något särskilt mångfaldspris i dag. Det borde vara fullständigt självklart att alla människor behandlas lika och får samma chans. Samtidigt vill jag betona att mångfald inte bara handlar om etnisk bakgrund. Det kan lika gärna handla om idéer – att försöka hålla en mångfald idéer levande inom en verksamhet. Om nomineringen och Kompetensgalan Marie-Louise Arnheim har utsetts till finalist i kategorin Årets mångfaldsarbete "för att hon, efter många års medvetet och konsekvent förändringsarbete, har byggt upp en bred mångfald bland medarbetarna utifrån kompetens, bakgrund, kön och etnicitet. Marie-Louise Arnheims arbete har i sin tur lett till förhöjd kvalitet för stadsdelens alla invånare." Kompetensgalan 2008 arrangeras av bland andra tidningen Chef, fackförbundet Ledarna, Stockholms stad och Svenska Dagbladet. Till finalplatserna i de olika kategorierna har chefer från hela landet och inom vitt skilda områden nominerats.