RådssalsEko nr 3 - budgetdebatt 18-19 oktober

Stockholms stads kommunfullmäktige, 18 oktober 2007. Beslut enligt kommunstyrelsens förslag där ej annat anges. Skolroteln FÖRSKOLA, SÄRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH BARNOMSORG Borgarrådet Lotta Edholm (fp) framhöll att den moderna skolpolitiken måste anpassas och utformas efter de krav som ställs i ett globaliserat kunskapssamhälle. På skolans område ska Stockholm kunna mäta sig med andra internationella storstäder. Skolans viktigaste uppdrag är kunskapsutveckling, vilket i sin tur innebär att det ska ställas höga krav på eleverna, att verksamheten ska präglas av tydliga mål och att de uppnådda resultaten utvärderas fortlöpande. Skolan ska också rusta eleverna för framtiden, ge barn och ungdomar möjlighet att växa. Lotta Edholm menade att det är oacceptabelt att man går nio år i skolan utan att tillgodogöra sig grundläggande kunskaper. Därför måste skolan bli bättre på att följa upp eleverna och ge stöd åt dem som behöver. Elever med störst hjälpbehov ska erbjudas möjligheten att gå en extra termin eller ett extra skolår för att uppnå kunskaper i matematik och svenska. I den föreslagna budgeten införs fler kontrollstationer i grundskolan. Läsutvecklingsscheman återinförs, den lässatsning som tidigare inriktats på de yngre barnen utsträcks nu till att omfatta även skolår 4–6. Skriftliga omdömen införs när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Det är också viktigt att följa varje skolas resultat – inte bara den enskilde elevens. I Stockholms stad ska skolan utmana eleverna och ställa höga krav på dem. Så formas en skola i världsklass med moderna kunskaper. Cecilia Brinck (m) kritiserade oppositionens skolpolitik för att vara alltför inriktad på större ekonomiska resurser och inte i tillräckligt hög grad intressera sig för hur pengarna ska användas, vilken väg skolan ska gå eller vilka ambitioner den ska ha. Hon menade att en bra skola är en skola som ställer krav och som bygger på kvalitet, valfrihet och mångfald. Stockholms stad satsar mer pengar på skolan än nästan alla svenska kommuner. Samtidigt är andelen icke godkända elever relativt hög, vilket gör att stadens skolor måste ha ett tydligt kunskapsfokus. RådssalsEko ges ut av stadsledningskontorets kommunikationsstab Oppositionsborgarrådet Roger Mogert (s) fastslog att skillnaden mellan majoriteten och oppositionen inte är så stor i någon annan fråga som när det gäller skolan. För varje krona som alliansen vill sänka skatten vill socialdemokraterna satsa på skolan och därmed investera i framtiden. Han sade sig vara säker på att ett vårdbiträde gärna skulle avstå från den skattesänkning om 30 kronor per månad hon nu får om hon visste att pengarna gick till skolan. Genom ökade resurser skulle skolan bland annat kunna satsa på mindre barn- och elevgrupper, ökat lugn i klassrummen, bättre skolmat, större krafttag mot mobbning och mer kultur i skolan. Mogert påpekade att de 153 miljoner kronor som nu ska sparas sannolikt innebär att ett tiotal skolor måste läggas ner. Särskilt pläderade han för att skolorna i förorten, till exempel Farsta, Husby och Rågsved, ska få vara kvar. Jonas Eklund (mp) beskrev i sitt anförande den nya utbildningsförvaltningen, som övertagit flera ansvarsområden från stadsdelsnämnderna, som en koloss. Omorganisationen har resulterat i att rektorer och föräldrar inte känner någon kontakt med den politiska ledningen i staden. Detta skulle kunna kompenseras med en större valfrihet i skolan samt genom bättre samarbete och utökat medinflytande. Miljöpartiet ser positivt på att friskolorna blir fler men menar att det måste ställas relevanta krav på dem, till exempel när det gäller att ta emot elever med särskilda behov. Enligt Eklund är det ett problem att förskolegrupperna ökar i storlek, eftersom det hämmar barnens möjligheter till intellektuell och social stimulans. Inger Stark (v) pläderade för ”skolan mitt i byn” – en skola för alla och ett samhälle som håller samman där skolvägen är kortare, den goda sociala kontrollen får utvecklas och samarbetet med socialtjänsten fungerar. I majoritetens skola handlar inflytande och valfrihet om att flytta vidare till nästa skola när man är missnöjd, inte om att vilja förändra och förbättra. Ansvaret för skolan bör föras tillbaka till stadsdelsnämnderna. Talet om nedläggningar, avknoppning och utmaningar har skapat en stor osäkerhet hos elever, föräldrar och skolpersonal. Vänsterpartiet vill göra riktade satsningar på de första skolåren samt driva frågan om att alla skolor ska ha tillgång till jämställdhetspedagoger. Erik Slottner (kd) betonade att alla elever inte har samma förutsättningar och att det är viktigt att skolan är anpassad även till de utsatta barnen. Skolpolitiken måste ha verktyg för att fånga upp elever med särskilda behov. Skolan ska kunna erbjuda såväl kunskaper som trygghet och arbetsro. Cecilia Önfelt (c) pläderade för en ökad valfrihet inom skolan och förskolan med en gemensam kö för fristående och kommunala skolor som föräldrarna ska kunna använda för att välja plats åt sina barn. Stockholms stad måste se den möjlighet RådssalsEko ges ut av stadsledningskontorets kommunikationsstab som privata utförare innebär. Johanna Sjö (m) uppehöll sig vid särskolan och menade att omvårdnaden har betonats för mycket på bekostnad av undervisningen, att det är viktigt att inte bara diskutera dess existens utan framför allt kvaliteten i verksamheten. Ann-Katrin Åslund (fp) fastslog att förskolan måste ha klara mål för språkutvecklingen, särskilt om barnen inte har svenska som modersmål, och konstaterade också att samtliga stadsdelar uppfyller barnomsorgsgarantin den här hösten. Susanna Brolin (v) påtalade bristen på pedagogiska åtaganden i majoritetens budget och menade att den i ställer erbjuder större barngrupper. Debatten ajournerades till senare i dag. Deltog i debatten: Lotta Edholm (fp), Cecilia Brinck (m), Roger Mogert (s), Jonas Eklund (mp), Inger Stark (v), Erik Slottner (kd), Cecilia Önfelt (c), Johanna Sjö (m), Susanna Brolin (v), Jan Valeskog (s), Ann-Katrin Åslund (fp), Abebe Hailu (s), Regina Kevius (m), Gulan Avci (fp), Zaida Catalán (mp) och Margareta Björk (m). UTBILDNINGSNÄMNDEN, SISAB Erik Slottner (kd) inledde debatten om utbildningsnämnden med att lista tre utgångspunkter för den skola som har elevens bästa för ögonen: valfrihet byggd på jämförbarhet och fri etableringsrätt, att tidigt upptäcka problem och barn med speciella behov samt att förmedla normer och värderingar. Elevens kunskapsbehov ska stå i centrum och en skola som sätter gränser bryr sig, framhöll han. På en fråga från Susanna Brolin (v) svarade han att det ska vara upp till skolan att besluta om elevstyrda gymnasier, men att samarbete mellan elever, lärare och föräldrar ska sättas främst. Cecilia Brinck (m) vill anpassa skolans lokalutnyttjande bättre till verkligheten. Hon påpekade att ledarskapet i skolan inte alltid fungerar och hänvisade till att majoriteten satsar 100 miljoner kronor på chefsutveckling inom skolan samt deltar i den statliga satsningen lärarlyftet, där stat och kommun delar kostnaden. Hon påminde om att individuella programmet, IV-programmet, skulle varar ett undantag, men i dag utvecklats till stadens största program med 15 procent av eleverna. RådssalsEko ges ut av stadsledningskontorets kommunikationsstab Roger Mogert (s) anklagade majoriteten för att använda IV-programmet som bräckjärn för att införa en klasskola med två- och treårigt gymnasium. Han befarar att majoriteten slår sönder den gemensamma gymnasieskolan. Yvonne Ruwaida (mp) efterlyste ordning och reda i både skola och budget. Hon hävdade att det inte går att se vad som är satsningar i skolans budget om inte pris och löneutvecklingen tydligt redovisas. Hon krävde en ärlig retorik från majoriteten för att inte skapa falska förväntningar på satsningar som i stället är löneökningar. Skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) framhöll att gymnasieskolan ska vara elevens grund för ett framgångsrikt yrkesliv, men att den för många blir en slutstation. Hon påpekade att bara tio procent av eleverna på IV-programmet uppnår högskolebehörighet, vilket stärker behovet av ett tionde år i grundskolan för elever som annars inte kommer in på gymnasiet. Lotta Edholm försvarade beslutet att skriva in skolk i betyget, liksom möjligheten att gå en yrkesförberedande linje med eller utan högskolebehörighet. Hon stöder en lärlingsutbildning, vill höja kraven på de studieförberedande linjerna, inrätta ett elitgymnasium för matematik, starta fler profilskolor och endast tillsvidareanställa behöriga lärare. Inger Stark (v) hävdade att det alltid finns ett skäl till att en elev skolkar och motsatte sig att detta skrivs in i betyget med påföljden att eleven stigmatiseras. Hon betvivlade att lärlingsutbildning räcker till på dagens arbetsmarknad och befarade att majoriteten återinför den gamla klasskolan. Vänstern vill satsa 49 miljoner kronor extra på gymnasieskolan, varav tio miljoner på gratis SL-kort för gymnasieelever. Zaida Catalàn (mp) kallade skriftliga omdömen i social utveckling för nyspråk och samma sak som det gamla betyget ordning och uppförande. Hon undrade var en felbedömd elev kan överklaga och förespråkade elevstyrda gymnasier byggda på demokrati och jämställdhet. Magnus Johansson (s) påpekade att anslagen för vuxenutbildning drogs ner kraftigt i förra budgeten, vilket lett till att många sökande nu inte får plats. Han vill att långtidsarbetslösa ska få större chanser att läsa på Komvux när regeringen minskar de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Johanna Sjö (m) påpekade att ordning och arbetsro är en förutsättning för att kunna lära sig något och hänvisade till majoritetens stadsövergripande plan mot våld och mobbning. Hon efterlyste mätbara kunskaper efter vad hon betecknande som decennier av flum. RådssalsEko ges ut av stadsledningskontorets kommunikationsstab Lorentz Lyttkens (m) ansåg att mycket pengar på ett uselt ledarskap ger dålig utväxling, medan lite pengar på ett bra ledarskap ger fantastisk utväxling. Han efterlyste därför en större satsning på ledarskap i skolan. Cecilia Önfeldt (c) vill inrätta ett hållbart klimatgymnasium i Stockholm med fokus på miljö ur ett storstadsperspektiv. Debatten ajournerades till senare i dag. Deltog i debatten: Erik Slottner (kd), Susanna Brolin (v), Cecilia Brinck (m), Inger Stark (v), Roger Mogert (s),Yvonne Ruwaida (mp), Lotta Edholm (fp), Zaida Catalàn (mp), Ann- Katrin Åslund (fp), Magnus Johansson (s), Abebe Hailu (s), Birgit Marklund Beijer (s), Johanna Sjö (m), Lorentz Lyttkens (m), Cecilia Önfeldt (c) och Jonas Eklund (mp).