Skolinspektörernas årsrapporter 2005

Utbildningsförvaltningen, Gunnar Kriegholm, Telefon: 070 771 70 43, epost gunnar.kriegholm@utbildning.stockholm.se SKOLINSPEKTÖRERNAS ÅRSRAPPORTER 2005 Bättre koppling till mål- och styrdokument behövs Nu har Stockholms stads skolinspektörer granskat verksamheten och måluppfyllelsen vid nästan 100 av stadens pedagogiska enheter. Mycket är bra - till exempel har gymnasieskolans betygsbaserade utbildningsresultat förbättrats och betygs- och bedömningsfrågor diskuteras oftare gemensamt. Men det som är gemensamt för de flesta enheter - från förskola till vuxenutbildning - är att det behövs en tydligare koppling till olika mål- och styrdokument. Förskolan Under läsåret 2004 - 2005 har 47 förskolor inspekterats. Ambitionen att minska barngruppernas storlekar finns i många av de besökta förskolorna och i vissa stadsdelar är detta ett generellt åtagande. Samverkan mellan förskola och skola har förbättrats och den satsning som gjorts på barns språkutveckling har höjt personalens kompetens. Inspektörernas uppfattning är att många förskolor påbörjat en diskussion gällande genusfrågor och jämställdhetsarbete men att formerna för barns inflytande bör diskuteras och utvecklas. Vad gäller stadens ambitioner att öka förskollärartätheten har inspektörerna inte sett någon ökning från föregående verksamhetsår. De lokala styrdokumenten saknar i många fall kopplingar till varandra och till nationella och kommunala mål och riktlinjer. Trots att ”Förskoleplan för Stockholms stad” varit ett lokalt styrdokument i två år så är det påfallande många förskolor, främst enskilt drivna, som inte följer och/eller inte känner till den. Grundskolan Under läsåret 2004 - 2005 besöktes 19 kommunala och 13 fristående grundskolor. De flesta elever uttalar förtroende för sina lärare och är oftast nöjda med de kunskaper de får. Skolornas kvalitetsredovisningar har förbättrats men mål- och resultatstyrning är fortfarande ett angeläget utvecklingsområde. Betygsresultaten skiljer sig åt mellan skolor oavsett resurstillgång. För att öka måluppfyllelsen bör skolorna och deras ledning ges kompetensutveckling och stöd inför arbetet med utveckling av kvalitetsredovisningar samt i att utveckla metoder och instrument för en bättre självvärdering/utvärdering. Inspektörerna föreslår ytterligare kompetensutveckling och stöd till rektorer och ledningsgrupper för att stärka de didaktiskt-pedagogiska delarna i ledarskapet. En tydligare uppföljning av skolornas förebyggande arbete mot, och dokumentation av, alla former av kränkande behandling behövs. Samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg har inte förbättrats i någon större omfattning utan är fortfarande ett utvecklingsområde. Gymnasieskolan Under läsåret 2004 - 2005 besöktes nio gymnasieskolor. Dessutom inspekterades det individuella programmet, ESS-skolorna och Rh-utbildningen vid Skärholmens gymnasium och ett stort antal uppföljningsbesök gjordes på tidigare inspekterade skolor. De betygsbaserade utbildningsresultaten har förbättrats. Såväl andelen elever som fullföljt utbildningen med slutbetyg som andelen av dessa som uppnått högskolebehörighet har stadigt ökat. Samtidigt är det fortfarande endast ungefär två tredjedelar av dem som börjat en gymnasieutbildning som uppnått båda dessa mål och skillnaderna är stora mellan olika program. Skolornas arbete med bedömning och betygssättning har förbättrats samtidigt som mycket kvarstår att göra. Inom området normer och värden är kvaliteten genomgående hög, även om det finns problem med arbetsron i vissa klasser. Intagningspoängen till de olika skolorna varierar i mycket hög grad, vilket innebär att det är stor skillnad i kunskapsnivå hos eleverna, inte minst inom det samhällsvetenskapliga programmet. Cirka 10 procent av gymnasieeleverna i Stockholm studerar på IV. Det är något fler än genomsnittligt i riket. Inspektörerna föreslår att de enskilda skolorna i högre grad än tidigare analyserar resultaten på IV, utvärderar måluppfyllelsen och satsar på att utveckla denna verksamhet. ESS-skolorna (Elevstöd - Samverkan - Socialtjänst - Sjukhus) genomför till största delen utbildning inom det individuella programmet. Utbildningen på de flesta av de många enheterna håller hög kvalitet. Skolorna bör fortsätta att utveckla sin förmåga att utvärdera sin egen kvalitet och att använda resultaten från utvärderingarna i sitt utvecklingsarbete. De lokala arbetsplanerna och andra lokala styrdokument bör förankras bättre hos personal och elever. Vuxenutbildningen Under läsåret 2004 - 2005 har 10 vuxenutbildningsanordnare inspekterats. De flexibla undervisningsformer som vuxit fram de senaste åren är nu mer etablerade till sin form. Utvecklingen fortsätter genom att anordnarna anpassar formerna beroende på studerandeunderlag i de flexibla kurser som startar, med så stor individuell anpassning som möjligt. I den vanliga undervisningen i klassrummet borde det även finnas utrymme för att möta tidigare vunna erfarenheter och kunskaper samt ge studerande ett större och tydligare ansvar och inflytande än vad de tar och har idag. Avbrottsfrekvensen i studierna, som beror på olika faktorer, är fortfarande stor i staden. Anordnarna av vuxenutbildningen bör ta ett större ansvar för att närma sig högskolan, exempelvis genom ökade inslag av problemorientering i undervisningen. Betygsresultaten har sjunkit framförallt på den grundläggande nivån. Under inspektionen har setts en vilja till förändring och utveckling av verksamheten. Här hittar du rapporterna http://www.stockholm.se/utbildning