Stora förändringar i vården för patienter med ledgångsreumatism eller benskörhet

Tidig behandling för patienter med ledgångsreumatism och bedömning av fler riskfaktorer för benbrott hos patienter med benskörhet. Det är några av slutsatserna i Socialstyrelsens nya riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar som sammanfattas i senaste numret av Evidens.

Hösten 2010 presenterade Socialstyrelsen sina preliminära riktlinjer. Sammanlagt ges 279 rekommendationer. Riktlinjerna är ute på remiss och den slutliga versionen beräknas vara klar under hösten 2011.

Stora förändringar har skett i behandlingsstrategier vid tidig ledgångsreumatism, med tidig insättning av sjukdomsmodifierande läkemedel (DMARD, disease modifying antirheumatic drugs), behandling med metotrexat i högre doser än tidigare hos patienter med sämre prognos. Dessutom rekommenderas täta kontroller och snabbare förändringar av dos och läkemedel vid otillfredsställande effekt. Behandling med så kallade biologiska läkemedel (ett samlingsnamn på läkemedel som är kopior eller som liknar kroppsegna ämnen) har fått en mer framträdande roll.  

Det är stora förändringar även inom benskörhetsvården. Tidigare fokuserade man väldigt mycket på bentätheten när man bestämde vilka som skulle behandlas. Socialstyrelsen rekommenderar att vården istället fokuserar på bakomliggande riskfaktorer för benbrott när man bedömmer vilka individer som bör erbjudas bentätshetsmätning och behandling. Det innebär att fler äldre med många riskfaktorer bör få behandling. Flera yngre patienter, utan andra riskfaktorer för benbrott än en låg bentäthet, ska inte behandlas med läkemedel mot benskörhet.

I årets första nummer av Evidens skriver vi också om nyheter i Kloka Listan, kommande fortbildningar och mycket annat.