Nyhet -
Bostadsutvecklingsdag med både traditionella och framåtblickande frågeställningar
Av Kjell-Arne Larsson
Vi har hört det förr: det måste byggas fler bostäder. Ett ”traditionellt mantra” som har upprepats på åtskilliga konferenser. Så varför upprepa det igen? Jo, Bostadsutvecklingsdagen visade med all tydlighet att frågan kräver förnyad allsidig belysning och att lösningen på bostadsbehoven måste vara minst lika allsidig och dessutom innovativ.
Realstad AB stod som arrangör för en Bostadsutvecklingsdag i Stockholm och där presentatörerna visade att viljan finns hos både aktörer och intressegrupper. Det är heller ingen brist på konkreta idéer till lösningar. Men frågan många fortfarande ställer sig idag är om vi helt enkelt inte saknar en fungerande bostadspolitik.
Moderator för konferensen var före detta civil- och bostadsministern Stefan Attefall som numera är rådgivare och bostadspolitisk kommentator. Han pekade på att vi nu kanske befinner oss i ett formativt skede, det vill säga påverkas av starka förändringar, inte enbart krusningar på ytan. Ändrad demografi kräver både fler bostäder och mer infrastruktur. Förändrad politik och nya affärsmodeller kan skaka om bostadsmarknaden. Mycket skulle kunna hända som ändrar spelplanen.
Hållbarhet
Mikael Matts som var första talare hänvisade även han till demografin med kraftig befolkningstillväxt och brist på bostäder. Mikael Matts är vice vd för Skanska och Ansvarig bostäder. Byggaktörer har flera typer av utmaningar för att klara behövlig nyproduktion. Dessutom är klimatarbetet en övergripande utmaning. Sverige ska bli fossilbränslefritt till 2045 och Skanska ska samma år bli klimatneutralt.
Förr var klimatbelastningen från en byggnad fördelad på 15 % i byggskede och 85 % i driftskede. Idag fördelas den lika på bygg och drift. Det motiverar fokus på besparingar i produktionen. Här tror Mikael Matts bland annat på stark utveckling av cirkulära material.
Skanska kan med känd teknik klara klimatmålen till hälften fram till 2030. Därefter krävs innovationer. Skanska tror på partnerskap för innovation och samarbeten med nya aktörer. Mikael Matts visade exempel på samarbete med Volvo CE beträffande självkörande elektriska lastbärare i en bergtäkt, Skandinaviens första hotell som är nollenergihus och ett plusenergihus i Norra Djurgårdsstaden.
Konjunkturer och trender
Cathrine Danin som är seniorekonom på Swedbank rapporterade om konjunkturläget inför 2020. Banken har en grupp som följer konjunkturen både i Sverige och i omvärlden, och bland annat hur bostadsmarknaden påverkas. Nu pekar flertalet indikatorer nedåt, men det förefaller inte finnas risk att sjunka till nivåerna 2008/09 eller 2012/13. Lågkonjunktur väntar inte, snarare en avmattning. Bostadspriserna kommer troligen att öka något under både 2020 och 2021. Och de låga räntorna är troligen här för att stanna.
Joakim Lusensky är analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet. Han berättade om trender på bostadsmarknaden, vad som säljer bäst och vem som köper. En viktig fråga är villkoren för lån och möjligheterna för byggherrar och bostadskunder att få lån.
Noggrann bedömning av bostadsbehovet
Hela 240 av landets kommuner uppger att de har bostadsbrist. Många tror att de har en bra bild av vilka kategorier som har bostadsbehov och vilket utbud de har tillgång till eller saknar. I själva verket baseras inte uppskattningarna på fakta. Nu utvecklas dock ett ”verktyg” som kan hjälpa kommunerna. Tyréns har testat sin nya beräkningsmodell på Uppsala kommun. Bostadsmarknadsanalytiker Simon Imner berättade hur detta genomfördes.
Genom att använda data om hushållens inkomster och förmögenheter (avpersonifierade) och data om bostadsmarknaden, gick det att kartlägga grupper med olika ekonomiska förutsättningar och jämföra med det lokala utbudet av bostäder.
Resultatet i Uppsala kommun visade bland annat att 86 % av hushållen hade ett godtagbart boende, 5 % hade det inte men hade förutsättningar att av egen kraft skaffa ett sådant, 2,5 % kunde inte ta del av utbudet men kunde bostadsförsörjas med riktade åtgärder, medan 6 % inte kunde bostadsförsörjas. Uppdelat i kategorier visade det sig bland annat att 60 % av ensamhushållen utan barn inte kunde bostadsförsörjas, därför att de inte hade råd att hyra. Tyréns metod kan bli ett ovärdeligt verktyg i kommunernas planering.
Maria Pleiborn som är demograf på ett annat konsultföretag, nämligen WSP, fortsatte på temat, men med fokus på ungas och äldres växande behov av bostäder. Hon berättade vad som kan göras för att snabbt få fram mindre bostäder för dessa grupper.
– Dagens bostadspolitik, finns den ens?” frågade sig Maria Pleiborn. Man blir tokig på att det aldrig händer något. Det hjälper inte att bygga billiga lägenheter för de som står i kö, vi måste bygga för just de grupper som behöver bostad. Och den fysiska utformningen av denna är inte allt. Det som alla generationer frågar efter är nämligen bostadsområden med trygghet.
Nytt koncept för äldreboende
Trygghet är bland annat något som Bovieran tagit fasta på för att utveckla trivsamt och aktivt boende i flerbostadshus med bostadrätter för äldre. Jeanette Öhman som är affärsutvecklare på företaget berättade att Bovierans koncept bygger på idén att ta hit medelhavsklimatet till Sverige. Varje hus har en stor vinterträdgård där träden vilar bara två månader per år. Lägenheterna nås via loftgångar på insidan, inne i trädgården. Det finns flera mötesplatser för avkoppling och för aktiviteter. Bovieran sticker ut från andra aktörer genom att skapa sammanhang. Varje hus har en trivselgrupp och en förvaltningsgrupp och andra typer av grupper beroende på intressen. Jeanette Öhman pekade på betydelsen av att bygga seniorboenden, för att få ensamstående och par att flytta från sina småhus och få igång flyttkedjan.
Pernilla Bonde från HSB presenterade förbundets koncept HSB DELA för att erbjuda bostadsrätter till unga. Bostadsköparen står för halva köpeskillingen och HSB för resten. Efter fem år har innehavaren rätt att köpa loss lägenheten. Vissa skattefrågor och andra formella frågor måste utredas innan konceptet kan lanseras på bred front.
Hög fabriceringsgrad
Stefan Lindbäck som är vd för Lindbäcks Bygg visade hur kostnadseffektiv och hållbar bostadsproduktion kan gå till i praktiken. Företagets produktion i fabriken i Piteå har hämtat inspiration från bilindustrin med modultänkande, LEAN och robotisering. Kunderna finns inom alla tillväxtområden, framförallt i Mälardalen.
– Fabriksproduktion kan verkligen ge både fler och billigare bostäder, menade Stefan Lindbäck. Men att det sedan blir dyrt i slutänden beror framförallt på att marken är dyr. Om alla parter och aktörer ville att det skulle vara billigt skulle det också bli så.
Ny rapport och forskarstudier
Archus Arkitekter har kommit med en ny rapport om ”Morgondagens boendekoncept”. Företagets vd Erik Bruhn levererade en mångfasetterad trendspaning kring rapporten. Han avslutade med önskemål om mer flexibla regelverk för att möta framtida behov av planlösningar och kvarterskoncept.
Den sista presentationen på Bostadsutvecklingsdagen hade rubriken ”Bostäder för alla – en lägesanalys – behövs en ny bostadssocial utredning?” och för presentationen stod Martin Grander, som är fil dr i urbana studier vid Malmö universitet. Han redovisade mycket intressanta siffror som belyste allmännyttans roll och ställde sex frågor:
Bostadsutvecklingsdagen avslutades med en paneldebatt. Frågorna ställdes av Stefan Attefall och i panelen ingick Reinhold Lennebo – vd för Fastighetsägarna, Jörgen Mark-Nielsen – samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta och Marie Linder – förbundsordförande för Hyresgästföreningen. Det blev en stundtals het debatt där flera av problemställningarna manade till eftertanke.
//
https://www.svenskbyggtidning.se/
//
För info om nästa event (Bostadsforum 2020):
https://www.bostadsforum.nu/bostadsforum
