BREEAM pushar hållbarheten – men skulle kunna bli ännu bättre

Engelska BRE har tagit fram en ny version av BREEAM. SGBC gör översättning och anpassning av manualen, som kommer att bli BREEAM-SE version 7. SGBC (Sweden Green Building Council) inrättar nu fyra fokusgrupper, som inriktas på management, energi, LCA och cirkularitet, för att arbeta med den nya versionen. I samband med det passar vi på att fråga en erfaren BREEAM AP och Assessor om möjliga förbättringar.

AV KJELL-ARNE LARSSON

SGBC har visserligen inte möjlighet att styra utformningen av BREEAM annat än i vissa delar, eftersom det är BRE som äger systemet, men det är viktigt att ändå försöka vara med och påverka. I denna intervju med Pia Öhrling berörs delar som har förbättringspotential.

BREEAM och även LEED har varit, och är fortfarande, viktiga och bra för utvecklingen av hållbart byggande i Sverige. Systemen har inspirerat byggbranschen och betytt mycket för att driva utvecklingen.

– BREEAM och LEED har påverkat mycket i positiv riktning. Och de fungerar mycket bra för miljöstyrning av projekt, säger Pia Öhrling, vd för Piacon som erbjuder tjänster som BREEAM Assessor och AP, LEED AP, WELL AP, Miljöbyggnadssamordnare och NollCO2-samordnare.

Hon anser samtidigt att BREEAM inför den nya versionen skulle kunna ses över, för att bli lättare att arbeta med. En del detaljer av mer formellt slag kan skalas bort. Vissa krav kan vara mindre strikta på hur exakt det ska utföras och mer inriktade på resultatet. Ett par exempel på alltför ingående texter gäller översvämning och dagvatten där kraven inte heller är ordentligt anpassade till svenska metoder och riktlinjer utan hänvisar till engelska riktlinjer.

– Med färre detaljer i manualen blir det lättare för projekten att förstå och inrikta sig på lösningar som ger bra slutresultat, att arbetssättet fokuserar på det väsentliga. Risken idag är att det blir suboptimering. Alltför många detaljkrav gör att bland annat granskningarna tar väldigt mycket tid, och projekten behöver komplettera smådetaljer, vilket ökar kostnaderna, fortsätter Pia Öhrling.

Mer vikt på resultatet

BREEAM ger poäng för Management – ledning och styrning – där fuktsäkerhet ingår. Givetvis en viktig aspekt, där krav finns att projektet har en fuktsakkunnig. Men manualen ställer onödigt detaljerade krav på formalia, vilket gör att projekt kan få granskningskommentarer och måste lägga tid på att förklara saker som för insatta är självklara, som att resultatet på fuktmätningar i betong övertrumfar den tidiga indikativa uttorkningsberäkningen. För fukt finns samtidigt flera kriterier som rör betong, men inga för trä. I den nya manualen bör kriterierna fokusera tydligare på det som är viktigt att dokumentera och kontrollera.

Indikatorn Elementär Livscykelkostnad LCC är bra för att driva på för långsiktig hållbarhet i stället för att välja billigaste lösning i byggskedet. Även här är BREEAM:s krav fyrkantiga vilket gör att projekt riskerar att ägna mer tid åt dokumentationen än resultatet.

– Jag tycker inte att indikatorerna för Management ska tas bort, bland annat fuktsäkerhet och LCC är betydelsefulla, men detaljerna borde ses över, så att kraven inte blir så stelbenta.

Pia Öhrling nämner ytterligare exempel på detaljkrav som kanske inte är motiverade, bland annat inom Markanvändning och ekologi. Ett krav är att en ekolog ska inventera tomten i tidigt programhandlingsskede. Vilket är viktigt när man bygger nytt på exempelvis naturmark, men inte om det är en ombyggnation där det saknas mark eller en nybyggnation på en parkeringsyta. I dessa fall är det inget problem om ekologen kommer in senare, med förslag på att öka den biologiska mångfalden. Risken är att projekt tror poängen är förlorad och ingen ekolog anlitas, vilket kan leda till sämre lösningar för biodiversitet.

En bra morot för att utveckla hållbarhetsarbetet i projekten är möjligheten till BREEAM-poäng för egna innovativa lösningar och åtgärder. Men en viss innovation är bara möjlig att få poäng för en gång. Samma innovation ger inte poäng igen, inte ens hos en annan byggherre. Om de innovativa lösningarna istället skulle få användas fler gånger skulle de bidra till att sprida innovationer.

Flera av indikatorerna i BREEAM är obligatoriska, fler ju högre betyg som eftersträvas. Även de obligatoriska kraven bör ses över i arbetet med den nya versionen.

En svår fråga är hur många poäng det ska gå att få på respektive indikator, det vill säga hur olika indikatorer ska viktas mot varandra. I tidigare versioner var mycket tyngdpunkt på energi, medan klimatpåverkan inte gavs samma tyngd. Nu är det kanske dags att se över viktningen igen.

Många har varit kritiska mot att en BREEAM-certifiering gäller enbart en typ av verksamhet i byggnaden. Om ett stort kontor innehåller en liten kommersiell lokal, måste lokalen antingen lämnas utanför certifieringen, eller så måste två certifieringar göras, vilket höjer kostnaden. Skillnaderna mellan varianter för olika verksamhetstyper är så liten, att en certifiering borde vara tillräcklig.

– Det skulle absolut i de flesta fall räcka med en certifiering per hus, menar Pia Öhrling.

Pia Öhrling är civilingenjör med 30 års erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen och 20 års erfarenhet av miljöfrågor i byggprojekt och miljöcertifieringar. Hon är en av Sveriges främsta experter på LEED och BREEAM.

Mer lättläst

Om vi jämför den nu gällande BREEAM-SE v 6 med den första version för Sverige som kom 2013, har manualen blivit mycket mer omfattade textmässigt, med fler hänvisningar till tolkningsnoter och ytterligare information, som gör att den blir svårläst. Det skulle underlätta för projekt om kommande versioner gjordes mer lättlästa.

BREEAM har inget krav på verifiering, vilket Miljöbyggnad har. Den slutliga BREEAM-certifieringen görs enbart mot bakgrund av det som har projekterats och byggts, så det är till exempel energiberäkningar som ligger till grund för energipoängen och inte uppmätt energi.

– Eventuellt borde detta ses över. Kanske borde energianvändning och vissa andra krav verifieras så som i Miljöbyggnad, anser Pia Öhrling.

Något som definitivt borde ses över är kraven på emissioner från material. Strikta 100-procentiga krav här, kan leda till oönskade effekter, som att projekten inte tar poängen då den är så oförlåtande eller att bygget mörkar om de råkat missa någon produkt. Att tillåta mindre avvikelser, genom avvikelserapportering skulle kunna lösa problemet. Viktigast är att få alla som är engagerade i byggprojektet att jobba för en hållbar byggnad och inte haka upp sig på mindre detaljer som inte har någon stor miljöpåverkan.

– Men även om det finns möjlighet till förbättringar är det viktigt att framhålla att BREEAM – och även LEED – hjälpt till mycket för utvecklingen av hållbart byggande i Sverige, avslutar Pia Öhrling.

//

Artikel ur senast numret, Grönt Samhällsbyggande 1 2025,