Nyhet -
Cirkulärt tänkande på BASTA-dagen
Av Kjell-Arne Larsson
Sammanhängande digitala kedjor av relevant miljöinformation var ett återkommande ämne på BASTA-dagen. Organisationen presenterade också viktiga nyheter sedan sist. Ett tema för konferensen var cirkulär ekonomi, det vill säga att material återvinns och produkter återanvänds på ett hållbart sätt.
Byggbranschen står inför en omställning från att hantera linjära materialflöden till att hantera cirkulära flöden. Avsikten är att spara resurser och få ner mängden avfall, helst till noll. Återvinning och återanvändning måste samtidigt förenas med krav på frihet från gifter.
– Hur ska vi hantera befintliga material i en cirkulär ekonomi? frågade inledningsvis Sussi Wetterlin, vd för BASTA. Hur få koll på innehållet och vara säkra på att inte föra gifter vidare?
– Det vi bygger idag måste göras så att det underlättar framtida återvinning och återbruk. Idag samlar vi mycket data om innehåll i material och produkter, men utgör de den rätta informationen för att underlätta en cirkulär ekonomi? fortsatte Sussi Wetterlin.
På gång i svensk och EU-lagstiftning
Erik Gravenfors, som är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, redogjorde för nyheter och uppdateringar från EU. EU har presenterat en strategi för ett hållbart samhälle – ”Den europeiska gröna given” – som i flera delar har bäring på byggbranschen och BASTA:s arbete. Ett av målen är att bygga och renovera på ett energi- och resursbesparande sätt. Strategin formulerar också en separat kemikaliestrategi för en giftfri miljö.
I den nya kemikaliestrategin för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö – är ett av syftena att öka kemikalieindustrins globala konkurrenskraft genom att utveckla säkra och hållbara kemikalier som fungerar i en cirkulär ekonomi. Detta mål har också koppling till EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. Hållbara kemikalier ska gynna giftfria kretslopp och minimera innehåll av potentiellt skadliga ämnen.
Erik Gravenfors nämnde också PRIO som är ett verktyg för att producenter och andra företag ska kunna byta ut farliga ämnen i varor och kemiska produkter. PRIO har nu uppdaterade kriterier för allergiframkallande ämnen, PFAS, fluorerade växthusgaser samt nya sökfunktioner på material och batchvis sökning.
Substitutionscentrum
Tonie Wickman, som är rådgivare på Substitutionscentrum, berättade om den hjälp som företag och offentlig verksamhet kan få. Centrumet startades 2018 som ett regeringsuppdrag, är statligt finansierat och placerat på RISE. Centrumet ger inte direkta rekommendationer om val av vissa produkter eller märken, utan ger råd om tillvägagångssätt, bland annat med hjälp av Substitutionsguiden (www.substitutionscentrum.se). En stark rekommendation är att använda Alternatives Assessment som metod för substitution, där man utgår från vilken funktion man vill uppnå och en problemformulering och att man dokumenterar utvärderingssteg och beslut. Alternativen ska jämföras ur flera aspekter: toxikologi, exponering, livscykel, teknisk och ekonomisk prestanda. Nya alternativ behöver dessutom testas och utvärderas.
Fokus för centrumet är konsumentnära varor, men byggprodukter kan bli aktuella, till exempel i samarbete med den danska motsvarigheten till Substitutionscentrum – Center för cirkulär kemi – som har byggvaror som särskilt fokusområde. Det är värt att påpeka att genom samarbete med RISE har man tillgång till flera testbäddar, där det till exempel går att utsätta en fasadmodul för brand, följa och utvärdera förloppet.
Loggböcker
BASTA och motsvarande bedömningssystem på marknaden är viktiga då byggmaterial och – produkter väljs till bygget. Men med tanke på förvaltningsskede, framtida renoveringar, ombyggnader och slutligen rivning, är det viktigt att dokumentera vad som byggs in i huset. Särskilt om något ämne som senare visar sig medföra risker har byggts in, krävs information om var ämnet finns. Därför behövs en loggbok. Zsolt Toth, som är senior projektledare på Buildings Performance Institute Europe, berättade om en EU-studie av digitala loggböcker. Befintliga system för loggböcker har jämförts med en ideal loggbok. EU föreslår att en sådan bland annat ska kunna integreras med BIM och innehålla anvisningar för hur byggnaden kan renoveras. Loggboken ska vara transparent för bland annat myndigheter.
Loggade data är dessutom ovärderliga när material och produkter från huset senare ska återvinnas och återanvändas. Inte minst en digital loggbok gynnar därför en cirkulär ekonomi.
Hur leverantörerna möter kraven
Peder Welander, som är nyutvecklings- och marknadschef på Moelven Modus, berättade att företaget alltsedan 1958 haft ett livscykelfokus på fastigheter och återvinning som mål med sina produkter.
– Livscykelperspektivet finns i vårt DNA, menade Peder Welander. När planlösningar ska förändras gör de flesta så att de river väggar och sätter upp nya. Vi demonterar väggar och monterar upp dem igen, i nya lägen. Moelven får allt mer att göra ute hos fastighetsägarna och mindre att göra i vår fabrik.
Re-vironment är företagets koncept för att återbruka ännu mer. Åttio procent återbrukbarhet är målet och här arbetar man tillsammans med fastighetsägare och genomför ett ökande antal återbruksprojekt. Framtiden är True-vironment med en till hundra procent cirkulär loop.
– Sedan görs nu en digital tvilling till ett fysiskt kontor vi bygger, med navigerbara ritningar på lokalen ”as built”. Tillsammans med fastighetsägare försöker vi nu hitta en bra form för lättnavigerade digitala tvillingar där alla material, produkter och deras placering framgår, avslutade Peder Welander.
Fredrik Jörnlind, som är affärsutvecklingschef på Swerock, visade siffror på användning av ballastmaterial och användning av återvunna material som ballast. Årligen förbrukas cirka 100 miljoner ton ballastmaterial och detta är därmed den volymmässigt största produkten som tillverkas i Sverige. Samtidigt är vi bland de sämsta i Europa att använda återvunna material som ballast, på plats 13 av 18 länder. Lagstiftningen är lika för alla i EU, men den tolkas olika. Hos oss bedöms cirkulära jord- och ballastprodukter efter deras totalhalt av giftiga ämnen, inte efter deras påverkan på hälsa och miljö. Kanske dags att revidera tolkningen och öka återanvändningen?
Henrik Jansson, som är handläggare på Sveriges Färg och Lim Företagare, tog med exempel upp den besvärliga avvägning som ofta måste göras mellan en produkts risker och dess funktion. En produkt med innehåll som medför vissa risker kan medge betydligt lägre underhållskostnader (minskad resursanvändning) och ge byggnaden hög livslängd.
Utvecklingen hittills av färger har gjort bland annat att utsläppen av VOC – flyktiga organiska ämnen – har minskat 80 procent och att 70 procent av all industrifärg till trä idag är vattenburen. Men ska man gå längre? Branschen har utmaningar genom att mängden möjliga ämnen minskar och antalet möjliga konserveringsmedel minskar (biobaserad råvara angrips av bakterier). Funktion hos produkter är inte prioriterat idag, däremot att bli av med farligt innehåll. I praktiken är det svårt att välja mellan funktion och giftfrihet. Exempelvis har en rörelsefog av polyuretan en livslängd på cirka 40 år medan den är 10 år hos en annan fog och den senare dessutom orsakar energiläckage efter åldring. För ett monteringslim kan valet vara mycket enkelt, om inte konstruktionen sitter ihop kan den råka ut för kollaps och orsaka överhängande fara.
Nytt från BASTA
BASTA vill givetvis underlätta övergången till cirkulära materialflöden. Därför blir det möjligt att redovisa cirkularitet i BASTA:s databas. Bland annat går det att ange hur stor andel cirkulärt material som en vara innehåller. Funktionerna kommer att lanseras under våren 2021.
Beträffande hormonstörande ämnen har BASTA kommit med nya kriterier som har implementerats i BASTA-systemet. Den ganska komplexa arbetsgången som beskrivs, använder flera källor som underlag för bedömningen: REACH kandidatförteckning, EU:s vetenskapliga kriterier, EU:s CoRAP-lista, Danskt Center för hormonstörande ämnen och ChemSec SIN-listan. För att förenkla arbetet med hormonstörande ämnen så finns en lista över vilka ämnen som omfattas av det nya kriteriet. Ett bra tips är att utnyttja edlists.org som använder en liknande metod som BASTA och där det finns information om status hos utredningar i EU.
För värdering generellt av material och produkter och information om dessa finns idag data utspridda i flera databaser och i flera system. I olika faser av ett byggprojekt och senare förvaltningsfas, måste mycket arbete göras manuellt och idag görs det om flera gånger. Sussi Wetterlin och Jeanette Green talade om betydelsen av digitala flöden, API-anrop, effektivare hantering av miljödata och spårbarhet. Data borde alltid kunna hämtas från källan. BASTA:s loggbok kompletteras för att kunna hämta data digitalt för visning i loggboken, exempelvis av klimatdata, cirkularitet och avfall. Denna möjlighet är planerad att introduceras under Q2 nästa år.
Plaståtervinning svårt
Byggsektorn förbrukar årligen 262000 ton plast. Och varje år uppstår 152000 ton plastavfall. Endast 0,8 procent av detta materialåtervinns.
– Utmaningen är att de olika plastsorterna inte går att återvinna blandade tillsammans, berättar Alexandra Almasi, projektledare på IVL.
De olika sorterna – PVC, PE, PS och PP – måste sorteras vid källan. Några företag har fungerande rutiner, exempelvis Roofcollect och GBR Golvåtervinning. För ett effektivt resursutnyttjande och bra återvinning behöver aspekter på denna beaktas i byggprojektets alla faser, bland annat att konstruera byggnaden så att återvinning underlättas. Producenter av byggvaror bör också ha återvinning i åtanke redan när produkterna utvecklas.
Nya sorteringskrav
När det gäller byggavfall generellt har ny lagstiftning trätt i kraft och under BASTA-dagen presenterades denna av Marianne Hedberg, miljöexpert på Byggföretagen. Vid alla byggen ska numera avfallet sorteras i sex fraktioner, där en av dem utgörs av plast. Denna delas inte i olika plastsorter, men för bästa återvinning måste branschen enas om vilka ytterligare fraktioner som är lämpliga. Nytt är också att farligt avfall ska rapporteras till Naturvårdsverket, med hjälp av ett digitalt verktyg.
Byggherren ska – enligt förändring i PBL – bland annat göra en kontrollplan med uppgifter om återanvändning. Enligt Miljöbalken är det alltid den som ger upphov till avfallet, avfallsproducenten, som ansvarar för att avfallet genomgår ett fullständigt behandlingsförfarande och tar kostnaderna för att hantera det avfall som produceras. Det är EU:s avfallsdirektiv och strategier för att ställa om till cirkulära flöden som ligger bakom de nya bestämmelserna.
Projektet CIX
Emma Östlund, hållbarhetschef hos ETTELVA Arkitekter och Karolina Brick, miljöchef på Riksbyggen gav en uppdatering av CIX som är ett verktyg för att utveckla mer cirkulära byggnader. CIX startade som ett projekt finansierat av Boverket och drivs idag av ETTELVA Arkitekter och Bengt Dahlgren i samarbete med Riksbyggen och Lokalförvaltningen i Göteborgs stad.
För att utveckla och testa verktyget har tre teoretiska testbäddar används med ursprung från Riksbyggens koncept Kappellehusen:
• Cirkulärt med hantverk (15 % lägre klimatpåverkan)
• Design för återbruk (10 % lägre klimatpåverkan)
Cirkulariteten skiljer sig mellan de fyra teoretiska modellhusen, där det maxade huset får högst cirkularitet och de tre övriga något lägre.
Verktyget för att beräkna cirkularitetsindex finns idag i Excel-version. För närvarande tar ETTELVA och Bengt Dahlgren i Göteborg fram ett webbaserat verktyg som ska lanseras kring årsskiftet för gratis användning.
Riksbyggen kommer att använda cirkularitetsindex i sitt systematiska hållbarhetsarbete och inte minst i sina ”Kappelle”-typhus.
Återvunnet material
Skanska hade tidigt målsättningar att agera för att underlätta cirkularitet. Ett grepp är att återbruka och återvinna eget material och produkter, ett annat att köpa in återbrukat material från andra aktörer eller att sälja material vidare till ett annat projekt. Andrea Pap de Pestény som är gruppchef för hållbar affärsutveckling på Skanska visade några exempel. Cirkulär asfalt minskar klimatpåverkan med upp till 75 procent och har samma kvalitet som konventionell asfalt.
I ett projekt i Malmö återanvändes tegel och betong för att tillverka golvplattor. Fasaderna bestod delvis av plast med återvunna PET-flaskor som råvara. I ett annat projekt togs fasadtegel tillvara för användning på annat håll. Vi kommer kanske att få se okonventionella grepp inom återvinningsområdet; varför inte utnyttja avlagda jeans som råmaterial till byggisolering?
Cirkulära lokalanpassningar
Slutligen gav hållbarhetschef Mattias Svensson från Humlegården fastigheter sin syn på cirkularitet. Han hänvisade till att bygg- och fastighetsbranschen orsakar stor miljöpåverkan i nationellt perspektiv: 21 procent av växthusgaserna, 37 procent av energianvändningen och 31 procent av avfallet.
– Tidigare var fokus att spara i driftsfasen. Nu flyttas det mer till materialsidan, menade Mattias Svensson. Bland annat måste vi ändra mentalitet och se avfall som en resurs. Och vi ser även ett större intresse från kunden kring hur man kan arbeta med hållbarhet kopplat till lokalen. Medvetna val blir allt viktigare.
Han visade exempel på ett kontorsgolv som var tillverkat av återbrukat spill från textilmattor. Byggdelar som kan återanvändas är bland andra glaspartier, ståldörrar, belysningsarmaturer, prefab WC, påkörningsskydd och plattformshissar. Till och med markismotorer och ventilationsaggregat återbrukas. Företaget försöker också utveckla återanvändning av fasadtegel och flytta tegel från rivningar till ny- och ombyggnationer.
Humlegården tillsammans med Kinnarps, RISE och IVL driver det Vinnova-finansierade forskningsprojektet Circularity metrics in business KPI:s (CIRinK 2) som syftar till att utveckla och testa indikatorer, arbetssätt och cirkulära mått som ska främja en övergång till en mer cirkulär affärsmodell. Målet är bland annat att man genom detta projekt får möjlighet att vetenskapligt utvärdera och analysera hur vi genom medvetna val av material och metoder kan skapa en så cirkulär och resurseffektiv process och lokalanpassning som möjligt.
– Tillgång på data är mycket viktigt och de tar tid att få fram. Det får inte bli alltför subjektiva mått och exempelvis siffror från olika projekt måste kunna jämföras. I ett projekt måste vi få med alla parametrar från början. Här är data om risker med giftigt innehåll mycket viktiga.
– För att kunna göra förbättringar krävs att saker och ting går att mäta. I många fall blir det ändå ytterst komplext att kalkylera fördelar och vinster, betonade Mattias Svensson.
När det gäller hållbarhet går det inte att räkna på det gamla sättet. På Humlegården är man dock fast besluten att utforska möjligheten att göra cirkularitet till en del av företagets affärsmodell.
En bit på väg
– Cirkularitet är en oerhört viktig fråga. Det handlar om att använda resurser mycket bättre än idag och helst ha sikte på noll avfall, menade Sussi Wetterlin.
– Vi vill ju jobba för en klimatsmart ekonomi. Den här dagen visade att vi kommit en bra bit på väg mot cirkularitet. Kanske fattas bara en del i gemensam syn på termer inom området. Vi arbetar ju för ett giftfritt byggande. Detta handlar nu inte enbart om arbetsmiljön under byggproduktionen och exponeringsrisker för brukarna av huset under driftsfasen. Det handlar också om att utan risk kunna återvinna och återbruka för cirkularitet, avslutade Sussi Wetterlin, vd för BASTA.
//
https://www.svenskbyggtidning.se/
https://v2.ocast.com/sv-se/groups/stordahd-kommunikation-3977
