Energirevolutionen – kräver samsyn mellan företag och myndigheter – och samverkan mellan industrisektorer

Av Kjell-Arne Larsson

Sverige och resten av världen genomgår en omställning till förnybara energikällor och elektrifiering av industri och infrastruktur. Politiskt ledarskap och näringsliv är överens om klimat- och energimål, men finns det tillräcklig samsyn om vägen dit?

I en serie webinarier riktade tidningarna Aktuell Hållbarhet och Dagens Industri blickarna på hur bolag kan hantera utmaningarna på ett affärsmässigt och hållbart sätt. Energikartan i världen ritas om helt. Transportsektorn ska bli fossilfri och materialflödena cirkulära. I ett fjärde webinarium som hade rubriken ”Energirevolutionen” debatterade representanter från företag och myndigheter. Alla upprätthöll sig vid de utmaningar som Sverige och andra länder måste ta sig an.

Högre ambition idag

Moderatorn Mikael Salo från Aktuell Hållbarhet pekade inledningsvis på att ett scenario idag snarare indikerar att Jordens medeltemperatur kommer att stiga med 3 grader. Samtidigt är ambitionerna att lösa klimatproblem mycket större än tidigare. Även Kina har satt upp stränga klimatmål.

– Jämfört med för tio år sedan ser vi att nu börjar planerna omsättas i konkreta handlingar, säger Markus Wråke, vd för Energiforsk. Tekniskt går det nu fortare än man tidigare har trott. I Sverige har diskussionen om balansen mellan politisk styrning och marknadsdriven utveckling förändrats påtagligt. För 10 år sedan var fokus på att i så hög grad som möjligt låta marknaden driva fram de billigaste lösningarna. Idag är det fler som tror att ett ökat statligt engagemang och central planering av energisystemet är nödvändigt för att åstadkomma den mycket snabba och genomgripande omställning som krävs.Och industrin har mycket större engagemang idag.

Andelen förnybar energiproduktion ökar kraftigt i Sverige. El från vindkraft väntas fördubblas i närtid. Både behovet av och tillgången till el ökar. Med el som energibärare till industriella processer blir det lättare att eliminera utsläpp.

Allt detta kräver högre kapacitet i elnäten, inte minst i stamnätet.

Svenska Kraftnät investerar 75 miljarder under 20 år. En av utmaningarna för Svenska Kraftnät är den variabla produktionen från vind- och solkraft. Man måste klara stabiliteten på spänning och frekvens. Det krävs nya aktörer för bland annat frekvensreglering. Och mer automation behövs i våra kontrollrum.

För att klara efterfrågan på energi och effekt och samtidigt upprätthålla kvalitetsparametrarna, kräver utvecklingen sannolikt mycket mer av samarbete mellan olika aktörer än idag.

– Energiomställningen går fortare än vad som kan hanteras i näten idag, menar Håkan Hedberg, vd för Rexel. Intresset för vindkraft, solceller och energilager har ökat mycket snabbt både här hemma och ute i världen.

Allt positivt som nu händer kring Northvolt och Skellefteå kraft i Skellefteå, där ett helt kluster för grön teknik etableras, det skulle kunna vara vad som händer i hela Sverige.

– Hela vår strategi har byggt på omställning, berättar Joachim Nordin, vd för Skellefteå Kraft. Vi byggde proaktivt för att kunna ta emot mycket el från vindkraft. Därför kunde vi när chansen gavs säga ja till Northvolt. Om du aldrig bygger nät proaktivt, ja, då kommer inte företagen till din ort för att etablera sig.

– Betrakta hela elnätet som en viktig samhällelig infrastruktur. Sverige har chansen att gå före, även globalt. Men nu riskerar vi att missa chansen, fortsätter Joachim Nordin. Politiken, myndigheterna och näringslivet behöver en gemensam plan.

Han berättar att Skellefteå Kraft realtidstestar ett hus med solceller och batterilagring. Zero Sun som det heter ska kunna försörjas Off Grid året runt.

Energieffektivisering och lagring

Samtidigt med avvecklingen av fossil energi till förmån för förnybar, måste energieffektiviseringen fortsätta, både i fastighets- och industrisektorn. I många fall bör effektivisering utgöra första steget. Våra system spiller idag mycket energi och problemet är att den som har energi över inte finns på samma plats som den som behöver den.

Madeleine Gilborne, som är affärsutvecklingschef hos Alfa Laval, uppehöll sig bland annat vid energieffektivisering. Företaget har utvecklat värmeväxlare som är alltmer energi- och kostnadseffektiva. Hon berörde också olika tekniker för energilagring: batterier, lagring i vätgas, mekanisk lagring och gravitationsbaserad lagring (lägesenergi).

– Långtidslagring måste utvecklas parallellt med förnybar energi, menar Madeleine Gilborne. Jag tror på energilagring både i anslutning till bostäder och inom industrin. Men de storskaliga investeringarna kommer nog att göras i industrin. Sedan tror jag vätgasen kommer att ha stor betydelse, kanske framförallt i stål- och cementtillverkning.

För att sammanfatta förefaller det som den stora energiomställningen har startat på riktigt. Ambitioner och konkreta handlingar är mer verkningsfulla än för bara ett år sedan. Idag är det billigare att investera i förnybart än i kol och olja. Redan 2030 kan grön vätgas vara den billigaste energin. Men politiker, myndigheter och näringsliv behöver kroka arm bättre och komma överens om strategiska insatser. En sådan är att satsa på kraftigt höjd kapacitet i elnäten, där snara åtgärder i stamnätet troligen är de mest angelägna.

//

https://www.nordiskaprojekt.se/

http://issuu.com/b2bnyheter.se/stacks

https://ocast.com/se/stordahd-kommunikation/