Skip to main content

Fortsatt klimat- och energikick hos Allmännyttan

Nyhet   •   Dec 03, 2020 10:26 CET

– Det är viktigt att i budgeten avsätta medel för energi- och klimatfrågor, menade Hanna Westling från Anthesis som studerat energistrategiskt arbete hos bostadsföretag.

Av Kjell-Arne Larsson

Den andra delen av webinariet Klimat- och energikicken som Sveriges Allmännytta arrangerade var inriktad på energifrågor. Föreläsarna tog upp utredningar, studier och goda exempel från verkligheten för att förbättra energieffektiviteten, minska klimatavtrycket och rent av bidra till att vi går in i en grön industrialism.

– Idag kommer vi att få höra mycket om olika strategier och konkreta åtgärder både vad gäller fastighetsdrift och renoveringar. Dessutom kommer Boverket att ge en lägesrapport om arbeten med aktuella regelverk. Slutligen kommer ni att få ta del av en förstudie och uppföljning vid underhållsprojekt ur ett energiperspektiv, berättade Hans Dahlin inledningsvis.

Hans Dahlin är energiexpert hos Sveriges Allmännytta och var en självklar moderator för denna dag som hade inriktning på energifrågor.

Energistrategiskt arbete

Hanna Westling, som är konsult med inriktning på energi och hållbara städer hos företaget Anthesis, presenterade en studie av framgångsfaktorer för energistrategiskt arbete hos ägare till flerbostadshus. Anthesis är ett internationellt konsultföretag.

Studien genomfördes 2019 på uppdrag av BeBo och resultaten har publicerats på BeBo:s hemsida. Fem allmännyttiga bolag av olika storlek valdes ut för att kartlägga hur fastighetsägare arbetar med bland annat energistrategier och handlingsplaner.

– Vi studerade bolagens strategiska dokument och genomförde bland annat intervjuer med representanter från bolagen för att hitta framgångsfaktorer, berättar Hanna Westling. Studien har genomförts för att dela med sig av information om framgångsfaktorer och erfarenheter till andra fastighetsägare.

Framgångsfaktorerna var:

  • Tydliga ägardirektiv och uppföljning
    • Förankring inom den egna organisationen
    • Gemensam riktning inom kommunen
    • Allmännyttans ”Klimatinitiativ” och nätverk
    • Ägarambitioner som sticker ut
    • Utvecklingsprojekt och samverkan med universitet
    • Dra nytta av digitaliseringstrenden
    • Nytänkande vid kravställning
    • Öronmärkt budget och incitament för energiåtgärder
    • Använd den egna organisationen som testbädd
    • ”Gneta på i vardagen”
    • Investering i förnybar energi
  • – Förankring i organisationen bidrar till en större delaktighet och ett engagemang bland personalen, vilket är en viktig framgångsfaktor. I intervjun med en representant från Stångåstaden framkom att alla medarbetare känner till bolagets övergripande energimål, exemplifierade Hanna Westling.

    – Det är viktigt att i budgeten avsätta medel för energi- och klimatfrågor. Samtidigt visade vår analys bland annat att hyresgästernas engagemang är betydelsefullt, avslutade Hanna Westling.

    Kompensera för effekttoppar i fjärrvärmebehovet

    Oskar Scheiene som är energichef på Göteborgs Stads bostadsbolag talade kring frågan hur man kan klara en framtida energiförsörjning med tanke på effekttoppar i fjärrvärmesystemet. Förra året kom rapporten ”Nyttan med fjärrvärmeeffektivisering – ekonomi och klimat”. Rapporten visade att vissa åtgärder faktiskt är olönsamma ur ett systemperspektiv. Resultatet används som underlag för den energiplan som är lagd till 2030 för samtliga bolag i Framtiden-koncernen.

    Både fjärrvärmeproducenter och deras kunder vill komma bort från toppeffekt där leverantören måste ta till fossilbaserade bränslen. Dessutom kanske ”smutsig el” används. Hur ska man då hantera tillfällen med topplast under de kallaste dagarna på året? I de södra delarna av landet är antalet dagar med låga temperaturer litet, för Göteborgs del mellan 0 och 13 dagar per år med lägre temperatur än -5°, under 2013–2020. Hyresgästernas klagomål på innetemperaturen tenderar att vara frekventa under hösten, men sällsynta under kalla perioder på vintern. Man kanske därför inte ska styra mot samma måltemperatur året om, utan ha anpassbar inomhustemperatur.

    – Vi testar i ett 50-tal hus att styra inomhustemperaturen på ett smartare sätt genom ett dynamiskt börvärde på inomhustemperatur. Detta gör att hyresgästen får ett jämnare inomhusklimat då vi vet att upplevelsen av temperaturen är helt olika beroende på årstid och andra yttre faktorer, berättade Oskar Scheiene.

    Att arbeta med väderdata och prognostisera köldtoppar är ett annat sätt att sänka sina toppeffektuttag. Idag finns det system på marknaden som förutser de kallaste dagarna och på ett smart sätt balanserar effektuttaget över fler dygn. Företaget har dessutom nyligen installerat tempgivare i 18000 lägenheter som ett led i att kvalitetssäkra ett bra inomhusklimat till sina hyresgäster.

    För övrigt efterlyste Oskar Scheiene bättre energiuppföljningssystem för att identifiera och analysera toppeffektuttag än de kommersiellt tillgängliga på marknaden idag.

    Klimatpåverkan av olika åtgärder

    Vilka åtgärder för att förbättra en byggnads energieffektivitet har störst klimatpåverkan? IVL har tagit fram den så kallade Tidstegen som provats av Kalmarhem, Stångåstaden och Bostaden i Umeå. I beräkningen tar Tidstegen hänsyn till den egna fjärrvärmeleverantörens bränslemix under olika delar av året.

    Kalmarhem tillämpade Tidstegen på en fastighet i Norrliden. Fem olika åtgärder för energieffektivisering simulerades:

  • FTX
    • FTX och vinds-isolering
    • FTX, vinds-isolering & nya fönster
    • Nya fönster
    • Vinds-isolering
  • Med den tredje lösningen minskade köpt fjärrvärme mest, men elanvändningen ökade något. I alla de scenarier där fjärrvärmen minskar så fick man en ökad klimatpåverkan. Det förklaras med att elproduktionen i kraftvärmeverket hos Kalmar Energi minskar om fjärrvärmeanvändningen minskar. Elen från kraftvärmeverket är producerad med förnybart bränsle och skulle kunna tränga bort smutsigt producerad el på andra håll i Europa.

    För området Bergkristallen simulerades installation av sol-el respektive sol-värme. Med sol-el minskade klimatpåverkan, men med sol-värme ökade klimatpåverkan, därför att mindre mängd fjärrvärme köptes in.

    Ett underhållsprojekt ur energiperspektiv

    Att kombinera stora underhållsåtgärder med energieffektivisering är kanske inte så dumt, men hur ska man bedöma energivinster och kostnader för olika alternativ och kanske en kombination av flera åtgärder?

    Det kan vara svårt för en liten fastighetsägare att göra djupanalyser. Bollnäsbostäder fick möjlighet genom att delta i en större studie. Energimyndigheten finansierade ett projekt hos BeBo som hette ”Halvera mera” och utlystes 2012. Avsikten var att visa om och hur energianvändningen i befintliga bestånd skulle gå att halvera. Målet var att ta fram en kunskapsbank för fastighetsägare och den publicerades senare i form av en rapport.

    – För ett ganska litet bolag som oss var det en bra chans att göra en fördjupad studie och vi fick möjligheten att vara med, berättar Fredrik Spinnars, byggprojektledare hos Bollnäsbostäder. Det fanns potential att energieffektivisera på Ljungheden 2, bestående av fyra huskroppar som värms med fjärrvärme. En extern konsult anlitades. Digitala modeller framställdes av husen och alla åtgärdsidéer som vi ville pröva simulerades.

    För varje åtgärd angavs energibesparingen i [kWh/kvm och år]:
    • Åtgärd 1. Frånluftsvärmepump [53]
    • Åtgärd 2. Tilläggsisolering 200 mm, fasad [23]
    • Åtgärd 3. Avloppsåtervinning [6]
    • Åtgärd 4. Byte av fönster U = 0,9 [11]
    • Åtgärd 1+2 [76]
    • Åtgärd 1+2+3 [82]
    • Åtgärd 1+2+3+4 [93]

    Det är noterbart att de ”lågt hängande frukterna” redan var plockade i tidigare projekt på Ljungheden 2, bland annat extraruta i fönstren, injusteringar av värmesystem, fläktbyten och takisolering, men det fanns uppenbarligen mer att göra.

    – Vi valde sedan att genomföra installation av frånluftvärmepump och att isolera fasaden, dock med 80 mm i stället för 200 mm. Projektet visade att energiåtgärder i kombination med underhåll kan ge mycket lyckat resultat, säger Fredrik Spinnars. Att samköra energiåtgärder som ett ”energisparpaket” är också att rekommendera när de blir av den här storleken, för att på så vis få en mer acceptabel Pay Off-tid, åtgärderna hjälper varandra.

    Kostnaden översteg visserligen kalkylen med 14 procent, men energibesparingen blev 8 procentenheter större än vad beräkningen visade. Åtgärderna kostade 1,5 miljoner kronor per hus (39 lägenheter) och energibesparingen blev hela 41 procent.

    //

    https://www.svenskbyggtidning.se/

    Kommentarer (0)

    Lägg till kommentar

    Kommentera

    Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.