Gå direkt till innehåll
Apostolis Papakostas, professor på Södertörns Högskola. Bild: Eleonor Björkman, Södertörns högskola
Apostolis Papakostas, professor på Södertörns Högskola. Bild: Eleonor Björkman, Södertörns högskola

Nyhet -

Framtidens stad är inkluderande, feministisk och trygg

Framtidens stad är trygg, jämställd och till för alla. Här finns det plats för alla samhällsmedborgare som också har möjlighet att vara delaktiga i samhällsutvecklingen och i det offentliga rummet.

Av Ofelia Vasquez Graah-Hagelbäck

En trygg, jämställd och sund stad låter kanhända som en utopi, men är några av målen för framtidens städer som även är inkluderade i de globala hållbarhetsmålen. Vilka möjliga incitament kan finnas för att motarbeta något som bör gynna alla samhällsmedborgare? Frågorna lyftes under konferensen Framtidssäkra samhället, mobiliteten och staden den 14 maj i Stockholm.

En stad för alla

Framförandet ”Den inkluderande staden” hölls av Marika Johansson på Tryggare Sverige som upplyste åhörarna med viktiga fakta. Långt ifrån alla känner sig trygga i sin stad. Enligt undersökningar upplever 36 procent av kvinnorna otrygghet medan den siffran bland män motsvarar 19 procent. Bland kvinnorna går 10 procent inte ut kvällstid jämfört med männen där andelen bland dem som inte går ut kvällstid ligger på 2 procent. 53 procent av kvinnorna känner sig otrygga kvällstid medan 21 procent av männen känner sig otrygga kvällstid. Detta trots det faktum att män löper större risk att faktiskt råka illa ut och drabbas av våld.

Staden kommer sannolikt inte bli tryggare av sig själv i en handvändning. Därför behövs insikt, kunskap och handling för att få till en förändring. Marika Johansson talar om att definiera begrepp som ett viktigt steg på vägen.

– Vi måste definiera begreppen för att kunna mäta och få fram statistik, vilket är omöjligt annars, förklarar hon.

Förutom definition av begrepp behövs även kartläggning av problematik och orsaker. Sedan följer åtgärder och implementering samt uppföljning. Vi måste även fråga oss för vem vi bygger staden, vilkas behov tillgodoses? Är alla som det sett ut hittills inkluderade i stadsutvecklingen? Nej, så är inte fallet, män är premierade i det offentliga rummet. Marika Johansson pekar på två enkla men tydliga exempel: offentliga toaletter som används av män till 80 procent samt spontanidrottsplatser som till 90 procent brukas av män. Hur kommer det sig att det är just män som dras till dessa funktioner? Är män mer benägna att idrotta utomhus och behöver uppsöka toaletter oftare eller är det så att dessa platser inte är utformade för kvinnor? Något konkret att tänka på. Vad kan arkitekturen hjälp till med här för att ändra på strukturer? Frågan är ställd.

– Vi behöver omfördela makten över planeringsprocessen och nätverka feministiskt i större utsträckning när det gäller stadsplanering, avslutar Marika Johansson.

Segregering, nej tack

Segregering var ytterligare ett ämne som behandlades. Hur bygger vi en inkluderande stad som inte är segregerad. Något behöver göras, segregationen tenderar att öka trots ökad insikt och medvetenhet som istället borde kunna motverka segregation och fördjupade samhällsklyftor.

– Det finns inga onda krafter bakom segregering, ingen jobbar aktivt på att skapa en ojämlik stad, men vi måste följa upp viktiga frågor för att motverka en segregerad stad och jobba för en jämställd stad som inkluderar alla, förklarar Apostolis Papakostas, professor på Södertörns Högskola.

Att skapa ett samhälle tar tid. Hur bygger man en plats på lång sikt? Det finns inga färdiga lösningar att applicera för ett lyckat resultat, därför måste vi tänka noga och smart när vi fortsättningsvis utformar våra städer.

Attraktiva miljöer

Sofie Hjort och Karin Johansson från Skanska som presenterade hur man inom företaget tänker kring att skapa attraktiva miljöer runt sina uppförda byggnader.

– Vi utgår alltid från socialt värdeskapande i våra projekt, det är viktigt för både oss och kunderna. Skanska ligger långt fram när det gäller miljömässig och social hållbarhet men konkurrenterna blir också hela tiden bättre vilket gör att vi behöver utvecklas för att kunna ta täten, förklarar Sofie Hjort.

Karin Johansson understryker att det handlar om nytänkande och stadsutveckling vilket ger alla bra livsvillkor. Det handlar också om att sätta människan i centrum.

Mobilitet och struktur är ytterligare viktiga parametrar som kräver samverkan på nya sätt. Båda uppmuntrar företag och verksamheter att kroka arm med nya samarbetspartners i större utsträckning än tidigare för att driva utvecklingen framåt.

– Det handlar om att göra vardagslivet enklare för dem som bor där vi bygger. Vi vill skapa attraktiva miljöer runt våra kontorshus. Vi tjänar mer pengar om det är trivsamt, vilket också genererar något bra för de som vistas i området ifråga, säger Karin Johansson.

För att lyckas med det behöver man ta reda på vilka som bor i området och vad de behöver gällande service och tjänster. På så vis kan man också ta reda på vilka andra aktörer det är god idé att samverka med.

– Man behöver följa upp handlingsplaner och föra noga protokoll så att det går att följa upp och mäta data, säger Sofie Hjort.

Dagens slutkäm

Alla närvarande är rörande överens om att de sociala frågorna är viktiga men att de är svåra att mäta. Alla behöver någonstans att bo, men långt ifrån alla kan efterfråga det utbud som finns, vilket skapar segregation även om det inte finns direkt onda krafter bakom som vill skapa ojämlika städer. För att alla ska ha en bättre chans till en bostad måste man även förvalta det befintliga beståndet. Alla talare höll med om att förvaltningen brister. Det krävs kapacitet och kapital för att förvalta. Hur går man tillväga för att få mer pengar till förvaltning, vad är nyckeln? Att spara pengar verkar krasst vara ett viktigare incitament än det mer svårmätta välmående. Slutklämmen löd: invånarnas välmående borde vara stadens uppgift och där bör också fokus ligga.

//

https://www.byggastockholm.se/

http://www.seminardesign.se/

Ämnen

Taggar

Regioner

Presskontakt

Jan Åström

Jan Åström

Presskontakt Chefredaktör / Projektledning 0704809715

We bring projects to stories

Stordåhd Kommunikations verksamhet innefattar tidskriftsutgivning jämte digitala medier inom branscherna bygg- och fastighet, infrastruktur, energi och industri.

Stordåhd Kommunikation AB
Sveavägen 159
113 46 Stockholm