Nyhet -
Hållbar infrastruktur i Norden
Dagens Infrastruktur bevakar hållbar infrastruktur - Miljömål och miljökrav i upphandlingar för infrastrukturprojekt varierar i de nordiska länderna. I Sverige, Finland, Norge och Island pågår arbete för att hitta rätt vägar mot en hållbar infrastruktur och i det arbetet är det viktigt med samarbete och delning av erfarenheter mellan länder. Det framkom under ett webbinarium om hur de nordiska länderna jobbar med hållbar utveckling inom infrastrukturprojekt.
Av Lars-Olof Tandberg
Hur långt de nordiska länderna har kommit när det gäller kravställning på miljöåtgärder i infrastrukturprojekt varierar.
Ketil Søyland är projektdirektör på Norconsult i Norge. Han berättade att de statliga beställarna Bane NOR, Statens Vegvesen och Nye Veier nyligen har kommit överens om att utöka sitt samarbete med att använda BREEAM Infrastruktur (tidigare CEEQUAL) i sina större infrastrukturprojekt.
– Det kommer att vara till stor nytta eftersom det är ett bra verktyg för att mäta och dokumentera hållbarhet.
En annan positiv utveckling i Norge är att regeringen har ändrat lydelsen i sina miljökrav från bör till ska i sina regler för offentliga upphandlingar.
– Det innebär att klimat- och miljöhänsyn ska viktas med minst 30 procent i offentliga upphandlingar. Det är bra och gör att ambitionerna måste ökas rejält, sa Ketil Søyland.
– Ett problem är att de som äger infrastrukturen vill ha allt på en gång. Det gör det svårt att veta vad de värderar högst, sa Ketil Søyland, projektdirektör på Norconsult i Norge.
Direkta krav saknas
I Finland finns än så länge inga direkta krav i förfrågningsunderlagen.
– Vi har inga hållbarhetsaspekter som avgör vilka projektörer eller entreprenörer som får uppdragen. Det borde det finnas men vi är inte där än, sa Riina Känkänen, hållbarhetschef på Ramboll Finland och ordförande i infrastrukturkommittén i Finlands Green Building Council.
Hon tycker inte att förfrågningsunderlag ska innehålla krav på vissa tekniska lösningar eller specifika material.
– I stället bör kravet på projektören vara att göra en analys av koldioxidutsläpp och miljöpåverkan för att hitta det mest kostnadseffektiva sättet att minska detta, och hitta de bästa lösningarna för det aktuella projektet.
Ett exempel är det dokument för miljöhantering som Helsingfors stad har tagit fram. I planeringsstadiet finns en checklista för miljöåtgärder som ställs samman av projektledning och konstruktörer.
– Baserat på checklistan ska sedan entreprenören ta fram en miljöplan för projektet. Det gör att ekologisk hållbarhet implementeras i både konstruktionen och byggprocessen i varje projekt, sa Riina Känkänen.
Hjälp från EU
I Sverige kommer det mer och mer krav gällande hållbarhet.
– Kraven gäller utsläpp, biodiversitet och social hållbarhet vid offentliga upphandlingar. Det är en positiv trend även om det finns mycket mer att göra, säger Sofie Absér, som är ordförande i Sweden Green Building Councils infrastrukturkommitté och hållbarhetschef på Swecos division Transport Infrastructure.
Hon konstaterade att EU gör mycket bra med ett ramverk för hållbarhet. Det är bland annat systemet för utsläppshandel (ETS), klimattullar (CBAM) och EU:s klimatlag som strävar mot koldioxidneutralitet 2050.
– EU:s arbete har en påverkan på produktion av material för infrastrukturindustrin, valet av material, val av leverantörer och även utsläppskraven i upphandlingar. Vi måste se vad det innebär för oss i branschen och ha det med i beräkningen när vi planerar framåt.
– Vi har inga hållbarhetsaspekter som avgör vilka projektörer eller entreprenörer som får uppdragen. Det borde det finnas men vi är inte där än, sa Riina Känkänen, ordförande i infrastrukturkommittén i Finlands Green Building Council. Bild: Sanna Liimatainen / Ramboll Finland
Roadmap för grönt byggande
På Island finns så här långt inte mycket hållbarhetsfrågor med vid offentliga upphandlingar. Undantagen är elproducenten Landsvirkjun som har som mål att vara koldioxidneutralt redan 2025 och eldistributören Landsnet, vars mål är 2030.
– Med sina ambitiösa mål har de kommit en bit på väg, men det gäller inte generellt. Vi har olika organisationer med olika ambitioner och olika nivåer av mognad i hållbarhetsfrågor. Så det vore bra att harmonisera kriterier och definitioner, sa Alexandra Kjeld, som är vice ordförande för Green Building Council Island och konsult på EFLA Consulting Engineers.
Väg och Kustadministrationen på Island har stort fokus på återanvändning av material i infrastrukturprojekt.
– Det gäller framför allt återvinning av asfalt. Ändrade kvalitetskrav har lett till att all gammal asfalt nu återanvänds.
Isländska regeringen och nyckelspelare inom den isländska infrastrukturen har tagit fram en roadmap för Byggande för en grön framtid 2030. Ett exempel från den är att isländska Väg och Kustadministrationen ska uppskatta hur mycket utsläpp som genereras av byggmaterial i infrastrukturprojekt.
– Det finns även planer på att utveckla en koldioxidkalkylator, som de andra nordiska länderna redan har men som även vi behöver, sa Alexandra Kjeld.
– Vi har olika organisationer med olika ambitioner och olika nivåer av mognad i hållbarhetsfrågor. Så det vore bra att harmonisera kriterier och definitioner, sa Alexandra Kjeld, vice ordförande för Green Building Council Island.
Efterlyser samordning
Ketil Søyland påpekar att ett problem för de som bygger infrastruktur i Norge är att de som äger infrastrukturen vill ha allt på en gång. Det gör det svårt att veta vad de värderar högst. Branschen kan kalkylera koldioxidutsläpp och den har bra verktyg för dokumentation av miljöarbete i projekt.
– Problemet är att branschaktörerna inte kalkylerar på samma sätt. Vi behöver veta hur vi ska utvärdera miljöarbetet och hur vi ska prioritera vad gäller markanvändning, ekologiska värden, koldioxidutsläpp, ljud, ljus och föroreningar. Att väga allt detta mot social och ekonomisk hållbarhet är svårt. Här behövs att vi alla hjälper varandra och även tittar på hur det ser ut i våra grannländer.
– De goda exemplen behöver även används på mindre projekt. Det är den stora mängden små projekt som står för en stor del av utsläppen, sa Sofie Absér, ordförande i Sweden Green Building Councils infrastrukturkommitté. Bild: David Lagerlöf
Även mindre projekt
Även om det sker mycket positivt när det gäller att minska miljöpåverkan vid offentliga upphandlingar och i större projekt så räcker inte det för att få till en hållbar infrastruktur.
– De goda exemplen från större projekt behöver även används på mindre projekt. Det är den stora mängden små projekt som står för en stor del av utsläppen. Så det är en utmaning, konstaterade Sofie Absér.
Webbinariet Hållbar infrastruktur i Norden arrangerades av Sweden Green Building Council tillsammans med Green Building Councils från Finland, Norge och Island som en del av World Green Building Week.
//
