Nyhet -
Haparanda en dubbel inkörsport på gränsen mellan Sverige och Finland
Gränsande mot Finland på andra sidan Torneälven är Haparanda Sveriges östligaste kommun och tätort.
Ikeas etablering i Haparanda 2006 innebar tveklöst ett ekonomiskt uppsving för en kommun med kontinuerlig befolkningsminskning.
Där 9500 kommuninvånare på 4,43 kvadratkilometer – till skillnad från norrländska grannar som Umeå, Boden och Kiruna – på många sätt ändå är mer beroende av gränshandel än politiska och ekonomiska beslut och initiativ i Stockholm och södra Sverige.
Av Thomas Andersson
Nina Waara (S) – född i finska Torneå är sedan valet 2022 kommunstyrelsens ordförande i Haparanda. Där hon från sitt vardagsfönster idag ser finsk mark på andra sidan Torne älv.
– Med industrialiseringen som nu pågår i övre Norrland har det inte förekommit något företag som jag direkt kan namnge. Men vi har kontinuerliga förfrågningar och dialog med möjliga etableringar som ser det attraktiva läge vi har som gränskommun. Möjligheterna med närheten till Finland.
Som gränskommun gäller förstås även det motsatta. Haparanda som en för finska etableringar naturlig inkörsport till Sverige och den svenska marknaden.
Ett aktuellt exempel är finska Best Caravan, Finlands ledande företag specialiserat på handel med husbilar och husvagnar med tillhörande service och tillbehör.
I april 2023 inviger Best Caravan sina lokaler i samma fastighet som Bilmax Sverige på Hästskovägen strax intill E4:an i tätorten Haparanda.
– De berättade just att de ser den här möjligheten att komma in på svensk marknad via Haparanda.
En etablering som förutom rena arbetstillfällen även på andra sätt bidrar till en positiv utveckling i Haparanda.
– Vi har ju en ganska bra besöksnäring och år 2022 var ”all time high”. Väldigt många besökare kommer med både husbil och husvagn från Norge, norra Sverige och Finland.
Vilka krav ställer sådana här företagsetableringar på bostäder och bostadsbyggande i Haparanda?
– Vi arbetar med markanvisningar och beredning av byggbar mark, för att underlätta för potentiella etablerare.
Som lärorikt exempel pekar Nina Waara här på näringslivets starka tillväxt i likaledes norrbottniska kommunen Boden. Och exempelvis H2 Green Steels beslut att där bygga en industripark för storskalig produktion av fossilfritt stål.
– För att det fanns färdig och byggbar mark. Sådant som vi behöver lära av varandra! Det finns tillgängliga bostäder i Haparanda, men vi behöver attraktiva boendemiljöer. De som flyttar in söderifrån vill kanske har lite mer exklusiva bostäder. Havsnära eller älvnära…där vi försöker göra färdigt tomter för att man ska kunna bygga villor. Här upplever jag att en del Haparandabor är väldigt hemmablinda, som inte tycker att det här är något att komma till. Men det är ju otroligt fint, och så närheten till Finland!
… infrastruktur?
– Vi har persontåg till Haparanda och jobbar stenhårt på att få persontrafik även från Finland över till Haparanda. Ungefär 2024-25 planerar vi att få hit persontrafiken från den finska sidan. Eftersom den ryska gränsen nu är stängd så är det här egentligen den enda landvägen ut i Europa för finnarna.
Självklart, påpekar Nina Waara, är persontrafik över gränsen via Haparanda också av största vikt för en gränsöverskridande arbetsmarknad och möjlighet till daglig pendling med hållbar persontrafik. Samt, understryker hon, för högre utbildning på båda sidor om gränsen. Med Haparanda mitt emellan de nordliga universitetsstäderna Luleå och finska Uleåborg.
– Den här trafiken är någonting otroligt viktigt att vi får igång!
Hur ser det ut i Haparanda när det gäller näringslivsförutsättningar som utbildning och kompetensutveckling?
– Jag upplever nog att kompetensbristen är något som vi alla i Norrbotten brottas med. Det handlar om undersköterskor, lärare, busschaufförer… och lokförare hörde jag var en bristvara. Vi har kompetensbrist inom många yrken. Och en utmaning med utbildningsnivån bland våra barn och unga. Har själv jobbat som lärare och pratade mycket med eleverna om att bara de klarar skolan så är arbetsmarknaden deras. Vi måste bli bättre på att få våra ungdomar att förstå vilka möjligheter de har med den gröna omställningen.
Hur ser du på regeringens förlängda uppdrag till samordnaren Peter Larsson om samverkan mellan myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer för en hållbar omställning av näringslivet i norra Sverige?
– Vi är inte riktigt där Umeå, Skellefteå, Boden, Luleå, Malmfälten är. Har inte samma tryck på bygglov och sådant, som exempelvis Umeå har. Vi är här lite på sidan om. Men behöver vara en del av den gröna omställningen och Haparanda är mellan Sverige och Finland. Där händer det också otroligt mycket inom den gröna omställningen. Kanske inte på samma sätt som i Sverige, men ändå med stora etableringar inom till exempel massaindustrin i norra Finland. Vi behöver var en del av det här, med underleverantörsled och liknande.
Slutligen, hur ser det ut när det gäller den hållbara omställningen av näringslivet i Norrland och tillgången på grön energi?
– Vi får förfrågningar från vindkraftföretag om olika etableringar. Både havs- och landbaserade. Men det som är synd med de här vindkraftföretagen är att de ofta redan har havsbaserad vindkraft och flera gånger bytt ägare. Det känns som att den energin kommer inte att komma oss till nytta, utan åker någon annanstans. Det tycker jag är ett stort problem med vindkraften!
…och vattenkraftsutbyggnad av den idag miljöbalksskyddade Torne älv?
– Nej, det vill jag inte, avslutar Haparandas kommunstyrelseordförande Nina Waara (S).
//
