Nyhet -
Industri 4.0 och pandemin har redan inneburit ett paradigmskifte
Av Kjell-Arne Larsson
Industrin genomgår en revolution som oftast benämns Industri 4.0. Digitaliseringen ger inte enbart nya möjligheter, den ställer också krav på de tillverkande företagen att ta fram nya affärsmodeller, med mindre av konkurrens och mer av partnerskap. Pandemin har samtidigt förändrat vårt vardagliga sätt att jobba. Med andra ord befinner vi oss i ett verkligt paradigmskifte.
Detta stod klart under ett webinarium som arrangerades av Dagens Industri i partnerskap med Microsoft. Namnet var ”The New Industrial Revolution” med underrubriken ”Road to a digital, innovative and sustainable industry”, och riktades till företagsledningarna hos den tillverkande industrin.
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DIGITALISERINGEN
Webinariets värd och moderator Pontus Herin konstaterade inledningsvis att digitaliseringen har accelererat och detta är på många sätt utmanande för företagen. De måste förstå kunderna på ett nytt sätt och utveckla sina affärsmodeller.
– Vår roll förändras från att enbart utveckla, tillverka och sälja produkter, menade Magnus Ekbäck, VP Strategy hos Sandvik Coromant. Digitaliseringen hjälper oss att ta fram nya produkter att sälja. Idag erbjuder vi exempelvis skärande verktyg som har sensorer. Och vi kommer alla att bli en del av det uppkopplade Internet of Things.
Företagen digitaliserar också sina tillverkningsprocesser med hjälp av AI och Machine Learning. Ett mer datadrivet företag kan fatta bättre beslut. Men det viktigaste nu för att kunna klara alla utmaningarna är de mänskliga resurserna.
Ständigt nya möjligheter
Ola Blanck, som är Global Account Manager hos Siemens Digital Industries, poängterade att digitalisering och nya mjukvaror underlättar för industrin att kontrollera och styra sina processer och därmed att effektivisera produktionen. Siemens har varit länge i automationsbranschen, men ser ständigt nya möjligheter med digitaliseringen.
Pontus Herin frågade då om de nya möjligheter som digitaliseringen innebär kräver ett radikalt nytänkande.
– Jo, absolut, svarade Magnus Ekbäck. Industrin är kanske konservativ, men vi och flera andra företag inser att vi inte själva kan leverera kompletta lösningar till kunderna. Flera parter behövs för att bygga upp helt nya ekosystem. Det blir ett nödvändigt förändringsarbete för oss, med mer av partnerskap med bland annat mjukvaruföretag.
– Industrin är definitivt i mitten av ett paradigmskifte, konstaterade Mathias Johansson, President för Sandvik Design and Planning Automation. Nu befinner vi oss i en punkt där teknologin inte längre utgör barriär. Och priserna för den nya tekniken har sjunkit. Den stora utmaningen är kunskapen, vår skicklighet att använda tekniken.
Olika skalor
Digitalisering kan avse mycket olika skalor, allt från uppkoppling av enskilda maskiner i produktion, till total digitalisering av hela produktionslinjer, med allt vad det innebär av sensorer, kvalitetsövervakning, produktivitetstrimning och prediktivt underhåll, med hjälp av AI och Machine Learning. För att klara detta och för att kunna leverera produkter som är digitala även ute hos kunderna, måste företagsledningarna gå från ett konkurrenstänkande till att tänka samarbete i olika typer av partnerskap.
Detta kräver dramatiska förändringar, konstaterade Pontus Herin och frågade sig om industrin helt måste rita om kartan.
– Det kommer definitivt att påverka oss, sa Mathias Johansson. Att fortsätta tänka i form av vinnare och förlorare, kan bli en ”blocker”. Vi måste samarbeta och därmed skapa nya marknader. Dessutom är hållbarhet mycket viktigt och här driver digitaliseringen på, samtidigt som den kan hjälpa oss.
Som tidigare gäller att skapa maximal nytta för kunderna, men vägen dit kommer att bli mycket annorlunda. Digitalisering är en fråga om förnyelse både för tekniken och för affärsmodellerna. Vad gäller att dra nytta av tekniken påpekade flera av seminariedeltagarna behovet av fler ingenjörer och större fokus på matematik och andra nödvändiga kunskaper.
DET NYA SÄTTET ATT JOBBA TILL VARDAGS
Digitaliseringen har också gett oss nya möjligheter att lägga upp allas vårt dagliga arbete. Videokonferenser presenterades för åtskilliga år sedan som ett sätt att undvika resor men ändå kunna mötas. ”Möten via uppkoppling” kom som alla vid det här laget har erfarit, inte att realiseras i större utsträckning förrän nu under pandemin.
Moderatorn Pontus Herin diskuterade möjligheter och utfall med Henrik Byström, affärsområdeschef på Modern Work & Microsoft365, samt Magnus Kuchler, Country Managing Partner för EY Skye Consulting Sweden.
Som ett litet inledande exempel nämndes att byte av kontor till ett mindre men modernare, ledde till minskad resursanvändning. Givet var arean för kontoret mindre, men kontoret gav plats för fler anställda än tidigare. Designen av ett aktivitetsbaserat kontor, med bland annat en flyttbar vagn per anställd, gör att tillgänglig area kan utnyttjas mer effektivt. Den nämnda kontorsflytten gjorde att koldioxidutsläppet minskade 70 procent.
Erfarenheter under pandemin hittills har på många håll visat att personal som tillåts (eller måste) jobba hemma, jobbar mer och är mer produktiva. Kan man då fortfarande vara innovativ? Detta är kanske mer tveksamt, men möjligt i en del fall. Vissa former av innovationsarbeten kommer fortfarande att kräva fysiska möten, för att uppbåda en riktig ”brain storming” och det handlar också om att sprida positiv energi mellan medarbetare och mellan partners.
Går det att sälja?
Går det då att sälja hemifrån? Man kan skilja på ”Relationship selling”, ”Social selling” och ”On-line selling”. Tidigare trodde många att hemifrån gick det enbart att sälja till befintliga kunder, men nu har erfarenheter visat att det går att nå även nya kunder i stor utsträckning. Men även marknadsföring och säljaktiviteter måste anpassas till det paradigmskifte vi tack vare digitaliseringen befinner oss i. Och även här måste vi tänka mer i partnerskap än i konkurrens. Det gamla sättet att göra affärer med en köpare som presenterar ett kontrakt med en uppsjö av skallkrav, kommer att ersättas med att parterna tillsammans söker bästa möjliga lösning.
Under webinariet pekades också på möjligheten att använda digitala spår för att se hur människor rör sig, var och hur mycket de jobbar och säljer. Detta kan exempelvis visa att de som fritt får välja var de jobbar – hemma, på kontoret, ute hos kund eller någon annanstans – jobbar längre dagar och även jobbar under helger. För att vila upp sig tar man kompledigt.
Webinariedeltagarna var överens om att vårt flexibla sätt att jobba under pandemin är här för att stanna och att resandet definitivt kommer att minska. Hybridlösningar blir svaret på morgondagens arbetsplatskrav.
BETYDELSEN AV HÅLLBAR TILLVERKNING
Den mest konkreta presentationen under webinariet stod Catarina Paulson för. Hon är vice president Sustainability på Alfa Laval, som är känt främst för sina separatorer, flödeshanteringar och värmeväxlare. Alfa Lavals årliga försäljning av värmeväxlare i världen ger en så stor besparing på energi att det motsvarar ett minskat utsläpp på 25 miljoner ton koldioxid, lika mycket som Stor-Paris släpper ut. Alfa Lavals produkter renar vatten, minskar förbrukningen av råvaror och kan användas för att återanvända värme.
Pontus Herin frågade vad som driver den hållbara utvecklingen, är det kunderna, myndighetskraven eller företagsledningarna?
– Våra produkter är ofta delar av industriprocesser, berättade Catarina Paulson. Tidigare beaktades höjd effektivitet och reducerade kostnader, men idag frågar kunderna allt mer också efter hållbarhet. Alfa Lavals produkter bidrar här till bland annat minskad resursförbrukning och energieffektivitet, vilket gör att våra kunder kan uppnå sina egna klimat- och miljömål.
– Digitalisering är en av nyckelfaktorerna för hållbarhet, fortsatte Catarina Paulson. Mätning och styrning kan minska miljöbelastningen. Om alla våra värmeväxlare servades optimalt skulle koldioxidutsläppen globalt minska 1–2,5 procent. Tillsammans med Microsoft har Alfa Laval utvecklat en lösning där man tack vare en värmesensor lättare kan upptäcka när en värmeväxlare behöver underhållas.
Pandemin har påskyndat förändringen mot nya arbetssätt. Inom service har bolaget gått från 0 timmar av ”remote maintenance” i januari 2020 till 10000 timmar i december, vilket i sin tur ger fördelar i form inbesparade resor och därmed kostnader och koldioxidutsläpp.
Ledning – viktig drivkraft
Digitalisering, mätning, styrning och uppföljning blir avgörande för att nå hållbarhetsmålen. Det blir alltid möjligt att kalkylera hur långt ett företag har nått.
– Vår företagsledning är definitivt en drivkraft i hållbarhetsarbetet. Bland annat har vi som mål att nå ”Carbon neutral” till 2030 med tydliga delmål och i partnerskap med olika intressenter, berättade Catarina Paulson.
Fallgropar
Det är oerhört viktigt att räkna på om ett företag verkligen gör framsteg inom hållbarhet. Vad menar ett företag som de utger sig för att vara klimatneutralt? Var går systemgränserna för livscykelanalysen? Menar de att företagets fabriker är klimatneutrala, eller att materialens hela livscykel från vaggan till graven inkluderas i analysen? Kanske menar de att produkterna är klimatneutrala när de används av kunderna.
Pontus Herin påminde om att vi tidigare betraktat hållbarhet som en miljöfråga och att termen är mycket bredare idag.
– Ofta benämns det som de tre P:na, People, Plant and Profit, sa Catarina Paulson. Hållbarhet är en samverkan mellan de tre. Här gäller det att vara observant. Om AI tillämpas fullt ut, kan då beslut som tas av AI inkräkta på de mänskliga rättigheterna? Och elektrifieringen kräver batterier, där råvarorna kan ha sitt ursprung i länder där arbetsvillkoren är undermåliga.
De tre P:na innehåller i sin tur, var och en, en lång rad aspekter. Ett enskilt företag har svårt att arbeta med alla hållbarhetsaspekter. För att kunna ta stora steg framåt, nu när mänskligheten inte har lång tid på sig, måste företagen arbeta med nya partners, där några av dem tidigare varit konkurrenter. Företag måste bli mer transparenta med data och inställda på verkliga förändringar så att inte hållbarhet stannar vid ”Buzzwords”.
– Digitalisering, data och rätt användning av dem är viktiga för att vi ska kunna göra snabba framsteg i hållbarhetsarbetet, och det behöver göras snabbt för vi har ont om tid, avslutade Catarina Paulson från Alfa Laval.
//
