Kyrkans monumentala kulturhistoriska arv

Mötet med Kristina Segerström, stiftsingenjör och hållbarhetsansvarig i Stockholms stift inom Svenska Kyrkan, mynnar ut i ett samtal bokstavligen mellan himmel och jord. Främst förstås fokus på det omfattande arbete som sker med att uppgradera stiftets alla kyrkor till dagens krav på hållbarhet och tillgänglighet. Om solceller och bergvärme som nu installeras på många håll. Men det handlar lika mycket om kyrkans utmaningar i 2020-talet; hur ska verksamheten fungera i en ny tid och hur kyrkan ska förvalta inte bara det bebyggda kulturarvet, utan också det gröna och immateriella kulturarv

Av Niclas Svensson

En mörk novembermorgon har vi sökt oss till idylliska Viggbyholms stationscafe i Täby i hopp om att kunna genomföra en intervju utan allt för mycket folkträngsel då smittspridningen av covid 19 just tagit ny fart. Och det går fint. Kristina Segerström kommer på cykel till mötet, så som det anstår en hållbarhetsansvarig. Och vi börjar samtalet med att tala om Stockholms stift och de 53 församlingar/pastorat och 195 kyrkor och kapell som omfattas. Kyrkorna är förstås mångskiftande, och kan exemplifieras från stadskyrkor som Storkyrkan (som också är domkyrka) och Tyska kyrkan i Gamla stan till kyrkor i ytterskärgården som Möja och Nämdö kyrkor. Och utgångspunkterna är förstås helt olika, säger Kristina Segerström.

Bergvärme och krigsbyte
Som ett av många exempel på pågående projekt börjar vi samtala om det största projektet med installation av bergvärme som just nu sker i anrika Hedvig Eleonora kyrka vid Östermalmstorg i Stockholm. Nuvarande kyrkan utformades av arkitekten Göran Josuæ Adelcrantz (1668-1739) och stod färdig år 1737, har fått sitt namn efter Karl X Gustavs gemål och är klassad som kyrkligt kulturminne och fornlämning. I tornet hänger också ett av de många krigsbytena från 1650-talets krig med danskarna, nämligen storklockan med sin imponerande vikt av 4,73 ton (en av Sveriges största). Den är gjuten i Helsingör 1639 för Kronborgs slott, men togs 1658 som krigsbyte av ingen mindre än Carl Gustaf Wrangel och fraktades till Stockholm.

Bergvärmeprojektet för Hedvig Eleonora möter förstås komplexiteten som en stadskyrka gör och det faktum att den ligger ”mitt i smeten” i Stockholm city. Och alla förändringar som görs i kyrkobyggnaden måste prövas av länsstyrelsen, enligt Kulturmiljölagen (KML). Den nya anläggningen med lokal geovärme beräknas emellertid reducera behovet av köpt energi med i storleksordningen 70 procent. Utöver energikostnadsbesparingen ser Kristina Segerström och församlingen förstås projektet som en viktig insats för klimatet.

Värna om skapelsen
Och hållbarhetsarbetet hålls högt i prioriteringsordning inom Svenska Kyrkan generellt. Biskopsbreven om klimatet som kommit ut har också uppmärksammats och sett ur kyrkans perspektiv kallas satsningarna på hållbarhet ”att värna om skapelsen”.

– Generellt så har vi en vittomfattande verksamhet med hållbarhet och miljöförbättringar inom stiftet. Det rör sig om allt ifrån installation av nya moderna uppvärmningssystem och solceller till bikupor för biologisk mångfald, säger Kristina Segerström. Och dessa ska förstås också anpassas till det pågående förnyelsearbetet med verksamheten.

Öppenhet och religionsfrihet
Sedan Svenska kyrkan skiljdes från staten vid millennieskiftet år 1999/2000, har diskussionen om ekonomin varit levande, både till följd av minskande medlemstal och stora kostnader för fastighetsunderhåll. Pågående i det sammanhanget är förstås en diskussion om kyrkans roll i samhället i en ny tidsepok med integration, klimathot, pandemier och behov av andlig hälsa i en orolig värld. Kyrkan är också en av landets största fastighetsägare och åtskilliga byggnader nyttjas inte och ett antal är föremål för avyttringar.

– Avyttringar är förstås svåra processer, säger Kristina Segerström. Men saknas underlag för verksamhet är det ibland det enda som återstår.

I mångkulturella Akalla har nyligen kyrkan från 1976 avyttrats till Stockholms katolska stift. Det innebär att den syrianska katolska kyrkan nu får en egen kyrkobyggnad.

– Akalla är en multireligiös stadsdel i Stockholms stift, och det är klart att Svenska Kyrkan i en ny tid intar en öppen attityd i den meningen att vi har religionsfrihet och att alla ska kunna utöva sin tro, säger Kristina Segerström. I Nacka kommun har vi ”Guds Hus” i Fisksätra som vi driver tillsammans med andra församlingar, vilket är ett annat exempel.

Kyrkolivet i skärgårdsmiljön
Vi avslutar med en diskussion om kulturarvet som Svenska kyrkan vårdar och om kyrkolivet i Stockholms unika skärgårdsmiljöer. I skärgården råder andra utgångspunkter och en annan verklighet än i storstadsmiljön och kyrkorna på öarna är också en omistlig del av kyrkans kulturarv. Problemet är att det är få bofasta så församlingarna brottas emellanåt med ekonomin, då samtidigt många sommargäster vill hålla dop eller vigsel, vilket är mycket populärt under sommarhalvåret i den vackra miljön.

– Här är det inte ovanligt att kyrkoherden får vara allkonstnär; både predika och klättra på stegar för att fixa det praktiska fastighetsunderhållet, säger Kristina Segerström. Det är kontrasterna mellan de olika miljöerna som också gör Stockholms stift så speciellt och stimulerande att arbeta med.

Svenska kyrkan totalt sett upprätthåller en omistlig del av kulturarvet i landet. Det handlar förstås om de ungefär 4000 kyrkorna och kapellen, där närmare 3000 av dem är skyddade enligt kulturmiljölagen. Men Kristina Segerström understryker betydelsen också av det ”gröna kulturarvet”, det vill säga alla kyrkogårdar som i regel har sin placering runt eller intill kyrkorna. Och det finns förstås också ett immateriellt kulturarv, i form av traditioner, ritualer, musik och körsång. Inte minst det senare – det vill säga att sjunga i kyrkokören - har Kristina Segerström med glädje gjort sedan hon var barn och aktiv i medeltida Täby kyrka – med sin orörda planlösning sedan 1200-talet och med unika väggmålningar från 1480-talet som aldrig varit överkalkade (OBS: Motivet ”Döden spelar schack” är en muralmålning högst upp på väggen i trappan upp till orgelläktaren) av Albertus Pictor. Snacka om kulturarv!
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fakta om Svenska kyrkan och kulturarvet

• Svenska kyrkan har cirka 5,8 miljoner medlemmar.
• Den är indelad i 13 stift från Lund i söder till Luleå i norr
• Består av 1 329 församlingar (1 januari 2020) i Sverige och 31 församlingar utomlands
• Omfattar 4000 invigda kyrkor och kapell, varav cirka 3000 är skyddade enligt Kulturmiljölagen. 

//

https://www.svenskbyggtidning.se/