Nyhet -
Många goda exempel på Sweden Green Building Awards 2024 med SGBC forum
Årets upplaga bjöd på nyheter i SGBC:s certifieringssystem. Kraven måste öka i takt med nya EU-direktiv och skarpare krav från omvärlden i övrigt. Ribban höjs kontinuerligt för att kunna certifiera. Höjdpunkten på arrangemanget var korandet av vinnarna i Sweden Green Building Awards.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Konferensdelen av arrangemanget innehöll presentationer av verksamheten hos hållbara företag som IF, Wallenstam och Vacse. Därmed en rad goda referensobjekt, som visade på möjligheterna med certifiering och höga hållbarhetsambitioner i övrigt. NCC presenterade bygget av Habitat 7 i Göteborg och Emrahus visade i exemplet Sockergränden i Lund att det går att uppföra riktigt hållbara LSS-boenden.
Försäkringsbolag och byggbransch i samverkan
If:s hållbarhetschef Philip Thörn berättade om bolagets hållbarhetsresa och erbjudandet Hållbart Bygge. Hållbarhetsarbetet påbörjades 2008 och uppgraderades 2021 för att därefter ingå som en del av bolagets strategi. I början var inriktningen i huvudsak den egna verksamheten, men efterhand breddade man sig. Idag omfattar engagemanget både kunderna, de egna anställda och samhället i stort.
– Vi arbetar med alla aspekter av hållbarhet, från trafiksäkerhet till klimatanpassning, och stöttar omställningen till ett mer koldioxidsnålt samhälle, berättar Philip Thörn. Några exempel på vårt skadeförebyggande arbete är att vi har riskingenjörer som stöttar våra stora företagskunder med riskbedömningar och kommer med förslag på riskreducerande åtgärder. Vi har även ett samarbete med Anticimex där vi erbjuder husägare med stor villaförsäkring hjälp med underhåll och åtgärder för att minska riskerna för skada. Den mest hållbara skadan är den som aldrig inträffar.
– För att hantera skador som inträffar upphandlar If varor och tjänster för miljarder kronor varje år. Genom att ställa tuffa krav och ha ett nära samarbete med våra leverantörer har vi möjlighet att utveckla verksamheten på ett hållbart sätt.
För att gå ett eller flera steg längre, introducerade If tjänsten Hållbart Bygge som ingår i försäkringen Egendom extra för kunder med kommersiella fastigheter.
– Vi vill hjälpa våra kunder att återuppbygga på ett hållbart sätt efter en skada. Genom den här tjänsten bidrar vi med rådgivning, vägledning och ekonomiskt stöd för att göra det enklare att välja hållbart. För att agera kvalitetssäkert och objektivt samarbetar vi med konsultbyrån Sweco. De kommer med förslag, och i slutänden bestämmer vi tillsammans med kunden vad som ska realiseras.
Hållbart Bygge innebär:
• Rådgivning, vägledning och ekonomiskt stöd för att kunna återuppbygga hållbart.
• Gäller vid skador som omfattar mer än hälften av arean, eller när kostnaden för att återställa överstiger 10 miljoner kronor.
• If betalar upp till 3 miljoner kronor extra i ersättning.
• Baseras på certifieringssystemen Miljöbyggnad och BREEAM-SE.
Det är bra att luta sig mot ett certifieringssystem för att avgöra vilka fastighetsåtgärder som är hållbara.
Första gången i Sverige som Hållbart Bygge aktiverades gällde en fastighet i Ronneby; ett äldre vackert trähus som blev totalförstört. Det återuppbyggdes som trähus igen, med en utformning som smälter in i omgivande arkitektur. Till byggnaden kunde ”ny hållbarhet” adderas i flera aspekter:
• Miljöbyggnad certifiering
• Solcells-paneler
• Solavskärmning (persienner och glas)
• Vattenbesparing (sensorstyrda blandare och individuell mätning av varmvatten)
• Energibesparing (närvarostyrd belysning, LED och energimätare)
• Skadeförebyggande åtgärder (spisvakt, läckageskydd, timer kaffebryggare)
• Ekosystemtjänster (Sedum-tak, vildängsyta och ev. insektshotell)
Konceptet illustrerar mycket väl hur hållbarheten hos en fastighet kan förbättras när byggnadsinsatser krävs av andra skäl.
Emrahus visar att det med lönsamhet går att göra mycket bättre LSS-boende, både innehållsmässigt och med certifiering. Bild: Kim Berkhuizen
Utmaningar och möjligheter med nya och befintliga EU-direktiv
Därefter följde ett panelsamtal om betydelsen för den svenska bygg- och fastighetsbranschen av EU:s satsningar på hållbarhet. I panelen ingick Maria Perzon, Group sustainability manager hos Castellum, Maria Qvillberg, Hållbarhetsansvarig för nyproduktion hos HSB, Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet hos Fastighetsägarna Sverige, samt Lena Hagert Pilenås, enhetschef hållbara byggnader och energi på Boverket.
Panelen konstaterade att det är positivt att EU – i och med Green Deal och Fit for 55 – pekar ut en tydlig riktning. Med hjälp av EU:s Taxonomi får vi som ett gemensamt språk som hjälper oss definiera vad som är gröna investeringar. Taxonomin påverkar både finansiärer, företag och hyresgäster i rätt riktning. De större företagen arbetar nu intensivt med CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive. Inte minst här måste företagen disponera sina personresurser klokt, så att inte all tid läggs på att klara regelverket.
EPBD – Energy Performance of Buildings Directive – får direkt påverkan på flertalet befintliga byggnader. Taxonomin tillsammans med EPBD får hela branschen att förflytta sig positivt.
Det är välkommet att EU beaktar hur byggnader påverkar klimatet och pressar på för åtgärder. Här har Sverige definitivt gått före. Frågan är hur och i vilka etapper vi ska gå vidare. Här väntar vi på en Byggnadsrenoveringsplan.
Habitat 7 på Masthuggskajen
Under evenemanget presenterades flera goda exempel, bland annat kontorshuset Habitat 7 nära Järntorget i Göteborg. Området som heter Masthuggkajen blev 2018 det första stadsutvecklingsprojekt som tilldelades Citylab-certifiering. Det nya kontorshuset certifieras dessutom med BREEAM nivå Excellent och NollCO2. Den aktuella versionen av BREEAM hade inga klimatkrav och därför valdes NollCO2 som tillägg. Det är NCC:s första bygge med denna certifiering.
– Certifieringssystemen var utmärkta verktyg och fungerade bra i vårt projekt. De är dessutom värdefulla för att kommunicera med både investerare och hyresgäster, säger Anders Enebjörk, hållbarhetsspecialist hos NCC som är byggherre och entreprenör i projektet.
Habitat 7 har höga ambitioner inom alla hållbarhetsområden, men idag begränsar vi presentationen till resursanvändning och klimatpåverkan. Ett av fem övergripande mål var att minska klimatpåverkan genom hållbara materialval. Här har den tekniska utvecklingen verkligen gått framåt senaste fyra åren. Ett referensvärde från NollCO2-certifieringen för klimatpåverkan från kontor var 400 kg CO2e/kvm BTA för modul A1–A3. NCC:s mål för Habitat var 235 kg CO2e/kvm BTA, och det ser ut som målet kommer att uppnås – en minskning med 43 procent.
NCC har beaktat och beräknat klimatpåverkan i A1–A3 för de sju byggdelarna husunderbyggnad, stomme, yttertak, fasader, stomkomplettering/rumsbildning, invändiga ytskikt/rumskompletteringar och installationer (där alla utom pålning och de två sistnämnda ingår i Klimatdeklarationen).
Beträffande husunderbyggnad kunde nedre delar av betongpålar ersättas med träpålar, vilket fungerade i den lera som utgör mark. Elektrisk pålkran och grävmaskin användes. Vidare valdes klimatförbättrad betong och dessutom optimerades användningen och dimensioneringen av betongen, rätt betong på rätt plats i en slimmad konstruktion. Även prefab valdes klimatförbättrade. Husets stomme är i huvudsak i trä. Man har jobbat bort nästan allt stål i byggnaden, till förmån för mindre klimatbelastande material.
Fasadens klimatavtryck har pressats ner genom att använda bärande limträ i stället för aluminium/stål i glaspartier. Glaset är återvunnet. Utfackningsfasaden är utförd i bärande trä.
Klimatkalkylerna visar att stommen har den kraftigaste klimatpåverkan, därnäst installationerna och husunderbyggnaden.
– Genom alla åtgärder har vi goda möjligheter att klara 235 kg CO2e/kvm BTA, vilket är betydligt strängare än gränsvärden satta i NollCO2. Och SGBC har tagit till sig av detta, eftersom de i nästa version av NollCO2 som de presenterade på konferensen visade att gränsvärdena blir lägre, säger Anders Enebjörk.
Beträffande NollCO2-certifieringen är ett prelimärt certifikat på plats. NCC har ännu inte valt med vilka åtgärder utsläppen ska balanseras och kompenseras med för att nå ner till netto noll.
Anders Enebjörk menar att det som entreprenör också är viktigt att förutom certifieringarna beakta andra mål och fördelar med det nya kontorshuset, så som hälsoaspekter. Stora ytor med synligt trä och mycket grönska, ger en känsla av närhet till naturen och välbefinnande. Sådana hus upplevs också som mer attraktiva av hyresgäster och andra.
– Vi sökte en ytterligare utmaning förutom passivhus och valde Miljöbyggnad, berättar Robin Berkhuizen, vd för Emrahus AB. Bild: Kim Berkhuizen
Gott utfall av Miljöbyggnad iDrift
Wallenstams bestånd omfattar 208 fastigheter i Göteborg, Stockholm och Uppsala. Företaget äger många gamla byggnader, men uppför också nytt, och då certifieras dessa med Miljöbyggnad Silver eller med BREEAM. Beståndet består av kommersiella fastigheter, i huvudsak i Göteborgs innerstad, samt bostäder, där lägenheterna är hyresrätter.
Företaget insåg möjligheterna med att använda Miljöbyggnad iDrift för det befintliga beståndet och har nu certifierat tre byggnader: huvudkontoret i Göteborg, kontoret i Stockholm samt Handelsbankshuset i Göteborg.
Huvudkontoret ligger på Kungsportsavenyn. Huset uppfördes 1880 och 1910 och Wallenstam flyttade in 1994. Under 2021–22 utfördes renovering.
– Vårt mål var att uppnå betyget Guld. Det var några nålsögon att passera och det blev flera revideringar, men till slut fick vi betyget, berättar Karin Mizgalski, företagets hållbarhetschef.
Miljöinventering gjordes på farliga ämnen, och åtgärder vidtogs. Solavskärmning monterades. Återvinningen förbättrades och återbruksstationer inrättades. Wallenstam producerar egen el i egna vindkraftverk, för el till sina fastigheter.
Utmaningarna var likartade gällande Stockholmskontoret på Birger Jarlsgatan. (Huset är känt från TV-serien ”Varuhuset”.) En renovering genomfördes 2019–24 och även här uppnåddes Miljöbyggnad Guld.
Den tredje byggnaden som klarade certifiering var Handelsbankshuset vid Östra Hamngatan i Göteborg. Wallenstams förvärv skedde så sent som 2022. Huset var redan renoverat 2005–06, men drift och förvaltning var eftersatt, med bland annat en enorm energiförbrukning som följd, vilket pockade på fortsatta åtgärder.
Initialt satsade Wallenstam på bland annat upprättande av underhållsplan, nya rutiner för driftpersonal och arbetsbeskrivningar för fastighetskötselpersonal, sammanlagt åtgärder inom 13 områden. För att nå upp till betyget Guld satsades även på följande:
• Legionella-säkring
• Ytterligare mätning av el, kyla, värme och vatten
• Ändrade drifttider och moderniserat styrsystem
• Optimering av elanvändning för ventilation
• Installation av rumstemperaturgivare
• Grön el
• LED-belysning
• Minskad köldmediamängd
• Bra Miljöval fjärrvärme
• Nya fläktar i aggregat
– Det var mycket lärorikt att certifiera både hus som vi hade förvaltat själva och som förvaltats av andra. Beträffande Handelsbankshuset, om vi inte hade certifierat, hade vi i alla fall utför energirenovering.
Från 2022 till 2023 minskade fjärrvärmebehovet med 19 procent, fjärrkyla med 54 procent och elanvändningen med 31 procent.
Karin Mizgalski fick frågan hur organisationen såg ut kring renoveringarna. Den bestod främst av personal från förvaltningen, de hållbarhetsansvariga i regionerna och fastighetsskötare. För Handelsbankshuset behövdes mycket konsulthjälp, men inte för de två andra projekten.
– Vi insåg möjligheterna med att använda Miljöbyggnad iDrift för det befintliga beståndet och har nu certifierat tre byggnader, berättar Karin Mizgalski, Wallenstams hållbarhetschef. Bild: SGBC
LSS-boende med stil och kvalitet i Landskrona
Emrahus har uppfört ett LSS-boende vid Borstahusen i Landskrona. Byggnaden är certifierad både med Miljöbyggnad Guld och enligt internationell passivhusstandard, även här nivå Guld. Byggnaden har vunnit fyra pris, bland annat som Årets Miljöbyggnad under Sweden Green Building Awards 2023, och är företagets flaggskepp.
Emrahus är en stor aktör vad gäller denna typ av boende. En specialinriktning är passivhus, och allt som Emrahus uppför är passivhus. Dessutom har man hög standard för innehållet i husen, både beträffande fysisk och kognitiv tillgänglighet.
LSS-boendet som kallas för Sockergränden var det första LSS-boendet i Sverige som certifierades med både Miljöbyggnad och som passivhus. Och blev överhuvudtaget den första byggnad som dubbelcertifierades med dessa system.
– Vi sökte en ytterligare utmaning förutom passivhus och valde Miljöbyggnad, berättar Robin Berkhuizen, vd för Emrahus AB. Ett LSS-boende har i sig en mängd krav i grunden, till exempel beträffande buller, bra inneklimat med ren luft och inga övertemperaturer. Så vi hade ganska mycket med oss för att klara Miljöbyggnad, men det var ändå vissa utmaningar.
Kognitiv tillgänglighet
LSS-boendet är byggt i två plan. Det nedre är ett gruppboende med sex lägenheter, gemensamma lokaler och personallokal. Det övre planet inrymmer ett serviceboende med sju lägenheter, samlingsrum och kontor.
– Förutom att vi följer normer för LSS-boenden har vi satsat extra på fysisk tillgänglighet, och även på kognitiv tillgänglighet, där vi tog experthjälp av psykolog och neurodesigner, fortsätter Robin Berkhuizen.
Bland många aspekter som man har arbetat med kan nämnas belysningen inomhus. Här tillämpas ett speciellt koncept – Human Centric Lighting – som efterliknar ljuset under en solig vårdag.
Även radhus
Tomten som disponerades gav plats åt ett ytterligare bygge, nämligen fyra radhus. De har tjocka väggar (yttervägg 60 cm) och är i likhet med LSS-boendet klädda med fasadtegel.
– Vi ville hjälpa till med integrationen mellan LSS-boendet och det övriga i stadsdelen och att arkitekturen hänger ihop, avslutar Robin Berkhuizen.
Både genom LSS-boendets gestaltning i sig och sambanden med intilliggande hus, undviks att boendet står ut som en särskild inrättning.
Tillgången på LSS-boenden regleras i en lag från 1994. Mycket av de boenden som uppförs idag byggs på samma sätt som 1994. Emrahus visar att det med lönsamhet går att göra mycket bättre, både innehållsmässigt och med certifiering.
Boverkets nya huvudkontor blir ett tydligt exempel på hållbar och resurseffektiv byggnation. Byggherre är Skanska och Vacse är kommande fastighetsägare. Vy från sjösidan: Sandell Sandberg
Certifiering och hållbarhetsstrategier hos Vacse
Sara Jägermo, som är företagets fastighets- och hållbarhetschef, berättade bland annat hur certifiering används när man arbetar med kravställning och förvaltning.
Vacse äger och förvaltar samhällsfastigheter. Samtliga är certifierade. Uthyrningsgraden är 100 procent och hyresavtalen är till 95 procent gröna. Det är svenska pensionsstiftelser som äger Vacse. Stiftelserna har stort fokus på ESG.
Vacse har både övergripande och detaljerade hållbarhetsmål. Några exempel är långsiktigt 100 procent linjering med Taxonomin, 40 procent reduktion av fastighetsenergi till 2030, 25 procent minskad färskvattenanvändning och klimatriskinventeringar som täcker hela beståndet. Alla byggnader ska även fortsättningsvis certifieras, de nya med BREEAM-SE nivå Outstanding.
– Vi har flera syften med att certifiera. Det är viktigt att samhällsfastigheter förvaltas på ett hållbart sätt. För våra förvaltare och projektledare gör de höga nivåerna i certifieringarna, att de får ett hållbarhetsparaply, de behöver inte går ner i detaljerna på samma sätt, säger Sara Jägermo.
– Vi använder framförallt BREEAM och välkomnade den svenska versionen. Systemet är mer holistiskt och vi tycker det ger bättre målstyrning än till exempel Miljöbyggnad.
BREEAM täcker in klimatpåverkan, energi, hälsa, byggmaterial, cirkularitet, vattenanvändning, delaktighet och biologisk mångfald. Miljöbyggnad täcker in energi, byggmaterial, hälsa och klimatpåverkan.
Sara Jägermo hade i sin presentation mycket pedagogiska bilder som visade betydelsen av certifiering och taxonomi för förvaltningsskedet, när det handlar om (1) klimatanpassning och resiliens, (2) avfall från byggarbetsplatsen och design för demonterbarhet/cirkularitet, samt (3) energiprestanda.
(1)Taxonomin föreskriver klimatriskanalys enligt Taxonomins kriterier. Detta stöds av BREEAM som ger 1 poäng för klimatriskanalys (enligt samma kriterier som Taxonomin) och BREEAM Excellent som har krav på väsentliga anpassningslösningar (i linje med Taxonomin). Den långsiktiga förvaltningen drar därmed fördel av mindre riskutsatt fastighet, krisplan och trygghet för verksamheten. Mönstren är likartade för (2) och (3), det vill säga att förvaltningen långsiktigt drar fördelar av Taxonomin och BREEAM.
– Vi använder framförallt BREEAM och välkomnade den svenska versionen, berättar Sara Jägermo, Vacses fastighets- och hållbarhetschef. Bild: Karl Nordlund
Projektportfölj
Företaget har fem projekt pågående: Boverkets huvudkontor i Karlskrona, Växjö domstol, Enköpings kommunhus, hälsocentral i Norrliden (Kalmar) och Borås Tingsrätt. Den sistnämnda vann för övrigt kvällens pris som Årets BREEAM-byggnad.
Ett av de mest fascinerande projekten är Boverkets kontor där projektets ambitioner är mycket höga:
• Krav WELL Gold
• Krav BREEAM Excellent, ambition Outstanding
• Krav Energiklass B, ambition Energiklass A
• Ambition NollCO2-certifiering
Detta är första gången Vacse tillämpar WELL-certifiering.
En av utmaningarna var att få ner klimatpåverkan, eftersom man inte fick bygga i trä. Men Vacse och byggaren Skanska gav inte upp, utan letade fram smarta lösningar. Bygget använde stommar från ett rivet (demonterat) hus i Lund. Återbrukade HDF:er monterades som vanliga HDF:er i stålstommen. Och stålrörspålar ersattes med betongpålar i klimatförbättrad betong.
För att klara de tre certifieringarna krävs givetvis många ytterligare smarta lösningar. Envishet lönar sig och Vacses inställning är att de tre systemen kompletterar varandra:
NollCO2
• Klimatfokus och incitament till återbruk
• Bidrag till Parisavtalet
• Förflyttat projekt från 500 till 300 kg/kvm BTA
• Förvaltning: lågt underhållsbehov och låg energianvändning
BREEAM
• En helhetsbild – ingen hållbarhetsdel glöms bort
• Medföljande kunskap om inbyggda material
• Höjda krav mellan versioner, driver utveckling
• Bidrar till strukturerad hållbarhetsöverlämning till förvaltning
WELL
• Brukarfokus och hälsa – hyresgästens arbetsmiljö
• Bidrar till låg personalomsättning
• Design för samarbete och gemenskap
• Långsiktigt attraktiv byggnad, för Vacse som ägare
Andra halvan av seklet
När det handlar om att öka hållbarhetsprestanda i befintligt bestånd är BREEAM In-Use ett bra stöd. Vacses hyresgäster svarar för mycket stor beläggning över årets dagar, till och med över dygnets timmar, exempelvis Kriminalvårdens inrättningar som alltid är i drift. Vacse kan inte vänta på flyttning och tomställning, utan måste arbeta med åtgärder, exempelvis energieffektivisering, med fastigheternas verksamheter igång.
Vacse har klimatmål uppsatta för 2030 och givetvis för 2045. Klimatmålen är även satta för respektive fastighet och integrerad i affärsplanen.
– Men redan nu behöver vi arbeta med siktet inställt även på andra halvan av seklet. Då vidtar nya klimatutmaningar samtidigt som vi ska ge trygg avkastning till våra ägare även långt efter 2050, avslutade Sara Jägermo.
NYHETER FRÅN SGBC
Certifieringssystemen utvecklas löpande, i takt med nya krav såsom EU-direktiv och lagar samt forskning kring hållbart byggande. SGBC:s certifieringschefer berättade om Miljöbyggnads utvecklingsresa och den röda tråden mellan nybyggnad, ombyggnad, förvaltning och toppcertifieringen NollCO2.
– Vi vill hela tiden höja ribban lite mer. Det är viktigt med certifieringar som håller och som svarar mot ökande krav och förändringar i omvärlden, säger Alexandra Kriss, SGBC:s kommunikationschef, och som var moderator för konferensen.
Manualen för Miljöbyggnad ses över för att förtydliga vissa delar, exempelvis vad gäller ekosystemtjänster och för att linjera med EU-taxonomin. En version 4.1 kan förhoppningsvis lanseras under våren.
Under 2024 har SGBC arbetar fram en helt ny manual, nämligen Miljöbyggnad Ombyggnad. Indikatorerna är desamma som i Miljöbyggnad, men kriterierna är inte nödvändigtvis desamma. Ombyggnader som klarar obligatoriska kriterier får Brons. Beroende på hur många valfria som klaras ges betyget Silver eller Guld. Certifiering för en byggnad är giltig 5 år, därefter är det möjligt att övergå till Miljöbyggnad iDrift. Miljöbyggnad Ombyggnad förbereder för Miljöbyggnad iDrift. Miljöbyggnad Ombyggnad lanseras efter årsskiftet.
Nu i december släpptes en ny version av NollCO2. En nyhet är att även ombyggnad kan certifieras. Dessutom uppdaterad beräkningsmetodik för klimatpåverkan, metodiken följer nu IVL:s anvisningar. Gränsvärden har skärpts till 45 procent lägre än nybyggnadskrav. Det är också nyheter i balanserande åtgärder. Det är möjligt att balansera med förnybar elproduktion; klimatkrediter, återvätning, trädplantering, inbyggt biogent kol; biokol, DACCS eller BECCS.
SGBC har därmed certifieringssystem för byggnadens hela livscykel. Nästa år blir ett spännande år för SGBC, med utarbetande av en ny manualgeneration, mot bakgrund av krav som en följd av Taxonomin, EPBD, CSRD med mera. Ny manual för Miljöbyggnad kanske kan lanseras under 2026.
– Vi vill hela tiden höja ribban lite mer, säger Alexandra Kriss, SGBC:s kommunikationschef, som var moderator för konferensen.
//
VINNARNA I 2024 ÅRS GREEN BUILDING AWARDS
Årets BREEAM-byggnad
Borås nya tingsrätt. Projektet har bland annat uppnått energiprestanda motsvarande 35 procent av BBR-kravet för nybyggnad.
Årets LEED-byggnad. Oas i Malmö exemplifierar hur hållbarhet och innovation skapar framtidens arbetsplats.
Årets NollCO2-projekt. Innovationsprojekt Bålsta (Triple Zero) har bland annat skapat nya lösningar och material, vilket bidragit till nya produkter på marknaden.
Hållbar infrastruktur. Slakthusområdet E101 i Stockholm. Stort fossilbränslefritt anläggningsprojekt och testbädd för elektrifiering. Arbetat systematiskt enligt BREEAM Infrastructure.
Årets Miljöbyggnad. Vista i Malmö certifieras med Miljöbyggnad 4.0 Guld, NollCO2 och WELL.
Årets Miljöbyggnad iDrift. Boplatsen 3 i Malmö, visar att det är möjligt att sänka energianvändningen så att mätning, styrning och uppföljning kan göras på ett effektivt sätt.
//
