Nyhet -
Nationell samordning för klimatberäkningar
Från 1 januari har det som bekant varit lagkrav på att göra klimatdeklaration för flertalet nybyggnationer. Därmed har branschen fått ett tvingande incitament från myndigheterna att göra klimatberäkningar. Ska byggentreprenörerna alltid lämna beräkningsuppdraget åt en konsult, eller själva lära sig klimatberäkna? Och vilka beräkningsverktyg behövs?
AV Kjell-Arne Larsson
I stor utsträckning är det byggherrens och/eller entreprenörens ambition som avgör vilket verktyg som behövs. Glädjande nog har många aktörer ambitioner som överstiger lagkraven. Exempelvis att byggnaden ska sikta på att klara ett gränsvärde för växthusgasutsläpp. Att flera byggdelar än stomme, klimatskärm och icke-bärande innerväggar ska räknas in. Att hänsyn ska tas till husets hela livslängd, inte enbart modul A1–A5. Några aktörer har för vissa projekt ambitionen att byggnaden ska ha netto noll utsläpp.
Idag finns en rad lokala och regionala klimatinitiativ. LFM30 (Lokal Färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030) är det främsta lokala initiativet. Vi kan också nämna Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande samt Klimatarena Stockholm. För hela landet finns ”Färdplan för fossilfri konkurrenskraft: Bygg- och anläggningssektorn”.
Många beräkningsverktyg
För att klara lagkrav behöver man ett beräkningsverktyg som exempelvis Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM, som har använts i många av de initiativ som har gått före på marknaden. Idag finns det dessutom fler kommersiellt tillgängliga verktyg som One Click LCA, openLCA, GaBi och Prodikt. LFM30 har utvecklat en egen metodik – LFM30:s Metod Klimatbudget – som beaktar byggnadens hela livscykel. Dessutom har vi beräkningsmodellen som används i SGBC:s certifieringssystem NollCO2.
–Idag är det otydligt vad som skiljer de olika beräkningsmetoderna åt, och därför behöver aktörerna vägledning. Dessutom behövs det en harmonisering av metoderna för att tydliggöra hur man som aktör i steg kan öka sin hållbarhetsambition, säger Thomas Sundén, vd för Sustainable Innovation.
Sustainable Innovation arbetar för att åstadkomma en nationell samordning. Man för dialog med de nämnda klimatinitiativen och dessutom med bland många andra Uppsala klimatprotokoll, Allmännyttans klimatinitiativ, Byggdialog Dalarna, Viable Cities och de kommuner som tecknar klimatkontrakt.
Tillsammans med Sveriges Allmännytta, Kommuninvest och Stiftelsen IVL verkar IVL även för att samla branschen kring hur man ställer klimatkrav på ett kostnadseffektivt sätt så att det blir möjligt för alla aktörer att bidra.
Flera utvecklingsprojekt
IVL Svenska Miljöinstitutet har arbetat och arbetar med flera utvecklingsprojekt gällande klimatarbete; projekt som stöds av bland andra SBUF och Stiftelsen IVL. Ett antal mycket läsvärda rapporter har redan publicerats. ”Klimatberäkning av byggprojekt med mål att nå klimatneutralitet” är framtagen inom projekten ”Klimatberäknings-, affärs- och kompetensplattform för en klimatneutral bygg- & anläggningssektor i Malmö 2030” och ”Branschgemensam plattform för klimatberäkningar av klimatneutrala byggnader”. Inom sistnämnda projekt togs det också fram vägledningen ”Minska klimatpåverkan i byggprojekt” som fokuserar på hur man höjer kunskapsnivån och beredskapen för att ställa klimatkrav brett inom sina verksamheter.
Publikationerna visar hur man jobbar med klimatberäkningar inom LFM30 och redovisar erfarenheter därifrån. Även om IVL tagit fram vägledningen genom arbete med LFM30 kan den användas för andra typer av klimatarbete såsom:
• Krav på klimatdeklaration
• Certifieringskrav
• Klimatkrav i upphandling
• Målsättningar kring klimatneutralitet
Tillsammans med Sveriges Allmännytta, Kommuninvest och Stiftelsen IVL verkar IVL även för att samla branschen kring hur man ställer klimatkrav på ett kostnadseffektivt sätt så att det blir möjligt för alla aktörer att bidra. Inte bara de som har resurserna att vara föregångare. Flera vägledningar och guider för klimatkrav vid både nyproduktion och renovering finns tillgängliga via länken:
www.ivl.se/projektwebbar/klima...
–De regionala arenorna är jätteviktiga för kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte, men det är samtidigt viktigt att vi får en sammanhållen kriterieutveckling som alla förstår hur man ska tillämpa och utvärdera så att vi får en effektiv affärsutveckling mot ett hållbart byggande i branschen, säger Jeanette Green, gruppchef på IVL.
Nationell samling
Flertalet av de entreprenörer som har lärt sig klimatberäkningar inom LFM30 är verksamma även utanför Malmö. Motsvarande gäller aktörer inom de övriga lokala och regionala klimatinitiativen. Den utveckling av kunskap och verktyg som behöver åstadkommas är inte heller den geografiskt bunden. Därför behövs något av en nationell samling för gemensam utveckling och spridning.
–Vi försöker nu skapa en plattform som blir något av ett nationellt paraply. Det gäller att hitta medel för och skapa en struktur för fortsatt gemensam utveckling samt utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan de olika initiativen, säger Thomas Sundén.
För närvarande pågår ett SBUF-projekt som benämns ”Harmonisering av gemensamma klimatberäkningskriterier”. Det leds av Andreas Holmgren, tidigare Byggnadsfirman Otto Magnusson AB, numera hos Treano Bygg AB. Projektet ska redovisas i mars nästa år.
Ett ytterligare SBUF-projekt pågår – ”Regelbaserad klimatberäkning från BIM-modell” – där avsikten är att visa hur BIM-modeller bättre kan utnyttjas som datakällor till klimatberäkningar. Önskemålet är att skapa ett skalbart flöde för att klimatberäkna både enkla och komplexa byggprojekt från BIM-modeller, i projektens olika skeden. Genom att dra nytta av en regelbaserad materialtolkning och i vissa fall använda artificiell intelligens hoppas man med projektet att bidra med nya metoder för att göra klimatberäkningar.
//
Läs gärna artikel i senaste numret av Grönt Samhällsbyggande här;
https://issuu.com/b2bnyheter.s...
//
