Gå direkt till innehåll
Tornet vid Naturum Siljansnäs blir högre än det gamla. Från utsiktspaviljongen syns nästan hela Siljansringen. Illustration: agnas ARK
Tornet vid Naturum Siljansnäs blir högre än det gamla. Från utsiktspaviljongen syns nästan hela Siljansringen. Illustration: agnas ARK

Nyhet -

Naturum i trä – första klimatdeklarerade bygget i Dalarna

Av Kjell-Arne Larsson

Under ett webinarium presenterade ByggDialog Dalarna och Region Dalarna den pågående byggnationen av ett naturum vid Siljansnäs i Leksands kommun. Tornbyggnaden blir helt ny och den uppförs i trä. Livscykelanalyser har gjorts på ingående material och dessutom är detta första gången som en klimatdeklaration har gjorts för ett bygge i Dalarna.

Det gamla tornet på Björkberget, med utsikt över nästan hela Siljansringen, uppfördes 1933 och revs för ett par år sedan. Nu pågår bygget av ett nytt som blir del av ett komplett naturum. Byggherre är länsstyrelsen Dalarna och precis som övriga naturum i landet ägs det av Naturvårdsverket.

Träbyggnad

— Naturum Siljansnäs är det första projektet i Dalarna där en klimatdeklaration har gjorts, vilket blir obligatoriskt för alla nybyggen nästa år, berättade inledningsvis Åke Persson, f.d. verksamhetsledare från ByggDialog Dalarna, som var mentor för webinariet. Idag kommer vi att få höra om LCA och Klimatdeklaration. Dessutom ska vi genom FSC-certifiering följa virket ända ut i skogen.

Just nu pågår bygget Naturum Siljansnäs som utförs med stomme och stomkompletteringar i trä. Projekteringsarbetet har haft en rad utmaningar, bland annat brandskydd och vindlast. Tornet förankras i berget med dragstål. Glasen på observationsplattformen väger 300–350 kg och måste klara pumpeffekten från vindar. Bland mycket annat kan nämnas att konstruktionen i trä och KL-trä monteras med 4800 skruvar (längre än 10 cm) och här krävs stora moment vid montage.

Livscykelanalyser

Under projekteringen av Naturum Siljansnäs har livscykelanalyser – LCA – gjorts inför val av material. Detta gjorde det möjligt att jämföra miljöpåverkan för olika material/byggprodukter. En LCA tar med påverkan under hela livscykeln, från vaggan till graven. Generellt kan sägas att ett valfritt antal miljöpåverkningar tas med, exempelvis koldioxidutsläpp, påverkan på ozonskiktet, försurning och förbrukning av ändliga resurser.

– När jag för 3—5 år sedan blev orienterad i LCA var det en aha-upplevelse. Jag frågade mig vad vi hållit på med hittills under alla år. LCA är ett fantastiskt verktyg för att kvantifiera miljöpåverkan och jämföra alternativ, berättade Kristian Haglund, ansvarig för projektering hos ByggPartner, företaget som är entreprenör för Naturum Siljansnäs.

Han visade exempel på jämförelse mellan isoleringsmaterial: cellulosabaserat, glasull och stenull. Vidare miljöpåverkan av just Siljansnäs Naturum i trä respektive stål, för 13 miljöparametrar.

– Med hjälp av LCA kan vi tidigt under projektering göra analyser av alternativa material och produkter och få bra vägledning inför fortsättningen av projekteringen, menade Kristian Haglund. Sifforna kan både då, och när bygget står klart redovisas enkelt och pedagogiskt, exempelvis att för Naturum Siljansnäs är enligt LCA:n utsläppet 105 kg/kvm • år CO2-ekvivalenter, om vi endast tittar på detta.

Utsläpp av koldioxid är bara en av parametrarna. Man kan välja att använda LCA enbart för denna beräkning. Koldioxidutsläpp från ett material eller byggprodukt baseras på en miljövarudeklaration. Det finns tillgång till generiska data (kommer från bland annat Boverket) som gäller generellt för ett material, oavsett fabrikat/leverantör, exempelvis för betong.

En striktare form av miljövarudeklaration är EPD – Environmental Product Declaration – enligt internationell standard. Det är respektive leverantör, som för var och en av sina produkter, låter ta fram en EPD. En sådan är därmed specifik, till skillnad från en generisk som är generell.

Klimatdeklarationer

Från 1 januari nästa år blir klimatdeklarationer obligatoriska för i stort sett alla nybyggnationer. Utan klimatdeklaration får inte byggherren slutbesked. Detta gör att leverantörerna måste ta fram EPD:er, eller att alternativet generiska data används. Leverantörerna visar lyckligtvis stort intresse och nya EPD:er publiceras i en rasande fart.

Landet runt sitter också byggherrar med sina konsulter och funderar hur arbetet för att få fram klimatdeklarationer ska gå till. Många aktörer har också redan övat sig.

– Precis som för LCA är det bra att i ett byggprojekt jobba tidigt med klimatdeklarationen, påpekade Kristian Haglund. Arbetet med klimatdeklarationer kräver idag handpåläggning, men det kommer att finnas bra verktyg.

Det kan mycket väl bli så att medan lagen kräver klimatdeklarationer, kräver allt fler byggherrar att också LCA görs för utvalda miljöparametrar, och då för många flera än koldioxidutsläpp. Särskilt användbar är LCA om bygget ska certifieras, exempelvis med SGBC:s koncept NollCO2 eller Miljöbyggnad som kräver att påverkan från stommen redovisas.

Det bör tilläggas att beräkningen för klimatdeklaration endast omfattar stomme, mellanväggar och klimatskärm. När lagen införs är kravet bara att en deklaration upprättas och redovisas. Inga gränsvärden för utsläpp är satta, sådana krav planeras i kommande skärpningar.

För Naturum Siljansnäs visar klimatdeklarationen att utsläppen blir 68 kg/kvm • år CO2-ekvivalenter, därmed lägre än vad LCA:n visar.

Certifierat skogsbruk

Därefter berättade Jan Ihre, marknadsansvarig hos FSC Sverige, om organisationens certifieringssystem. FSC – Forest Stewardship Council – har regler för ansvarsfullt skogsbruk och biologisk mångfald. FSC är samtidigt ett marknadsverktyg för företag som vill visa att de tar ansvar för skog, miljö och sociala förhållanden i sin värdekedja.

FSC används av skogsbrukare (Skogsbrukscertifiering), företag i hela tillverkningskedjan (Spårbarhetscertifiering) och butiker/slutanvändare som vill använda FSC som varumärke i sin marknadsföring.

– Vi ser ett ökat intresse för FSC även inom byggsektorn, framförallt av spårbarhetscertifikat. De har betydelse för byggnadscertifiering enligt BREEAM, LEED, Svanen med flera, påpekade Jan Ihre.

Det finns FSC-certifierade hus i våra grannländer, men Naturum Siljansnäs är faktiskt det första i Sverige som FSC-märks.

Patrik Vendel, som är ansvarig för affärsområdet skog och skogsförädling hos konsultföretaget Intertek Certification AB, berättade om certifieringsprocessen för FSC. Han knöt också an till de ledningssystem som finns hos alla stora företag, från ISO 9001 och 14001 till ISO 27001 och 14065.

Globala och nationella mål

Magnus Eriksson, som arbetat med miljömål i Dalarna i 20 år och nu även på riksplanet, satte träbyggande i ett brett miljöperspektiv genom att hänvisa till svenska klimat- och miljömål, FN:s Agenda 2030 och EU:s klimatmål. Han konstaterade att byggsektorn kan bidra till många av miljömålens uppfyllelse och exemplifierade med Naturrum Siljansnäs som bidrar till åtminstone tio av FN:s mål.

Testbäddar

– Som ett innovativt exempel betraktar vi Naturum Siljansnäs som en testbädd, påminde Åke Persson avslutningsvis. Vi har fler på gång, bland annat Villa Zero, som ska ha noll i koldioxidutsläpp. Du och ditt företag kan vända er till oss för att förverkliga era idéer i en testbädd. Detta är vår innovationsmodell i ByggDialog Dalarna!

//

https://www.svenskbyggtidning....

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Jan Åström

Jan Åström

Presskontakt Chefredaktör/Projektledning Sverige 070-4809715 Linkedin E-tidningar

We bring projects to stories

Stordåhd Kommunikations verksamhet innefattar tidskriftsutgivning jämte digitala medier inom branscherna bygg- och fastighet, infrastruktur, energi och industri.

Stordåhd Kommunikation AB
Sveavägen 159
113 46 Stockholm