NollCO2 tar sikte på klimatneutralitet 2045

Det senaste och ur klimatperspektiv starkaste tillskottet i SGBC:s familj av certifieringssystem är NollCO₂. Systemet tar sikte på klimatneutralitet 2045, det vill säga det år då Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Eftersom byggsektorn idag svarar för ungefär en femtedel av utsläppen är det viktigt att även denna sektor arbetar för det nationella målet.

Av Kjell Arne Larsson

I sin nuvarande version gäller certifieringssystemet NollCO₂ för nybyggnationer. De byggnadstyper/verksamheter som för närvarande kan komma i fråga är kontor, äldreboende, butiker, industrihallar, flerbostadshus och blandverksamhet.

– Med nästa version av NollCO₂som kommer under våren blir det också möjligt att certifiera villor, radhus och kedjehus, så vi ser fram emot att hälsa småhusprojekt välkomna att inleda sitt certifieringsarbete, säger Pia Stoll, teknikansvarig för NollCO₂ hos SGBC. Vår ambition är dessutom att det snart ska bli möjligt att också certifiera större renoveringar.

Energiprestandadirektivets Artikel 2.10 (3.21 i remiss) innehåller en definition av större renovering som kommer att användas av NollCO₂. Definitionen baseras på antingen kostnad av renovering av klimatskal och installationssystem eller andel klimatskal som renoveras.

Livscykelperspektiv

Huvudmän för projekt som avses att certifieras med NollCO₂kan vara entreprenörer, fastighetsägare, eller - med manual 1.1 - småhusproducenter.

Certifieringssystemet täcker in byggnadens hela livscykel, från produktion av byggdelar, transporten av dessa, produktionen på byggplatsen och förvaltnings/driftsfas ända till sluthantering av byggnaden, det vill säga modulerna A1 till och med C4 i byggnadens livscykel enligt standarden SS-EN 15978.

Gränsvärden sätts för växthusgasutsläpp vid produktion av byggdelar, A1-A3, av transport till byggarbetsplatsen och av byggprocessers påverkan, A4-A5 och byggnadens energianvändning, B6. Dessa gränsvärden kalkyleras specifikt för respektive byggprojekt. Arbetet med gränsvärdena blir incitament för projektet att konstruera, upphandla och producera byggnaden på ett sätt som minskar klimatbelastningen i alla skeden.

Gränsvärdet för A1-A3 beräknas med hjälp av SGBC:s baseline-modeller, som utifrån ett antal nyckelparmaterar för projektet räknar fram baseline och gränsvärde som en 30-procentig reduktion av baseline. Gränsvärdet för A4-A5 är 55 kg CO₂e/kvm BTA. För driftsfasen är gränsvärdet för energiprestandan att byggnaden ska klara A- eller B-klass enligt Boverkets definition av energiprestanda i energideklaration.

De utsläpp som kvarstår efter att gränsvärden uppnåtts ska balanseras med klimatåtgärder. Här får man använda:

• Installation och nätleverans av förnybar el, on- eller off-site inom NordPools elmarknad, initierat av projektet. I de flesta fall görs solcellsinstallation på NollCO₂-byggnaden eller på andra byggnaders tak inom fastighetsägarens bestånd. Vindkraft är möjlig, men ledtiderna kan vara för långa, då klimatåtgärden får påbörjas först efter projektets registrering för att garantera additionalitet.

• Energieffektivisering i befintligt bestånd.

• Klimatkompensation. Här har SGBC godkänt tre av de redan förekommande programmen för klimatkompensation som klarar SGBC:s krav.

– Som klimatåtgärd kan det komma att bli aktuellt att köpa certifikat för kolsänkor. Kolsänkorna kan utgöras av biokolproduktion eller skapas i anläggningar med bio-CCS. Vi utvecklar inte själva någon kravmodell för hur sådana certifikat ska fungera, utan följer vad EU kommer att presentera på området. Det är viktigt med en vetenskapsbaserad och kvalitetsgranskad standard för kolsänkors certifikat för att garantera verklig nytta som inte dubbelräknas, betonar Pia Stoll.

– Med nästa version av NollCO₂som kommer under våren blir det också möjligt att certifiera villor, radhus och kedjehus, så vi ser fram emot att hälsa småhusprojekt välkomna att inleda sitt certifieringsarbete, säger Pia Stoll, teknikansvarig för NollCO₂ hos SGBC. Vår ambition är dessutom att det snart ska bli möjligt att också certifiera större renoveringar. Bild: SGBC

Två parallella strategier

Principen för NollCO₂ är att byggnadens kvarvarande klimatpåverkan balanseras med klimatåtgärder ner till en netto noll klimatpåverkan. Idén med upplägget är därmed att arbeta med två strategier parallellt:

1. Pressa ner direkt klimatpåverkan för byggnadens hela livscykel ordentligt

2. Genomföra åtgärder för att balansera kvarvarande klimatpåverkan till netto noll

Den period som används i beräkningarna sträcker sig till och med 50 år efter idrifttagning.

Kraven på 30-procentig reducering jämfört med hur marknaden bygger och med vilka material innebär att NollCO₂-projekten driver marknadsutvecklingen mot netto noll utsläpp år 2045.

Ett annat certifieringssystem i basen

Certifieringssystemet NollCO₂ används som tillägg till ett annat certifieringssystem. Detta kan vara Miljöbyggnad, LEED, BREEAM-SE eller Svanen för nya byggnader.

Huvudmannen för projektet som avses att certifieras behöver ha eller anlita en samordnare som har genomgått NollCO₂s samordningskurs, tidigare baskurs. Vanligen är det en miljöbyggnadssamordnare, BREEAM AP, Svanen-samordnare eller motsvarande som utbildar sig till NollCO₂-samordnare. Alla NollCO₂-beräkningar är inbyggda i SGBC:s NollCO₂-redovisningsverktyg, så det krävs ingen avancerad beräkningskompetens för samordnaren som i stället kan fokusera på att hjälpa projektet designa för låg klimatpåverkan och ha en tät dialog med leverantörer för att hitta klimatsmarta produkter. Granskningen av ansökan om certifiering görs av en expert, från SGBC eller extern part.

Byggnaden får först en preliminär certifiering. Den riktiga certifieringen/verifieringen görs sedan byggnaden varit i drift under två år. Därefter måste återrapportering göras var femte år för att få behålla certifikatet.

//