Norra Djurgårdsstaden – ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt

Av Niclas Svensson

Det omtalade projektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är tveklöst ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden de första decennierna på 2000-talet. Här planeras för minst 12000 nya bostäder och ungefär 35000 nya arbetsplatser. Norra Djurgårdsstaden är också ett av huvudstadens utpekade hållbarhetsprofilområden, som ska tjänstgöra som förebild för andra projekt. Vid FNs klimatkonferens i Paris 2015 erhöll projektet C40 Cities en prestigeladdad utmärkelse för bästa hållbara stadsutvecklingsprojekt.

Det är i tidigare hamn- och industriområden i nordöstra delarna av Stockholms innerstad som Norra Djurgårdsstaden har sin placering, och den nya stadsdelen ligger intill Nationalstadsparken. Området tillhör stadsdelen Östermalm och sträcker sig från Husarviken i norr till Loudden i söder. De första 700 bostäderna stod klara under 2012 och byggproduktionen kommer att pågå några år in på 2030-talet.

Platsen för den nya stadsdelen representerar en del av det organiska skärgårdslandskapet, där vatten omgärdat Hjorthagsberget och vikar vid nuvarande Frihamnen. Landskapet har förstås genomgått förändringar över tid, först genom naturens förändringar och senare genom ingrepp såsom markutfyllnader. Genom att ta tillvara och förstärka de specifika kvaliteterna i respektive delområde, skapas en naturlig variation i området.

– Det som är unikt med området är att det i stora delar finns så mycket befintlig verksamhet och att marken används vilket förstås medför stora utmaningar. För att hålla ihop projektet krävs en omfattande planering och logistik, vilket funnits med i organisationen från början, säger Staffan Lorentz, projektchef.

Historiken kring området

Det som idag benämns Norra Djurgårdsstaden återfinns i historiska området Kungliga Djurgården. Under 1880-talet utvecklades här huvudstadens största hamn- och industriområde. Den stora fördelen var förstås den direkta accessen till Östersjöns öppna vatten. Värtahamnen som kom till 1884 fungerade till en början som kolhamn för Värtagasverket. Den första frihamnen i Sverige stod här färdig år 1919 med namnet Stockholms frihamn och söderut tillkom Lindarängens sjöflyghamn med öppningsår 1921.

Möjliggörandet av den nya stadsdelen i Norra Djurgårdsstaden har bland annat handlat om förändringen av gassystemet för stadgas. Det gamla spaltgasverket, där gas framställdes av lättbensin, lades ned och ersattes av nya gasanläggningar söder om stan. Gasnätet är fortsatt i drift och förser industrier, hushåll och restauranger med gas, och växer fortfarande. I dagsläget består gasen i nätet till 85% av biogas, som är helt fossilfri.

En arena för hållbarhet

Hållbarhet har varit en grundläggande del av Norra Djurgårdsstaden sedan den omfattande och mångåriga planeringen tog fart. Med den långa genomförandetiden är det också självklart att öppenhet för nya förutsättningar och att kontinuerligt tillföra ny kunskap, som efterhand tas in i projektet. Avsikten är att den nya stadsedelen ska fungera som ett fönster för en ny utveckling av kommande stadsmiljöer i Stockholm. Det ska också inspirera till ny arkitektur, hållbara livsstilar och högkvalitativa stadsrum. Nya ambitioner för social hållbarhet har successivt vävts in i projektet.

– Det handlar förstås om att lära av tidigare erfarenheter, leverera nya innovationer, pröva nya metoder och lösningar. Med höga ambitioner en gemensam vision ska den nya stadsdelen bli klimatpositiv Vi ska och vill ha ögonen på oss och ytterst handlar det om att de människor som bor, arbetar eller besöker Norra Djurgårdsstaden ska ha ett gott mående, säger Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg.

Provisoriska parkmiljöer

Omvandlingen från stängda industriområden till en öppen stadsdel tar tid. Att bedriva verksamheten utifrån Agenda 2030 medför ambitioner såsom hur stadsmiljöer skapar god tillgänglighet och delaktighet för alla invånare, ett gynnsamt klimat för företag och innovation och attraktiva boendemiljöer.

Stockholm Stad ska förstås samtidigt radikalt minska sin miljö- och klimatpåverkan, avveckla ohållbara produktions- och konsumtionsmönster, motverka segregation och ojämlikhet och förbättra jämställdheten. Detta medför förstås en lång rad konsekvenser. Och den långa byggtiden för Norra Djurgårdsstaden medför också att delar av området under längre perioder är en byggarbetsplats, vilket de ansvariga har tagit stor hänsyn till.

– Här kommer att finnas barn som får hela sin uppväxt nära eller i anslutning till byggverksamhet Därför har vi arbetat med att åstadkomma provisoriska lösningar, såsom ”pop-up-parker”, så att trivsel och lekmöjligheter finns trots det intilliggande myllret av byggaktiviteter, säger Fredrik Bergman Projektchef genomförande.

Norra Djurgårdsstadens framväxt i korthet

Gasverksområdet/Norra Hjorthagen

Norra Djurgårdsstaden började byggas i den nordvästra delen av stadsdelen Hjorthagen och efter överklaganden ända upp till regeringsnivå fördröjdes starten från 2009 till 2011. Inflyttning i de första bostadshusen skedde under hösten 2012. Idag bor ungefär 7 000 människor i det nya området runt Gasverket. När denna del av området är färdigbyggt om tio år kommer cirka 15 000 människor att ha sitt boende i området.

Ropsten

För den gråa miljön kring trafikplatsen Ropsten är en stadsmiljö planerad med en omstigningspunkt mellan tunnelbanans röda linje, ny bro för spårväg, gång- och cykeltrafik till Lidingö och busstrafik. Med i planerna är också Spårväg City. Marken där infartsparkeringen tidigare fanns ska utvecklas och i Hjorthagsberget byggs ett garage för cirka 1 600 bilar.

Värtahamnen.

Den nya Värtapiren stod klar 2016. I och med detta frigjordes också mark i Södra Värtahamnen. Längs de nya landområdena kommer 1 100 meter ny kaj att anläggas vilket innebär att Värtahamnen efter utbyggnad omfattar cirka 133 000 kvadratmeter.

Det som fram till nu varit ett ganska brokigt hamn- och industriområde i Södra Värtahamnen ska förvandlas till en naturskön och trygg miljö med kontor och bostäder. Här planeras för 5000 boende, och totalt 20 000 arbetsplatser, torg, parker, service, strandpromenad och bra kommunikationer. Genom strandpromenaden binds hela stadsdelen samman i nord-sydriktning.

Loudden och frihamnen

Den avvecklade oljehamnen i Loudden ska på sikt bli ett nytt område med bostäder av innerstadskaraktär. Även i Frihamnen har containerterminalen flyttats till förmån för stadsutvecklingen. Dessa blir några av de sista utbyggnadsdelarna i Norra Djurgårdsstaden och de beräknas stå färdiga några år in på 2030-talet.

Kommunikationer

Den efterlängtade och för Norra Djurgårdsstaden och Lidingö så betydelsefulla Norra Länken togs i trafik fullt ut under 2015. Därtill ska hållbarhetsprofilen för hela stadsdelen vara ett signum och därför är förstås kollektiva trafikförbindelser centrala och viktiga.

Planerna är att Spårväg City ska byggas ut för att förena området med Stockholm City. Sedan år 2020 trafikerar båtpendellinje 80 sjövägen med utgångspunkt från Ropsten, där den på sin färd mot Stockholms centrum gör stopp i Frihamnen, Dahlenum/AGA-området på Lidingö därefter Nacka och efter ytterligare stopp ankommer till Nybrokajen (Nybroplan) inne i city.Utöver det finns ännu inga beslut om val mellan utbyggnad av spårväg eller andra lösningar.

//

https://storkom.ocast.com/

http://issuu.com/b2bnyheter.se/stacks