Nyhet -
Roslagsvatten blir först med pyrolys för slambehandling
Roslagsvatten bygger ett nytt avloppsreningsverk i Margretelund i Åkersberga för kommunerna Vaxholm och Österåker. Det nya verket kommer att ersätta det befintliga verket och en rad mindre reningsverk och det väntas bli först i Sverige med fullskalig pyrolysbehandling av slam.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
Redan idag genomförs ett pilotprojekt med pyrolys eller termisk nedbrytning av
slam vid Ellinge avloppsreningsverk i skånska Eslöv, men Margretelunds avloppsreningsverk väntas 2026 bli först med fullskalig pyrolys.
I pyrolysbehandlingen torkas slammet i två steg, först i 200 grader C och sedan i 650 graders värme och allt dåligt slam bränns upp. I samband med införandet av pyrolys slutar Margretelund att röta slammet. Målet med tekniken är att skapa nya giftfria växtnäringsprodukter anpassade till dagens och framtidens jordbruk vilket ska minska behovet av importerat mineralgödsel.
Avloppsslam från Margretelund är redan Revaq-certifierat bland annat för spridning som gödning på åkermark, men med pyrolysbehandlingen kommer man att kunna garantera ännu högre kvalitet och säkerhet.
– När vi behövde bygga ett nytt avloppsreningsverk kunde vi tänka innovativt och med tanke på kommande nya slamdirektivet valde vi att införa pyrolys, säger Aleksandra Lazic, projektledare och utvecklingsingenjör vid Roslagsvatten.
Att pyrolysbehandlingen sker redan från 2026, trots att det nya reningsverket inte blir klart för driftsättning förrän 2027 och totalt färdigställande 2028, beror på att det varit ett villkor när ett 40-procentigt bidrag för just pyrolysanläggningen beviljats från Klimatklivet vid Naturvårdsverket.
– Det innebär en del extra arbete med anslutningar till det gamla reningsverket, säger Aleksandra Lazic.
Modernaste verket
Margretelund är tänkt att bli ett av Sveriges modernaste avloppsreningsverk med den senaste reningstekniken, hög digitalisering och automatisering av processen och självförsörjning på el via solceller.
Det renade avloppsvattnet kommer också att användas som tekniskt vatten i den egna verksamheten. Verket förbereds för att i framtiden även kunna oskadliggöra läkemedelsrester med ny teknik i ett extra steg innan det renade vattnet släpps ut i recipienten, den närliggande havsviken Trälhavet.
Reningen vid det nya verket bygger i övrigt på mekanisk primär rening följd av biologisk rening med membranteknik, som inte är så vanlig ännu i Sverige, men som är väl beprövad och exempelvis används vid nya Henriksdalsverket i Stockholm. Membrantekniken, som tar bort fosfor och kväve och andra organiska ämnen samt partiklar och virus, ersätter den gamla sedimenterings- och filtreringstekniken.
– Vi kommer att bli verkligt cirkulära när vi planerar att testa rening av avloppsvattnet med biokol som vi själva producerar. När biokolet faller ner är det inget problem, vi pyrolyserar det igen, säger Aleksandra Lazic.
Den nya reningsanläggningen byggs under mark med en park ovanför. Processen sker i ett antal bassänger i tre parallella biolinjer i en byggnation om 109 x 39 meter och den kommer att kunna ses av besökare. Pyrolysavdelningen kommer att inrymmas i en 45 x 26 meter stor byggnad ovan mark.
Utbyggnaden av Margretelunds ARV sker i en generalentreprenad i samverkan (partnering) med NCC Sverige som totalentreprenör. NCC har under de senaste åren byggt ett 20-tal VA-anläggningar i samverkan. Entreprenaden omfattar process-, maskin- och styrsystem med tillhörande montage samt entreprenadarbeten avseende mark, bygg, VVS och el.
En pyrolysanläggning lik den som ska installeras i Margretelundsverket. Bild AquaGreen
En andra etapp förbereds
Roslagsvatten ägs av sju olika kommuner, utöver Vaxholm och Österåker även Knivsta, Vallentuna, Ekerö, Täby och Danderyd. Margretelund byggs i en första etapp för 57 000 personekvivalenter jämfört med dagens 40 000 i det gamla verket från 1960-talet. Men det finns redan planer för en etapp 2 och 93 000 personekvivalenter till år 2031. När det nya verket är klart kommer det gamla att rivas.
Beslutet att bygga nytt och större vid Margretelund grundar sig bland annat på att reningskapaciteten för såväl Vaxholms stad som Österåkers kommun inom få år väntas slå i taket och den begränsade möjligheten att ansluta fler till befintliga Käppalaverket på Lidingö. Vaxholmsvatten och Österåkervatten bildar ett samägt bolag för att äga och driva det nya reningsverket. Att bygga vid befintliga Margretelund innebär att Roslagsvatten inte behöver ta ny mark i anspråk, vilket hade varit fallet vid alternativet Täljöverken i Österåker.
Blynäsvikens reningsverk, som idag står för merparten av Vaxholms avloppsrening kommer att stängas liksom Kullöns. Nya pumpstationer kommer att ersätta de mindre reningsverk som finns idag när ny ledning dragits till Margretelund. Fler enskilda avlopp i Vaxholm väntas dessutom kunna anslutas till det nya systemet.
Sjöledning med styrd borrning
I en kommande parallell entreprenad sker ny ledningsdragning för Vaxholms överföring med anslutning till det nya verket. I projekteringen för dessa ledningarar söderifrån under havsviken Trälhavet medverkar BAB Rörtryckning.
Företaget har redan inom ramen för den aktuella totalentreprenaden genomfört styrd borrning för landföring av nya ledningar till nya Margretelund.
– Vi har bland annat borrat en 400-ledning på en sträcka av 228 meter, en ledning med större kapacitet än den befintliga som vi för övrigt också har borrat för ett antal år sedan, säger Magnus Tingstrand, arbetschef vid BAB Rörtryckning och projektledare vid Margretelund.
Landföringar av sjöledningar är alltid förknippade med noggrann, kanske tidsödande, tillståndsprövning, men i fallet Margretelund underlättas dessa processer av att man drar ledningarna under den känsliga strandbrinken ut på lämpligt djup, 3,5 meter som minst.
FAKTA I KORTHET
Nybyggnad av avloppsreningsverk i Åkersberga
Tidplan: December 2023 – februari 2028
Byggherre: Roslagsvatten AB
Totalentreprenör: NCC Sverige AB
Kostnad: 1,2 miljarder kr
//
