Nyhet -
Slakthusområdet – hållbar stadsutveckling och fossilfri arbetsplats
I Slakthusområdet i Stockholm pågår ett projekt för att utveckla området till en urban stadsdel med bostäder, arbetsplatser, handel och kultur. Äldre byggnader med högt kulturvärde bevaras och fylls med nya verksamheter medan andra rivs för att ge plats åt nybyggnad, parker och torg. I projektet ingår ett pilotprojekt med en 100 procent fossilfri arbetsplats som nyligen fick Sweden Green Building Award för Hållbar infrastruktur.
Av Lars-Olof Tandberg
Slakthusområdet byggdes under åren 1906–1912 och var vid den tiden Sveriges största och mest moderna slakteri.
Här bedrevs handel och slakt av nötkreatur, får, get, svin och häst. Området tillkom som en lösning på Stockholms omoderna hantering av livsmedel tillsammans med läkarvetenskapens framsteg och ökade kunskaper om hur sjukdomar och smittor spreds, skriver Stockholms stad på sin hemsida.
Slakthusområdet blev den enda platsen i Stockholm där slakt och handel av boskap var tillåten.
Området uppfördes i jugendstil där Gustav Wickman stod som arkitekt. Han hade tidigare bland annat ritat bankpalats och byggnader som Berns salonger och Sturebadet.
Från och med 1930-talet kom området att expandera kraftigt med nya verksamheter ofta inom mathantering och därmed med behov av andra funktioner. Det har bidragit till områdets brokiga karaktär bland annat med förgårdar, skärmtak och lastkajer.
Kulturarv bevaras
Den kulturhistorien och särarten vill Stockholms stad behålla när Slakthusområdet nu utvecklas för framtiden. En hel del byggnader har rivits eller ska rivas medan byggnader som är karaktäristiska för området bevaras och får nya funktioner och innehåll.
Slakthusområdet byggs ut succesivt i fem etapper och beräknas vara helt klart kring år 2035. Utöver bostäder planeras även för bland annat en grundskola, en gymnasieskola, förskolor, en ny idrottshall och en högskola för konstnärlig utbildning.
Den nya tunnelbanestation som byggs i Slakthusområdet ingår i utbyggnaden av blå tunnelbanelinje. Den får två uppgångar och kommer att ersätta stationerna Globen och Enskede Gård.
Fossilfri arbetsplats
I de förberedande markarbetena för nya Slakthusområdet har det i den södra delen av området mot Enskedevägen pågått en stor entreprenad för att sänka och jämna ut marken, där det har varit höjdskillnader på uppåt tio meter. Syftet med arbetet är att förbereda för den nya kvartersbebyggelsen och att binda ihop Slakthusområdet med det befintliga gatunätet söder om området.
Stora mängder berg och jord har schaktats bort och i det arbetet har pilotprojektet "Fossilfri entreprenad" genomförts av Stockholms stad i samarbete med entreprenören Skanska, Volvo Construction Equipment och Swecon.
Kravet var att hela byggarbetsplatsen skulle vara fossilfri. Tio procent av grävmaskinerna har varit eldrivna och alla andra maskiner och fordon har drivits med miljödiesel HVO100. Cirka 95 procent av schaktmassorna har återanvänts inom området.
Stora besparingar
När projektet hade kommit halvvägs i april i år hade CO2-utsläppen minskats med 1 808 ton. Av det stod användningen av elektriska maskiner för 421 ton, användningen av HVO för 840 ton och 547 ton sparades genom att arbeta cirkulärt och återanvända berg- och jordmassor inom projektet.
– Det vi gör i Slakthusområdet visar att hållbara byggarbetsplatser inte bara är något som finns i framtiden, de finns redan här – elektrifierade, effektivare och med en förbättrad arbetsmiljö. Vi vill uppmana fler städer att följa Stockholms stads exempel och inkludera krav på utsläppsfritt i sina kommande entreprenader, säger Tora Leifland, Head of Public Affairs på Volvo CE.
Hon påpekar att upphandlingar är nyckeln till omställningen.
– Genom att ställa krav kommer det nya lösningar. Det är så vi kan påskynda utvecklingen mot en hållbar framtid.
I pilotprojektet "Fossilfri entreprenad" har tio procent av grävmaskinerna har varit eldrivna och alla andra maskiner och fordon har drivits med miljödiesel HVO100. Bild: Volvo Construction Equipment
Mer elektrisk drift
I början av december hade pilotprojektet "Fossilfri entreprenad" uppnått CO2-besparingar på 2 759 ton, vilket är mer än det ursprungliga besparingsmålet för projektet på 2 000 ton CO2.
När projektet går in i fas två höjs hållbarhetsmålen genom en ökning av andelen elektrisk drift till 50 procent, användning av klimatreducerad betong och att leverera på klimatberäkningen.
– På Stockholm stad inser vi den avgörande roll vi måste spela för att påskynda övergången till fossilfria arbetsplatser. Det är vårt ansvar att ställa ambitiösa krav i våra anbud, inklusive att förorda elmaskiner, för att säkerställa att klimatresultaten prioriteras. Kommunerna är viktiga drivkrafter i denna förändring, säger Anders Österberg, biträdande finansråd och ordförande i exploateringsnämnden i Stockholms stad.
Green Building Award
När årets vinnare i Sweden Green Building Awards presenterades fick Exploateringskontoret, Stockholms stad och Skanska årets utmärkelse för Hållbar infrastruktur för entreprenaden Slakthusområdet E101.
I juryns motivering konstateras att entreprenaden är Sveriges största fossilbränslefria anläggningsprojekt och en testbädd för elektrifiering.
"Med rätt inställning, lösningar och partners har man möjliggjort en reduktion av klimatutsläppen med 70 procent jämfört med en konventionell entreprenad. Projektet har arbetat aktivt med masshantering, både i Slakthusområdet E101 och närliggande projekt, vilket har lett till att omkring 95 procent av schaktmassorna är lokalt ”producerade”.
Juryn påpekar vidare att dialoger med materialleverantörer har initierats för att öka mängden återanvänt och återvunnet material. Att projektet har arbetat systematiskt enligt BREEAM Infrastructure och på så vis fångat upp flera hållbarhetsområden märks tydligt.
//
– Det är vårt ansvar att ställa ambitiösa krav i våra anbud, inklusive att förorda elmaskiner, för att säkerställa att klimatresultaten prioriteras, säger Anders Österberg, biträdande finansråd och ordförande i exploateringsnämnden i Stockholms stad. Bild: Volvo Construction Equipment
//
Artikeln är publicerad i Grönt Samhällsbyggande nr 4 2024. För att läsa numret, se länk nedan,
