Nyhet -
Stockholms Stad och SGBC bjöd in till hållbart byggande
Senaste upplagan av konferensen Building Sustainability blev extra festlig och storartad. Det var hela tre år sedan den senast genomfördes. Föredrag och övrigt innehåll vittnade om hur mycket nytt som hänt under dessa år. Konferensen tog upp både grundläggande kunskap om klimathotet därmed sammanhängande meterologi, företagens arbete för mer hållbara produkter och bra fallstudier. Samt inte minst, på gång och aktuellt vad gäller olika miljöcertifieringssystem, som är grundpelarna för att bygga hållbart.
Av Kjell-Arne Larsson
Gestaltade och hållbara livsmiljöer
Öppningstalare var Helena Bjarnegård, Sveriges första riksarkitekt och förutom tillhörande Boverket även ordförande i Rådet för hållbara städer och ledamot i Formas forskarråd. Hon hänvisade inledningsvis till FN:s 17 miljömål och i synnerhet mål 11 – Hållbara städer och samhällen – och visade att genom att arbeta med mål 11 så kan man bidra till alla målen i agendan. Hon tog även upp att god byggnadskonst kan beskrivas, precis som den romerske arkitekten och författaren Vitruvius gjorde redan för 2000 år sedan, som en miljö som är både funktionell, robust/hållbar och vacker.
Eftersom vi idag står inför många utmaningar – klimat, biologisk mångfald, folkhälsa, jämlikhet, segregation med flera – krävs helhetssyn, samarbete över gränser och förmåga att tänka nytt. Många lyfter hur skapande och utvecklande av byggd miljö kan bidra till att hitta lösningar på våra världsomspännande framtidsutmaningar. Ett exempel är initiativet New European Bauhaus från EU-kommissionen som lyfter fram ledorden hållbar, vacker och inkluderande och visar på att kreativa krafter och kulturellt arbete behövs för att nå ett klimatneutralt och samtidigt socialt hållbart samhälle.
– Det som en rad internationella initiativ har gemensamt är att de lyfter att omsorgsfullt och medvetet utformade livsmiljöer kan bidra till ett hållbart samhälle ur alla perspektiv, säger Helena Bjarnegård. Vissa miljöer kan vara hälsobefrämjande och samtidigt bidra till biologisk mångfald och klimatneutralitet. I medvetet och vackert utformade skolor går inlärningen lättare och i synnerhet om eleverna även har tillgång till en grön utemiljö.
Hon presenterade en rad svenska och utländska exempel på initiativ och projekt som visade på hur arkitektur kan bidra till hållbarhet på alla vis. Hon menade att en av de största utmaningarna vi har är att skapa och utveckla platser i våra städer och samhällen som samtidigt är hållbara, berikande, demokratiska och meningsfulla för alla.
Riksdagens mål för området är:
”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.”
– För att få kraft i arbetet behöver alla jobba ihop, byggsektorn och myndigheter, stad och land. Det räcker inte att lyckas tekniskt. Alla önskar vi platser som är trygga, välkomnande, där vi känner oss hemma och som vi kan vara stolta över, avslutade Helena Bjarnegård.
Meteorologiska grunder
Klimatarbetet i samhället och i synnerhet i byggsektorn har två parallella inriktningar, dels att minska utsläppet av växthusgaser, dels anpassa sådant vi bygger för att motstå det som klimatförändringen orsakar, genom att exempelvis bygga anpassat till en högre havsnivå och skapa översvämningsskydd.
Martin Hedberg som är meteorolog och författare använde rubriken ”Klimatanpassning, vad är alternativet?” Han beskrev orsakerna till den globala uppvärmningen och mekanismerna bakom den. Uppvärmningen är här och vi ser redan konsekvenser. Vi måste anpassa oss till dessa, parallellt med att sänka utsläppen av växthusgaser radikalt.
Martin Hedberg visade några exempel, bland annat ”Heat dome” över USA och Kanada 2021, då temperaturen var 10–20° över det normala, dvs. nära 50°, och 1400 personer omkom. Det var en tusenårshändelse i det klimatet vi hade på 1970-talet. Men i en två grader varmare värld så händer detta vart 5-10 år. Vad sägs om över 40° inne i Stockholm?
Sommaren 2018 härjade skogsbränder på en promille av Sveriges yta. I Kalifornien, som är nästan lika stort som Sverige, brann 4 procent. Sommartemperaturerna över norra hemisfären var tydligt högre 2005–2015 jämfört med 1951–1980.
Hur ska man få en känsla för storleksordningen på temperaturförändringar, i synnerhet när det gäller Jordens medeltemperatur? Beträffande 2 (eller 1,5)-gradersmålet, verkar kanske 2 grader lite. Men tänk då 2 meters höjning av havsnivån. Vilka konsekvenser får det för världens hamnar och verksamheter beroende av att de fungerar? Och förresten, 2 grader i förhållande till 4 grader. Det var fyra grader kallare under senaste istiden och då var Norden täckt av 2 kilometer tjock is.
Flera orsaker till översvämningar
På grund av växthuseffekten är energiflödet från Jorden mindre än inflödet. Överskottsvärmen måste ta vägen någonstans. Hela 93 procent av den värmer upp havet. Havsnivån stiger och skapar översvämningar. Isar smälter och nivån höjs än mer. Det finns fler orsaker till översvämningar, bland annat tropiska cykloner som blir allt kraftigare och rör sig i nya banor. Ett exempel är orkanen Harvey som orsakade översvämning i Houston Texas 2017.
– Vi måste allt mer tänka i scenarier, menade Martin Hedberg. När det gäller att sätta upp hållbarhetsmål måste vi först formulera hur vi vill att det ska se ut i framtiden och sedan tänka ut hur vi ska göra för att nå dit.
För att klara målet om exempelvis halvering av växthusgasutsläppen till 2030, krävs oerhört mycket, ungefär 10 procents sänkning varje år. Här är individuella beslut troligen marginella. Det krävs nog stränga övergripande randvillkor, som att bestämma att skogarna ska stå kvar och bli större samt att ingen mer olja och kol ska tas upp ur marken.
Certifieringars roll i uppfyllandet av EU-taxonomins krav på hållbara byggnader
Pia Stoll, som är teknikansvarig för NollCO2 hos SGBC, berättade om EU-taxonomin och den uppdatering som pågår av manualerna till de av SGBC administrerade certifieringssystemen för att bli anpassade till taxonomin.
Upprinnelsen till taxonomin är Parisavtalet som innehåller krav på att finansiella flöden ska riktas till hållbara investeringar. Taxonomin är en del av EU:s gröna giv. Flera rättsakter behöver uppdateras för att EU ska klara 55-procentsmålet till 2030. Byggsektorn är utpekad som en bra sektor för hållbara investeringar som verkligen kan få effekt, eftersom sektorn idag står för en stor klimat- och miljöbelastning.
För att underlätta arbetet i alla länder behövs både enhetliga definitioner av termer, samt regler för att mäta och redovisa hållbarhet med syfte att kunna göra rättvisa jämförelser. Detta är en förutsättning för att taxonomin ska nå mål som bättre transparens, möjlighet att följa upp och utvärdera resultat av ambitioner och motverka Green Wash.
– På SGBC uppdaterar vi certifieringsmanualernas krav så att de säkerställer att taxonomins kriterier uppfylls. Bland annat ser vi över hur svensk lag och praxis kan användas och där det behövs, kompletterar vi med egna krav för fullständig kriterieuppfyllnad, berättade Pia Stoll.
De olika certifieringssystemens manualer behöver omarbetas i olika grad, eftersom de har skilda uppsättningar av indikatorområden. GreenBuilding berör endast energiprestanda, NollCO2 nettonoll klimatpåverkan, medan Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED är bredare och innehåller fler miljöindikatorer.
– Vi harmoniserar också olika certifieringssystem, exempelvis så att NollCO2kan användas för att verifiera klimatkrav i Miljöbyggnad och BREEAM-SE, fortsatte Pia Stoll.
Det bör tilläggas att NollCO2 endast kan användas i kombination med ett annat system i basen, som kan vara Miljöbyggnad, BREEAM-SE, LEED eller Svanen. Certifieringssystemen har en viktig roll för uppföljning av om byggnationer har nått upp till de ambitioner som fanns under planering och projektering. Granskningen får ett högre värde om den görs av en oberoende tredjepartsinstans som SGBC, jämfört med en egenkontroll. En oberoende granskning får stor betydelse för finansiärer som verkar enligt taxonomins intentioner och även för andra som vill veta om ambitionerna med byggnationen har uppnåtts.
Finansmarknadens bidrag till hållbar transition med EU-taxonomin som utgångspunkt
Även Thérèse Gardtman, SEB:s hållbarhetskoordinator för fastigheter, Stora Företag och Finansiella Institutioner, hänvisade till EU-taxonomin, vars huvudmål som nämnts är att omdirigera kapitalflöden till hållbara investeringar. Taxonomin skapar ett gemensamt språk för vad som får kallas miljömässigt hållbart genom definitioner och tröskelvärden. På finansieringsmarknaden skapar den transparens och jämförbarhet för att upprätthålla viktig konkurrens och samtidigt förhindra Green Wash.
– Som bank har vi ett stort ansvar för hur vi bedriver vår verksamhet, vad vi finansierar och investerar i, poängterade Thérèse Gardtman. Redan 2008 var vi med och lanserade den första gröna obligationen tillsammans med Världsbanken och sedan dess har vi aktivt utvecklat nya hållbara finansieringsprodukter, inte minst mot bakgrund av kundernas efterfrågan. Transparens och transition har varit viktiga ledord där vi arbetat med att utveckla gemensamma riktlinjer för hållbar finansiering.
Hållbara investeringar kräver nya arbetssätt både hos finansinstituten och byggaktörerna. Nu krävs transparens och integration och SEB understryker vikten av samarbeten, inte bara i form av internationella åtaganden och på den regulatoriska marknaden utan även med andra typer av aktörer såsom tekniska experter.
– Detta är en resa vi måste göra tillsammans, avslutade Thérèse Gardtman.
EU:s taxonomi – utmaningar och möjligheter för världsledande byggmaterialtillverkare
Hur kan då taxonomin fungera i praktiken, exempelvis hos de tillverkande företagen? Om detta kunde Louise Röström, hållbarhetschef hos Saint-Gobain Sweden, berätta.
Företaget arbetar för cirkularitet, resurssnåla lösningar i övrigt och innovationer:
• Återvunna råvaror används i produkter och förpackningar i allt större utsträckning
• Spill och överblivna material återvinns till nya produkter.
• Lösningar som bidrar till minskad energi- och resursförbrukning samt förbättrad komfort, prestanda och ekonomi.
Så uppnår företaget klimatåtaganden och cirkulära kretslopp tillsammans med kunderna.
Vid tillverkning av Isover isolering ingår minst 70 procent återvunnet glas. Detta i kombination med reducerande åtgärder i produktionsprocessen ger 67 procent lägre klimatavtryck, jämfört med motsvarande generiska mineralullsprodukter av stenull. Gyproc gipsskivor består till mer än 25 procent av återvunnen råvara. Produktionen av Gyproc ErgoLite har 17 procent lägre utsläpp av koldioxid jämfört med standardskivor. Vid tillverkning av vissa Weber-produkter används krossad ballast i stället för ny sand och man har reducerat klimatpåverkan med mer än 20 procent i företagets golvavjämning.
– För att hjälpa byggsektorn att ställa om har vi bland annat gett ut en projekteringsguide för KL-trä och en renoveringsguide som gäller klimatskalet, det vill säga tak, yttervägg och sockel, berättar Louise Röström.
Inför exempelvis en renovering kan det vara svårt att fastställa klimatskalets termiska prestanda. Saint-Gobain har därför utvecklat QUBe, en lösning för att mäta U-värdet. QUBe mäter värmegenomgångskoefficienten (W/m² · °K) under endast en kall natt, för en väggdel eller byggnadselement. Detta är mycket snabbare än andra testmetoder som kan ta 2–3 veckor. Det går givetvis att mäta före en renovering och sedan efter renoveringen för att verifiera nya prestanda.
Saint-Gobain investerar i produktutveckling av sina huvudprodukter, stödjer andra initiativ, utvecklar system och tjänster för sina kunder att exempelvis samla in och återta spill, samt investerar i sina fabriker för att minska utsläppen. Företaget har god vana vid livscykelanalyser och har EPD:er för majoriteten av produkterna.
Beträffande klimatbelastning har företaget både scope 1, 2 och 3 i åtanke.
– Scope 3 inkluderar utsläpp från hela värdekedjan och kan vara svårt för företag att mäta. Inom detta scope sker stora utsläpp och de är helt nödvändiga för vår bransch att åtgärda för att nå 2045-målet om netto noll utsläpp. Vi på Saint-Gobain har startat dialoger med våra allra viktigaste leverantörer, som ger ett betydande avtryck för vårt Scope 3, för att få med dem på resan.
Vad innebär då EU:s taxonomi för Saint-Gobain?
– Genom taxonomin och dess kriterier kommer det bli alltmer tydligt vad som är en hållbar investering. Och förhoppningsvis kommer detta att förhindra Green Wash i branschen då vi faktiskt kommer att veta vad det är som är grönt och miljömässigt hållbart. Som materialtillverkare bidrar våra lösningar till ett mer hållbart byggande där vi fortsatt måste satsa på innovation och produktutveckling kopplat till taxonomins kriterier. Sedan kan man slutligen reflektera över om taxonomin trots allt är tillräckligt ambitiös som den ser ut idag, avslutade Louise Röström.
Saint Gobain arbetar för hållbara produkter. Här är viktigt att kunna mäta och redovisa hållbarheten för att minska riskerna för ”grönmålning”.
Hållbar arkitektur från hela världen
Alexandra Hagen, vd för White Arkitekter, svarade för en bildexposé över hållbar arkitektur från alla världsdelar. Vi fick skåda de mest fantastiska lösningar på renoveringar, om- och nybyggnationer.
Grand Theatre de Quebec har efter renovering och återställning byggts in i ett ”skal” av glas – en slags icke-arkitektur. Grand Hôtel-Deiu de Lyon var ett sjukhus/kloster som byggdes om till hotell och kommersiella lokaler.
I Kina revs tidigare många byggnader och ersattes med nya. Nu har kineserna kommit på andra tankar och renoverar och bygger om i stället. Capsule Hotell är ett hotell med bibliotek och bokhandel. De två senare lever upp till sin notation dagtid, men på kvällar fungerar de som sällskapsrum för folk från bland annat hotellet.
I London har en byggnad försetts med ytterskal och i Portugal har en byggnad fått skal på insidan. Resultatet i båda fallen blev ”hus i hus”.
I projektet Wouldwood deltar bland andra Chalmers, Stora Enso och White. Där printas byggelement med träråvara. Waratah Secondary House i Australien är byggt med byggmaterial där geometri och mått följer måtten på materialen så som de levereras. Bitarna behövde ej sågas av, vilket eliminerade spill.
En förskola i Paris konstruerades för de-assembly, det vill säga den är lätt att plocka ner och sätta upp någon annanstans, eller att delarna används i flera olika byggnationer.
W350 i Tokyo är med sina 350 meter världens högsta hus i trä. Alexandra Hagen visade också en träbro flätad av trädrötter och exempel på hur bambu och kork kan användas. Hon nämnde trenden att återinföra naturen i städerna, och pekade samtidigt på de möjligheter en digitaliserad byggprocess ger för att renovera, bygga om och bygga nytt på ett hållbart sätt, kanske med totalt nya koncept.
Powerhouse i Norge
Trond Simonsen, miljöchef hos Entra ASA, presenterade Powerhouse Brattørkaia, ett plusenergihus som är energipositivt över hela livscykeln. Det är ett kontorshus på 18200 kvadratmeter som producerar cirka 485 MWh per år. Solcellspaneler finns på tak och delvis på fasader. Betongstommen lagrar både värme och kyla. Havsvatten tas från Trondheimfjorden för både uppvärmning och kylning. En stor värmepump är installerad. Hybridventilation tillämpas. Ett nytt koncept (POE) används för belysning. Fastighetsautomationen är långt utvecklad.
Powerhouse är ett ”superpassivhus” som bland annat kan leverera el, exempelvis för att ladda bussar, leverera ström till grannfastigheter och ladda ett batteri, något som testas i ett pilotprojekt. Byggnationen har genomförts som ett samarbete mellan Entra, ZERO, Snøhetta, Skanska och Asplan Viak.
– Planering och projektering har haft ett holistiskt helhetsperspektiv, där alla från början har förstått sin roll och bidragit i ett transparent upplägg, berättar Trond.
Artificiell intelligens som hjälpmedel
Det absolut bästa bidraget i sessionen ”AI som verktyg för hållbar stadsutveckling” och ett av de intressantaste under hela konferensen handlade om Virtuella Göteborg – digital tvilling och potentialen att använda AI som framtidens verktyg i klimatarbetet.
Presentatör var Eric Jeansson, geodatastrateg och projektledare för ”Virtuella Göteborg”, ett projekt som utförs inom Göteborgs stad. Digital tvilling och AI kan användas både för att anpassa (parera) för klimatförändringar och för att planera staden i stort.
Klimatförändringarna bedöms orsaka en höjning av havsnivån med 0,7 meter till 2100. Hur kan exempelvis Gustav Adolfs Torg drabbas av 2100 års maximala högvattennivå? Detta går att simulera, vilket Eric Jeansson visade i bild och film.
Virtuella Göteborg använder visuella data som flygbilder och drönarbilder samt geodata. Till dessa kopplas annan information och så byggs en digital tvilling av Göteborg. I denna går det att ta hänsyn till olika händelser och med hjälp av AI kommer man i en framtid att kunna simulera olika utfall. Tanken är att AI också tar beslut, bättre än människan som inte klarar komplexa underlag och komplexa scenarier.
Mer direkt i vardagen går det att med hjälp av den digitala tvillingen förbättra underhållsplaneringen av staden och dess tekniska system. I plan- och projektarbete blir det möjligt att simulera utfallet av olika (bygg)planer.
– Jag ser en stor potential att använda AI för att jobba med stadsutveckling i stort, menade Eric Jeansson. Vi kan göra en smartare planering. Den blir i verklig mening multidisciplinär. Hållbarhet är så mycket mer än teknik och ekologi, alla sociala aspekter måste också finnas med.
För att tala om tillämpning i realtid kan en digital tvilling tillsammans med AI observera (via sensorer, Internet of Things) och även kontrollera, och som nämnts själv ta beslut.
AI blir viktig för att simulera och analysera effekter av såväl händelser som olika tänkbara planalternativ. Det går att se en parallell med utveckling av nya bilmodeller. Först konstrueras en virtuell bil som får genomgå en virtuell krocktest, långt innan en fysisk sådan genomförs.
– Man kan säga att vi vill krocktesta Göteborg, förklarade Eric Jeansson.
Med hjälp av AI går det också att samla på sig ”timeless experience” inför kommande planer och projekt. Det kan gälla allt från enskilda byggnationer till trafikplanering.
AI blir således ett stöd för att både förstå skeenden och samband, nå konsensus och vidta åtgärder.
– Den digitala tvillingen kan tillhandahålla stadens alla processer med relevant information och agera som en plattform för planering, styrning och förvaltning, men också som en testbädd för utveckling och innovation, sammanfattade Eric Jeansson.
För att bygga upp tvillingen är det tänkt att insamling av geodata och all annan information ska göras automatiskt och här kan AI bidra med att samla data på ett smart sätt.
I leveransen Alpha 2 skapas nu en första digital tvilling av Göteborg. Detaljgraden blir inom flera områden så hög att den möjliggör en virtuell promenad i staden, även i nattljus. (I Storbritannien pågår ett liknande projekt att göra en tvilling av hela Storbritannien. Även i Kina pågår motsvarande arbeten.)
AI som verktyg för hållbara byggnader
Artificiell intelligens kan givetvis användas även för enskilda byggnader och byggnadsbestånd. Anders Kallebo, vd för Myrspoven AB, berättade om sitt uppstartsbolag som redan har 150 byggnader i drift.
– Åttio procent av dagens byggnader kommer att stå orörda i ytterligare femton år, konstaterade Anders Kallebo. Med AI går det att kostnadseffektivt ”boosta” deras ofta primitiva styrsystem.
AI kan hålla reda på betydligt flera dataströmmar än vi människor mäktar med:
• Byggnadens fastighetssystem
• Styrning av inneklimat
• Väder
• Sociala data (tid på dygnet, dag i veckan m.m., beskriver indirekt brukarmönster)
• Energimätare
Och dessutom kan AI dra slutsatser och fatta beslut med strömmarnas datainnehåll som grund.
Myrspoven utvecklar modeller för varje enskild fastighet, når rätt inomhusklimat till lägsta kostnad och sparar energi. Funktioner under utveckling är att systemet gör energikartläggningar automatiskt. Det blir också möjligt att ha avancerad larmhantering och underhållsplanering (Myrspoven arbetar än så längre inte med detta, men andra aktörer.) En tillämpning är avancerad människa-maskin-samverkan, det vill säga att de fysiska manuella insatserna blir datadrivna. För fastighetsbolag som vill tillämpa AI är det viktigt att ha en central resurs med IT-kompetens, så att man inte fastnar i vardagsproblem som är rutin för den kompetente, samt givetvis att fastigheterna är uppkopplade. Om ett pilotförsök med Myrspovens lösning fungerar kan man snabbt köra ut den till alla liknande byggnader.
– Ofta har kommunala bolag en mer enhetlig IT-infrastruktur jämfört med fastighetsbolag som köper och säljer bestånd ofta, menade Anders Kallebo.
– Vi är tacksamma för det forskningsstöd vi fått, men generellt går forskning för långsamt. Vi vill heller inte vänta på politikers initiativ. Myrspovens roll är att vara riskvillig, innovativ och snabbfotad, avslutade Anders Kallebo.
Vikten av optimerad drift och förvaltning
Under tidigare år har energieffektivisering, miljöåtgärder och certifiering varit mest inriktade på nyproduktion. Många av talarna på årets upplaga av Building Sustainability påpekade behovet att satsa även på befintliga byggnader som ju utgör det absoluta flertalet i beståndet. Även för dessa finns certifieringssystem, som LEED for Existing Buildings, BREEAM In-Use och Miljöbyggnad iDrift. Givetvis är det viktigt att förutom att certifiera, att intentionerna i certifieringssystemen också inlemmas i den dagliga driften och förvaltningen.
Nora Lundblad som är miljösamordnare hos Diös, berättade hur man kan använda BREEAM In-Use för att utveckla förvaltningen av befintliga byggnader.
– Fördelen med denna certifiering är att den täcker in väldigt mycket, ett femtiotal indikatorer, bland annat läget i förhållande till kommunikationer, resursförbrukning och belysning, berättade Nora Lundblad. Vidare är BREEAM In-Use ett internationellt system som medger jämförelser internationellt. Detta uppskattas av våra finansiärer. BREEAM In-Use är också flexibelt och går att anpassa till många typer av byggnader.
Hon visade exempel från Sundsvall, nämligen Metropol – ett modernt företagshus för ungefär 80 företag. Renovering och uppgradering har genomförts, med cykelrum och andra faciliteter som underlättar att cykla till jobbet, ett stort miljörum för flertalet fraktioner och solceller på taket samt laddplatser på parkeringen. Bergvärmepump förser husen med både värme och kyla. Metropol har klarat certifiering nivå Very Good (betyg 3 på en 5-gradig skala).
– BREEAM In-Use hjälper oss definitivt vid utveckling av våra fastigheter. Certifieringen ger en helhetssyn och får med alla hållbarhetsområden. Vi skapar nya och större värden, menar Nora Lundblad.
Nu pågår arbete hos Diös för att ”plantera” certifieringens intentioner hos personalen som svarar för den dagliga driften och förvaltningen. Hållbarhet ska bli en del av vardagen för dem.
”Andan” under SGBC:s konferens fångades väl av en deltagare som på arrangörernas fråga ”Vad tar du med dig från Building Sustainability 2021?” nämligen ”En känsla av att vi hållbarhetsexperter inte längre är ett nödvändigt ont – vi är plötsligt någon att räkna med”.
//
Läs gärna mer via länken nedan om miljöcertifieringar av byggnader, stadsdelar, anläggningsprojekt och ett grönt hållbart samhällsbyggande;
https://issuu.com/b2bnyheter.s...
//
Grönt Samhällsbyggande är en ny produkt och satsning från Stordåhd Kommunikation som kommer att under 2022 produceras med fyra nummer. Redaktör för det nya projektet blir Kjell Arne Larsson och finns intresse att på något sätt medverka, kanske förslag på redaktionellt innehåll, eller andra begåvade idéer går det bra att kontakta mig på;
jan.astrom@storkom.se
070-480 97 15
