Gå direkt till innehåll
Stuguns kyrka uppfördes under 1890-talet, och är församlingskyrka i Stugun som tillhör Härnösands stift.
Stuguns kyrka uppfördes under 1890-talet, och är församlingskyrka i Stugun som tillhör Härnösands stift.

Nyhet -

Stuguns kyrka – först i Sverige med solpaneler på taket!

Av Niclas Svensson

Stugun vid den uråldriga pilgrimsleden mot Nidaros (Trondheim) intill Indalsälven i Jämtland är utan tvivel en historisk plats. Nu tar församlingen i Stugun en ny, unik avstamp mot framtiden och blir först i landet med att använda förnybar solenergi - som således installeras på taket till kyrkan.

Jag och sambon åkte faktiskt förbi idylliska Stugun för ett par veckor sedan på färden mot Östersund och Skidskytte-VM. Platsen har unika historiska rötter. Redan under 1200-talets slut tillkom en så kallad själastuga vid en av vandringslederna till Olof den heliges grav i Nidaros (Trondheim). Det var självaste ärkebiskopen vid den tiden Jakob Israelsson som tog initiativ till stugan genom att köpa marken, för att ge pilgrimerna tak över huvudet och (säkert) välbehövlig vila.

Satsning på solenergi

Det var år 1281 som själastugan stod färdig. Nu skriver vi 2019, och nu tar Stugun och dess kyrkoförsamling inom Håsjö Pastorat ett kliv in i framtiden, då den sannolikt första solanläggningen på ett kyrkotak är i drift. Vilket mycket väl kan fungera som förebild för andra församlingar runt om i landet.

– Ja, solpanelerna är nu installerade på kyrkans tak, och med ny teknik och design smälter de väl in i miljön, vilket innebär att de inte stör vare sig estetik eller förändrar kyrkobyggnadens uttryck, säger Johan Nilsson, VD för JN Solar.

Processen har varit relativt snabb i Stugun; det har tagit endast tre år sedan församlingen bestämde sig för att satsa på solcellsenergi med en anläggning på kyrkans tak. På många håll runt om i Sverige har liknande viljeinriktningar stoppats av berörda myndigheter, och inte sällan av kulturhistoriska skäl. Det betyder kort och gott att solpaneler på tak ansetts ”störa” estetiken och dylika ”ingrepp” också minska det kulturhistoriska värdet.

Kulturhistoriska byggnader

Att sätta solpaneler på en lagskyddad kyrka är emellertid ingen småsak. År 2003 ansökte Västerfärnebo församling i Västmanland (Sala kommun) om att få sätta solpaneler på Fläckebo kyrka. Länsantikvarien motsatte sig och ärendet gick ända upp till regeringsrätten där församlingen år 2007 nekades rätten att sätta upp panelerna. Fläckebo blev ett prejudicerande fall som sedan dess styrt synen på solenergi inom den kyrkliga kulturmiljövården. Trots detta tillstyrkte Länsstyrelsen i Jämtland ansökan från Stugun, vilket förstås är mycket glädjande, berättar Lennart Raswill, kyrkoherde i församlingen.

– Vi har brutit isen. Både jag och ansvariga hos Länsstyrelsen har fått åtskilliga förfrågningar från andra församlingar som vill satsa på solenergi. De frågorna besvarar vi självklart med glädje. På ett högre plan så är klimatfrågan en ödesfråga för mänskligheten, och genom en ansvarsfull satsning på hållbara energislag, så följer vi faktiskt det som står redan i 1:a Moseboken: nämligen att vi ska ta hand om skapelsen, säger Lennart Raswill.

I fallet med Stuguns kyrka så fanns åtskilliga positiva argument, såsom kyrkans placering, lutningen på taket och framför allt att panelerna relativt snabbt kan monteras bort. Men satsningar på solpaneler är också möjliggjord genom en snabb teknikutveckling inom solcellsbranschen. Solpanelernas estetiska kvaliteter har utvecklats för att bättre smälta in i olika typer av miljöer. I fallet med Stuguns kyrka gällde det att passa in på ett svart tak. Här har panelerna därmed fått en mattsvart ytfinish, berättar Johan Nilsson, så de ”märks i princip inte”.

Energibesparingar

Stuguns kyrka uppfördes under 1890-talet, och är församlingskyrka i Stugun som tillhör Härnösands stift. Det finns också en äldre kyrka i Stugun från 1785-86. I nya kyrkan som nu får solpaneler är stilen nygotik och tegelfasader utmärker den imponerande kyrkobyggnaden. Taket är svart, och det är här som solcellsanläggningen på 15 kW är installerad och tagen i drift från 4 mars. (Jmf en vlllaanläggning på ca 5-8 kW.) Solpanelerna förväntas ge 13.000 kWh per år vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med närmare 8 ton per år för pastoratet.

– Det motsvarar ungefär 10-15 procent av energibehovet för hela fastigheten, säger Johan Nilsson. För att få bästa effekt gäller det givetvis att finna den plats och vinkel där solstrålarna når fram optimalt.

//

https://www.svenskbyggtidning.se/

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Jan Åström

Jan Åström

Presskontakt Chefredaktör/Projektledning Sverige 070-4809715 Linkedin E-tidningar

We bring projects to stories

Stordåhd Kommunikations verksamhet innefattar tidskriftsutgivning jämte digitala medier inom branscherna bygg- och fastighet, infrastruktur, energi och industri.

Stordåhd Kommunikation AB
Sveavägen 159
113 46 Stockholm