Nyhet -
Underhåll av broar kan göras effektivare
De pengar som varje år anslås för drift och underhåll av broar skulle kunna användas bättre. Det hävdar Ghassem Hassanzadeh som jobbar med skadeutredningar av betongkonstruktioner. Genom att åtgärda brister i tid, ha bättre arbetsbeskrivningar, kontrollera före, under och efter reparationer samt öka kunskapen hos alla inblandade skulle vi få mer brounderhåll för pengarna.
Av Lars-Olof Tandberg
De pengar som varje år anslås till underhåll av broar räcker inte för att täcka behovet. Trafikverket planerar för underhåll av de värst drabbade broarna. Samtidigt ökar skadorna på de broar vars underhåll inte ryms i budgeten. Ett uppskjutet underhåll av en bro med korrosionsangrepp på armeringen kan till exempel leda till ökad frostsprängning i betongen vilket gör att en större yta av armeringen utsätts för rostangrepp.
– Ofta dyker det upp någon olycka eller plötslig allvarlig skada på någon bro som måste åtgärdas akut. För att få pengar till det senareläggs då några av de planerade reparationerna. På så sätt skjuter man problemet framför sig. Behoven blir större, underhållsberget växer samtidigt som hela brobeståndet blir äldre, säger Ghassem Hassanzadeh.
Han är specialist på tillståndsbedömning, reparation och förstärkning av skadade betongkonstruktioner. Han var tidigare senior utredare på RISE (före detta CBI) men har nyligen startat det egna bolaget GH Betongråd AB.
Bättre arbetsbeskrivningar
Ghassem Hassanzadeh menar att en stor del av de pengar som budgeteras för brounderhåll skulle kunna användas bättre och ge mer underhåll för pengarna. Han efterlyser bättre arbetsbeskrivningar på vad som ska utföras i ett underhållsuppdrag. Det behövs även bättre kontroll av att uppdraget utförs rätt såväl före som under och efter arbetet.
Ett problem är att det många gånger är entreprenören som utfört jobbet som både har gjort arbetsbeskrivningen och sedan även utför kontrollen av arbetet. Här måste beställaren, i de flesta fall Trafikverket, vara mer delaktig menar Ghassem.
– Beställaren måste vara tydlig med vad som ska utföras och vad som ska kontrolleras. Att arbetsbeskrivningen är bra skriven är nödvändigt för att entreprenören ska kunna välja rätt medarbetare och underentreprenörer för att kunna utföra det aktuella projektet på rätt sätt.
Uppskjutet underhåll av en bro med korrosionsangrepp på armeringen kan leda till ökad frostsprängning i betongen vilket gör att en större yta av armeringen utsätts för rostangrepp. Bild: Lars-Olof Tandberg
Rätt kunskap
Beställaren måste ha rätt kunskap för att kunna ställa rätt krav och förklara hur de vill att arbetet ska utföras. Trafikverket kan göra detta antingen med egen kunnig personal eller genom att anlita kunniga konsulter.
– Min uppfattning är att man ofta är för snål i förprojekteringsarbetet och försöker minimera kostnaderna och få i gång jobbet så snabbt som möjligt. Här gör man sig själv en björntjänst. Om en reparation inte är rätt förberedd är risken stor att den blir fel utförd. Och sedan måste även det reparationsarbetet åtgärdas. Då blir totalkostnaden mycket större än om man lagt en halv till en procent mer av budgeten på arbetet med kravspecifikation. Och en liten peng på en opartisk kontrollant.
Ett sätt att minska kostnaderna för broreparationer är att förebygga misstag, dels genom att se till att arbetsbeskrivningen är rätt gjord, dels genom att även göra kontroller under arbetets gång. Förutom en arbetsbeskrivning bör alltså även en specificerad kontrollplan upprättas.
Kontrollera arbetet
– Om armeringen kontrolleras innan gjutning går den att rätta till om den inte är utförda enligt specifikationerna. När det väl är gjutet är det för sent. Då kan man i efterhand tvingas bila upp konstruktionen och göra om arbetet, till en extra kostnad som kunde ha undvikits, understryker Ghassem Hassanzadeh.
Han påpekar att det inte finns något att vinna genom att skynda på för att spara pengar. Det handlar i stället om att minimera kostnaderna samtidigt som kvaliteten behålls. Det finns statistik som visar att broar som byggts enligt klassificeringen L100 och som beräknas hålla upp till 120 år har rivits efter endast 30–60 år.
– Det är inte bara slöseri med pengar. Ur miljösynpunkt måste vi även vara sparsamma med material. Betong är ett evighetsmaterial om man vet hur det ska underhållas. Och det gäller inte bara broar. Det här problemet finns på nästan alla utomhuskonstruktioner i betong.
Planera för framtiden
Ghassem Hassanzadeh påpekar vikten av att vid underhåll och renovering inte bara tänka på återställning utan även möjlighet till förbättring samt även till framtida förbättring.
– Då bör man se till att uppdatera bron inte bara med den senaste teknologin utan även se vad som kan behövas tio till tjugo år framåt. Även här gäller det att inte vara snål, utan att satsa lite extra för att spara pengar i framtiden.
Det är dock svårt att säkerställa att reparation och underhåll av broar utförs på bästa sätt så länge upphandlingarna enbart görs på lägsta pris.
– Det tillämpas tyvärr ofta. Entreprenörerna borde i stället utvärderas efter pris, kompetens, erfarenhet från liknande projekt, miljötänkande och långsiktighet. Sedan kan beställaren välja det företag som får flest poäng på de kriterierna. Det har inte fungerat hittills, även om Trafikverket har börjat titta på LCC (Life Cycle Cost) och LCA (Life Cost Assessment), det vill säga livslängdskostnad och inte enbart produktionskostnad vid nybyggnad av broar samt påverkan av bygget på miljön. Men för reparation och underhåll är det fortfarande oftast lägsta pris som gäller.
Utbilda branschen
Sammantaget menar Ghassem Hassanzadeh att det krävs utbildning inom alla delar av branschen för att få ett bättre utnyttjande av de pengar som satsas på brounderhåll. Det behövs duktiga konstruktörer, bra materialleverantörer, noggranna kontrollanter, bra entreprenörer och bra personal till drift och underhåll. Dessutom ansvarsfulla ägare av brobeståndet som är beredda att ta en större kostnad nu för att vi ska få mera hållbara broar lång tid framöver.
– Det krävs nästan en omskolning av alla inblandade i drift och underhåll av broar. Beställare, konsulter, projektörer, entreprenörer och kontrollanter har ett samhällsansvar att göra sitt bästa för att medborgarna ska få valuta för sina skattepengar. Med ansvar, kunskap och engagemang kan vi spara väldigt mycket pengar. Och alla måste göra sin del eftersom ett system aldrig är starkare än den svagaste länken.
Reparation av betongbroar kan göras mindre krävande genom planering av bra drift och underhåll och att skador upptäcks i god tid och åtgärdas.
– Problemet är att man blundar för små fel eftersom det är brist på pengar. Uppskjutna åtgärder kan mångdubbla kostnaderna på några år. Drift och underhåll bör inte ses som en kostnad, det är en framtida investering. Om vi kan tänka så, kan vi förlänga livet på våra broar och få ut mer av våra skattepengar, poängterar Ghassem Hassanzadeh.
//
Fakta
Ghassem Hassanzadeh kommer att berätta mer om drift och underhåll av broar på Ytskyddsdagarna 7–8 februari på Kistamässan i Stockholm.
– Problemet är att man blundar för små fel eftersom det är brist på pengar. Uppskjutna åtgärder kan mångdubbla kostnaderna på några år. Drift och underhåll bör inte ses som en kostnad, det är en framtida investering, säger Ghassem Hassanzadeh. Bild: GH Betongråd
//
