Nyhet -
Upphandling av simhallar bland kommunernas svåraste
Mängder av kommuner står i begrepp att bygga nya simhallar eller renovera gamla. Men kraven är omfattande och energianvändningen i en simhall beskrivs påminna mer om den i processindustri än i en annan kommunal byggnad. Vem är egentligen skickad att göra upphandlingen – och för den delen att utföra byggnationen?
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
–Eftersom det går 30 – 40 år mellan badhusbyggena saknas det ofta aktuell erfarenhet och kunskap vid upphandling. Samtidigt, om man gör rätt, finns det goda möjligheter att under lång tid minska negativ påverkan.
Det säger Heini-Marja Suvilehto, som är hållbarhetsspecialist vid den statliga Upphandlingsmyndigheten. Och hon hänvisar till de hållbarhetskriterier som myndigheten publicerade så sent som för ett år sedan.
–Våra kriterier underlättar kommunikationen mellan beställarorganisationen och leverantörerna genom att de krav som ställs i upphandlingen blir lättare att förstå för alla parter.
Teknikneutrala funktionskrav
–Det är en del hållbarhetskrav men ändå är detta bara en bråkdel av alla krav som kommer att behövas för att få en välfungerande bad- och simanläggning. Vi har inte heller ställt krav på till exempel miljömässigt hållbara byggmaterial som betong eller armering/stål. Men vi har vissa hänvisningar till materialkrav där det ställs krav på beständighet mot korrosion. Kraven är formulerade som funktionskrav och avser att uppnå en viss prestanda vad gäller funktion. De är också teknikneutrala.
Heini-Marja Suvilehto förklarar att kriterierna är byggda så att man tar sikte på en hållbar anläggning med så bra inomhusmiljö som möjligt.
–Definition i byggnadernas energideklarationer handlar nästan uteslutande om fastighetens energianvändning. Men det blir inte riktigt rättvisande för badhus, vars energianvändning nästan uteslutande har med verksamheten att göra. Bad- och simanläggningars energianvändning liknar mer den i en processindustri. Det menar vi bland annat innebär en klimatskärm med små värmeförluster, att man beaktar formen på byggnaden och placering av värmeavgivande installationer samt att all värme från installationer för varmvatten och ventilation återvinns i största möjligaste mån. Dock ska kravet för luftkvaliteten som kommer från Folkhälsomyndigheten uppnås, vilket kan leda till högre luftflöden än man är van vid och därmed också till värmeförluster i ventilationen.
De nya kriterierna är bara ett år gamla och än har Upphandlingsmyndigheten inte haft möjlighet att följa upp hur de kan ha utnyttjats.
Kriterier och krav
Upphandlingsmyndighetens kriterier, som ska underlätta att ställa hållbarhetskrav, fokuserar på energieffektivitet, vattenkvalitet och innemiljö och lämpar sig bäst för nybyggnation, men kan delvis användas för renoveringsprojekt. Listan på kriterier är lång och omfattar omkring 50 punkter formulerade i tre kriteriegrupper:
*Krav på byggnader och anläggningar
*Installationer för bad- och simanläggningar
*Filter och mätutrustning för vattenrening i bad- och simanläggningar
Kriterierna berör så skilda frågor som utformning av energieffektiva byggnader, dimensionering av uteluftsflöden, relativ luftfuktighet i bassängrum, ventilation av tekniska utrymmen, egenproduktion av klor och utrustning för mätning av fritt klor, krav på värmeåtervinning ur frånluft, separata avloppssystem samt glaspartier.
–Behovet av fullgod ventilation nära bassängkanterna är en faktor att ta hänsyn till. Värmeåtervinning är en annan faktor när det gäller badhus. Men det är viktigt att betona att det gäller värmen, inte luften med de inslag av till exempel klor som den kan innehålla. Det handlar både om arbetsmiljö och miljön till exempel för de som tävlingssimmar och ligger i under längre perioder, säger Heini-Marja Suvilehto.
–Vi har också verkligen velat beakta behovet av social hållbarhet. Exempelvis när det gäller fönster tycker vi att det förstås är bra med utsikt, en bra vy, men att det kan finnas skäl att samtidigt begränsa insynen. Men här gäller BBR. Vi har låtit värmeförluster styra begränsning av area.
Viktigt ta hjälp av sakkunskap
Det finns i Sverige cirka 450 offentliga badhus. Merparten är byggda mellan 1965 och 1975 och många kommuner står inför stora beslut om hur badhusen ska hanteras. Badhus påverkas kraftigt av korrosion, fukt och luftkvalitet. Höjd rekommenderad vattentemperatur och vatten i allt mer rörelse är andra påfrestande faktorer som påverkar badhusbyggnaderna.
Enligt Upphandlingsmyndigheten, som hänvisar till tidningen Dagens Samhälle, ska det kommande decenniet fler än 300 kommunala badhus antingen renoveras eller ersättas och den beräknade investeringskostnaden uppgår till minst 40 miljarder kronor.
Driftkostnaderna för badhus är höga och livslängden lång. Därför är det viktigt för såväl ekonomin som klimatet att de är energieffektiva, slår myndigheten fast.
–Eftersom badhus är väldigt speciella byggnader som byggs mycket sällan är det inte lätt för varje enskild kommun att hålla sig med egen aktuell kunskap på området. Det är att rekommendera att man tar hjälp av konsultinsatser i upphandlingen och att man anlitar byggföretag som har kunskap och vana. Det kan kosta mycket att göra fel, säger Heini-Marja Suvilehto.
//
