Nyhet -
Vägen till klimatneutral betong – når vi ända fram?
Betong är ett material med egenskaper som är svåra att ersätta. Ett problem är att cement- och betongindustrin bidrar med så mycket som 5–8 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Idag finns möjligheter att minska utsläppen kopplade till tillverkning av cement och betong. I vårt examensarbete frågade vi oss hur mycket dessa möjligheter används och om det finns hinder för utvidgad användning, vilka är då dessa?
AV KARIN LUNDQVIST OCH JEANETTE LINDKVIST
Ett koncept för att göra betongen klimatförbättrad är att ersätta en del av bindemedlet cement med ett annat ämne, i flertalet fall masugnsslagg eller flygaska. Detta rimmar väl med branschens väg mot klimatneutralitet och är en av flera nödvändiga åtgärder. Till år 2045 ska cement- och betongindustrin enligt ”Färdplan klimatneutral betong” bli just klimatneutral. Hur sannolikt är det? Har ”cementkrisen” och den reviderade betongstandarden SS 137003, som tillåter större andelar alternativa bindemedel och alternativa bindemedel i fler betongtyper, påverkat utvecklingen? I så fall, hur?
Vårt examensarbete, som utfördes våren 2022, var till viss del en uppföljande studie på Hanna Strömboms examensarbete 2021. Har då branschen förändrats sedan förra studien? Både Hanna Strömboms och vår ingår i projektet Betcrete 2.0 som drivs av professor Katarina Malaga och RISE. Projektet genomförs i samverkan där man tillser att implementeringen av färdplanerna för cement och betong går framåt.
Vår studie är gjord med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Genom litteraturstudier har vi skaffat oss en teoretisk bas som vi sedan har använt för att skapa en webbaserad enkät som skickats till betongtillverkare. Vi har också intervjuat några beställare för att få deras syn. I resultatet har vi sedan jämfört våra resultat med Strömboms. Vidare har vi ägnat oss åt dokumentanalys; generellt kring betong, specifikt kring klimatförbättrad betong, den reviderade betongstandarden och kring Cementas och deras arbete fram mot klimatneutralitet.
Vi har avgränsat oss till att endast ta in data gällande betongproduktion för 2021, och enkäten distribuerades framförallt till medlemmar i branschföreningen Svensk Betong.
Ökad användning
Resultatet visar att andelen producerad klimatförbättrad betong på marknaden har ökat sedan den förra studien. Dessutom har antalet i de högre nivåerna på klimatförbättrad betong ökat. (Fyra nivåer tillämpas, från 1 till 4. Nivå 4 har den största andelen alternativa bindemedel.) Fabrikörer och beställare känner viss oro för Cementas tillstånd att bryta kalk i Slite. Får de inte fortsätta sin verksamhet, kommer det att innebära stora konsekvenser för branschen. Hittills har företagen reagerat olika på det uppkomna hotet om en eventuell cementkris. Vissa skyndar på arbetet med klimatförbättrad betong, för att minska så stor andel cement som möjligt. Andra agerar i stället passivt, eftersom man menar att ett stopp i Slitebrottet bidrar till att annan cement måste användas och därmed måste ändå nya provningar göras.
Jämförande data på utsläpp
Genom att jämföra EPD:er (Environmental Product Declarations) på olika betongprodukter som är klimatförbättrade, mot produkter som inte är det, har vi fått fram jämförande data på mängd utsläpp av koldioxid.
Betongproducenter anser att det är beställarna som måste öka andelen klimatförbättrad betong i sina beställningar för att påskynda utvecklingen. Beställarna i sin tur, menar att det inte bara är de som ska ta kostnaden för att de väljer klimatförbättrad betong, utan tror i stället att Boverket måste ställa högre krav, samt att det bör finnas möjlighet till ekonomiska incitament från politikerna.
Betydelsen av samverkan
De företag som varit engagerade i samverkansprojekt, där man har samlats flera aktörer för att tillsammans ta fram nya lösningar för byggnationer, talar väl om dessa samverkansprojekt. De menade att genom samverkan uppnåddes mål som man inte tror enbart en aktör hade kunnat lösa. De samverkansprojekt vi har granskat verkar ha fallit väl ut. Vi tror därför att en fortsatt utveckling av detta kommer att bidra till ännu bättre byggen på många sätt, både ekonomiskt och avseende ekologisk hållbarhet.
Slutsatser
Vår upplevelse är att branschen är på väg åt rätt håll. Alla vi har talat med säger sig vara medvetna om klimatförändringarna och byggindustrins påverkan på desamma. Vi uppfattar däremot att djupet i kunskapen varierar mellan företagen, ofta beroende på vilka ekonomiska muskler som finns i företaget och antalet anställda.
Alla tillfrågade är rörande överens om Cementas stora roll i strävan mot klimatneutralitet. Majoriteten anser att ett nekat tillstånd att bryta kalk i Slite, kommer att bidra till att arbetet med klimatförbättringar försämras och kommer dessutom att innebära stora konsekvenser för miljö och ekonomi.
Vi tror att Cementa får fortsatt tillstånd att bryta kalk och att forskningen utvecklar nya bindemedel att använda i cement, så det bör inte vara något bekymmer att möta efterfrågan framgent. Om Cementa får tillverkningsstopp, står branschen inför en djup kris, vilket för oss känns svårt att överblicka konsekvenserna av. Forskningen måste fortsätta framåt, men dessvärre verkar den inte hinna klart på ännu några år med till exempel kalcinerade leror eller andra alternativa bindemedel.
Vikten av kravställning från beställare och ökad kunskap om betongens påverkan och vilka möjligheter som finns idag är viktiga faktorer. Skärpta myndighetskrav gällande utsläppsmängder bedöms även lämpligt av ett antal tillfrågade. En del anser också att bidrag eller bonussystem skulle vara en faktor som påskyndar processerna.
Sammanfattande punkter
Sammanfattningsvis bedömer vi att följande skulle bidra till en mer hållbar cement- och betongindustri och till målet gällande klimatneutralitet:
• Högre ställda krav från beställare och beslutande politiker avseende minskade utsläpp. Eventuellt ekonomiska incitament.
• Mer kunskap hos beslutsfattare om vad som går att göra rent tekniskt.
• Ökad och fortsatt samverkan mellan aktörer (exempelvis projekt som Betcrete 2.0).
• Tidig samverkan i projekteringsfasen för att möjliggöra fungerande lösningar med klimatförbättrade alternativ.
• Fortsatt forskning och beviljat tillstånd för fortsatt täktverksamhet för Cementa i Slite i kombination med implementering av CCS-anläggning – dvs. infångning och lagring av koldioxid.
• Fortsatt utveckling för minskad andel cement i betong, samt att företagen fortskrider sitt klimatarbete.
• Rätt betong på rätt plats.
• Mer kunskap hos betongtillverkare gällande klimatförbättrade alternativ och standarder.
Vi ser därmed att ökad samverkan, högre kravställning från politiker och beställare, fortsatt klimatförbättrande arbete hos fabrikörer, implementering av CCS i anläggningen i Slite och möjlighet till ekonomiska incitament gör att utvecklingen accelereras för att nå klimatneutral betong 2045. Vi tror också att det behövs mer utbildning och mer förståelse i alla led för att branschen ska få samma bild över möjligheter och tillsammans arbeta åt samma håll.
//
*Fotnot:
Efter att examensarbetet publicerades fick Cementa tillstånd att fortsatt bryta kalk i Slite. Tillståndet gäller från januari 2023, i fyra år till och med 2026.
//
