Svensk Byggtidning - Swedavia utvecklar framtidens flygplats

Av Kjell-Arne Larsson

Swedavia har en långsiktig strategi att utveckla Stockholm Arlanda Airport till Skandinaviens ledande flygplats. Den ska bli ett viktigt nav för flygtrafiken i norra Europa och samtidigt fortsätta att utvecklas som ett nav för näringslivet i regionen kring Stockholm och Uppsala.

På och kring Arlanda utvecklas Airport City Stockholm. Förebilder finns bland annat i Manchester, Schiphol och Vantaa. Ingen flygplatsstad är dock den andra lik och Arlanda har sina speciella förutsättningar. Till dessa hör de stora möjligheterna med omfattande arealer av obebyggd mark runt flygplatsen.

Förvandlingen av Arlanda till en flygplatsstad gynnas också av det omfattande näringsliv som redan har etablerats i kärnområdet samt i flera ytterområden. Vid själva flygplatsen finns idag 200 företag och 20000 personer har sitt arbete här.

Utvecklingen av Airport City Stockholm drivs av Swedavia tillsammans med Arlandastad Holding och Sigtuna kommun. De tre är delägare i Airport City Stockholm AB. Målet är att göra Arlanda till mycket mer än en flygplats. Det finns en långsiktigt fastlagd strategi för detta.

– Tillgängligheten och möjligheten för organisationer och företag att etablera sig här ska underlättas och förbättras ytterligare, säger Fredrik Jaresved, vd för Airport City Stockholm AB. Staden ska bli en mötesplats, plats för mer varaktiga möten och dra till sig fler företag.

Flera stadsdelar

Airport City Stockholm består av sex stadsdelar. Citykärnan byggs i nära anslutning till Sky City, den byggnad med kommersiella ytor och hotell som uppfördes i början av 1990-talet och som knöt samman terminal 4 och 5. Sky City kan betraktas som första steget och utgångspunkten för Airport City Stockholm. Den citykärna som nu börjar ta form ordentligt kallas följdriktigt också för Sky City. Denna utvecklas till en stenstad med gatunät mellan höghus. Det ska kännas lite som att komma till Stockholms innerstad, när man lämnar flygplatsterminalerna och vandrar ut i Sky City. Flygplatsstaden ska få en stadskaraktär som skiljer sig från de byggnader som har flygplatsfunktioner.

I höst färdigställer Swedavia första etappen på Office One som ligger i direkt anslutning till terminalerna och hotellen. Office One består i denna etapp av 15000 uthyrningsbara kvadratmeter fördelade i ett hus med sju våningar och ett med tio. Det finns möjlighet att bygga 5000 kvadratmeter ytterligare i ett tredje hus.

Dessutom pågår stomresning till ett nytt hotell på 13 våningar med 500 rum. Arkitekt är Peter Walker från Byrån för Arkitektur & Urbanism – BAU. Swedavia har skrivit kontrakt med Nordic Choice Hotels som kommer att driva hotellet enligt Comfort-konceptet.

– Vi planerar för fortsatta byggprojekt i Sky City-område berättar Fredrik Jaresved.

Den andra stadsdelen är Park City som kommer att utgöra flygplatsens entré, ett grönskande parkområde som förbinder området med övriga stadsdelar. Alla som åker till flygplatsen med bil eller buss kommer att mötas och omfamnas av Park City. Här finns idag flygakademien, Radisson Blu Arlandia och Jumbo Hostel, men framförallt parkeringsplatser och parkeringshus. Det har byggts ett nytt parkeringshus nära terminal 5, men i övrigt försöker Swedavia flytta ut en del parkeringar från kärnområdet. Exempelvis har en ny parkering för 1500 bilar byggts vid E4 mitt emot Arlandastad. Från parkeringarna i utkanterna åker resenärerna buss till terminalerna. Bussarna är hybrider som går på el och diesel, men ambitionen är att använda bussar som drivs enbart med el.

– Detta är något vi strävar efter, liksom bättre kollektivtrafik för både resenärer och de som arbetar på Arlanda. Det ska också bli lättare att ta sig till fots eller med cykel till flygplatsen och inom flygplatsstaden, säger Fredrik Jaresved.

Visionen för fordonstrafiken till och från Arlanda är att den, åtminstone i flygplatsens närhet, ska få ett vägnät i två dimensioner. Almungevägen och dess förlängning blir in- och utfart till stadskärnan Sky City. Detta vägnät för ”stadstrafik” ska hållas skilt från vägar med trafik till och från flyget. God tillgänglighet på Arlanda är ett riksintresse och dess fordonstrafik ska inte behöva trängas med lokal trafik till enbart Sky City.

Fraktverksamhet

Den tredje stadsdelen är Cargo City, vilket är området för frakt och logistik i västra delen av flygplatsen. Mellan bana 1 och motorvägen finns mycket ledig mark och Swedavia har diskussioner med Sigtuna kommun om att detaljplanera delar av området.

– För att det ska bli attraktivt krävs att Måby trafikplats som idag har av- och påfarter endast för Uppsalatrafiken, byggs ut till en komplett trafikplats, påpekar Fredrik Jaresved.

Mellan Måby trafikplats och Märsta går Måbyleden, där det också finns en del mark som kan bli möjlig att bygga på. Längre västerut ligger sedan länge ett väl etablerat företags- och industriområde, som utgör fjärde stadsdelen i Airport City Stockholm. Även här finns expansionsmöjligheter.

Ett redan etablerat markområde används av DriveLAB Stockholm, där olika aktörer bedriver forsknings- och utvecklingsarbete för framtidens vägfordon, bland annat eldriva sådana. Längst i söder finns slutligen sedan ett femtontal år Logistik Center Rosersberg. Många företag har flyttat sin lagerverksamhet hit. En av centrats främsta resurser är den så kallade kombiterminalen där containrar lastas om mellan bil och järnväg. Denna verksamhet har bäring på miljöarbetet, något som präglar den långsiktiga strategin med Airport City Stockholm.

– Vi har ett flertal övergripande miljömål, som bland annat gäller klimatfrågan, berättar Fredrik Jaresved.

Swedavias egna verksamhet ska vara fri från fossila koldioxidutsläpp år 2020. Det är bara två år till dess, men det är noterbart att man ligger något före plan. De flesta personbilar har ersatts med eldrivna sådana. För de tunga fordonen är det svårare och här kan det bli fråga om alternativa bränslen som HVO och biogas. Swedavia har också mål för energiprestanda hos byggnader, som anger hur mycket energi som högst får förbrukas per kvadratmeter. Det kan exempelvis nämnas att Office One siktar på att uppfylla miljökraven och bli certifierat enligt BREEAM-SE Excellent.

Kända arkitekter

I utvecklingsarbetet för Arlanda och för Airport City Stockholm har Swedavia och Airport City Stockholm AB engagerat flera kända arkitektkontor som Tengbom, Wingårdhs, SandellSandberg, Sweco, Bau och Thomas Eriksson Arkitektkontor.

SWEDAVIA REAL ESTATE – FASTIGHETSUTVECKLING PÅ OCH VID ALLA FLYGPLATSER

Swedavia äger, förvaltar och utvecklar tio flygplatser. Till flygplatsernas fastighetsresurser hör inte enbart de som är nödvändiga för den operativa verksamheten. Swedavia bygger, förvaltar och i vissa fall säljer fastigheter som används för service och annan verksamhet kring flygplatserna, exempelvis hotell, kontorsfastigheter och logistikanläggningar.

Commercial & Real Estate är en affärsenhet inom Swedavia som har till uppgift att utveckla kommersiella erbjudanden och fastigheter. Hit räknas bland annat uthyrning av lokaler för handel, restauranger, kontor, lager och logistik samt bilparkering.

Swedavia är en mycket betydande byggherre och uthyrare när det gäller lokaler för butiker, kontor, hotell, logistik och annan verksamhet. Flertalet kommersiella lokaler finns i flygplatsernas terminaler, medan vissa är placerade helt på landside, där Sky City är bästa exemplet.

De mest framträdande och aktuella fastighetsprojekten är lokaliserade till Stockholm Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport och Malmö Airport. Vid Arlanda byggs ett nytt tretton våningar högt hotell samt kontorskomplexet Office One. Vid Landvetter exploateras stora arealer för logistikverksamhet, och Flag Hotel med tvåhundra rum står klart om några år. Många av projekten växer fram som naturliga delar i skapandet av flygplatsstäderna kring Arlanda och Landvetter.

– Särskilt kring Arlanda finns stora områden med obebyggd mark som går att exploatera. Frågan är inte om, utan snarare när, säger Karl Wistrand, vd för Swedavia Real Estate AB. Vi samarbetar med Sigtuna kommun och länsstyrelsen i tidiga skeden om planfrågorna.

Stora behov

Behoven av lokaler är stora och tilltagande från många verksamheter. Butikerna inne på terminalerna är trångbodda och Swedavia möter upp detta bland annat genom att bygga större och mer sammanhängande kommersiella ytor i Terminal 5. Sky City fortsätter att tillgodose den ”yttre handeln” på ett bra sätt. Mötes- och konferenslokaler finns på Arlanda, men vissa intressenter söker en större kongresshall med plats för kanske 4000 personer.

Office One är en bra början för utveckling av fler kontor vid Arlanda. Kontorshotell är ett bra koncept och här finns aktörer som hyr för co-working och andra upplägg. En stor högsäkerhetsklassad kongresshall finns också i framtidsplanerna.

– Arlandas läge mellan Stockholm och Uppsala är mycket bra, och härifrån täcker man in ett stort invånarunderlag och mycket av näringslivet, i synnerhet som de två städerna kanske kommer att växa samman, säger Karl Wistrand.

Mer logistik

Obebyggd mark finns bland annat mellan Arlandas befintliga logistikområde Cargo City och E4 i väster. Delar av denna yta kan behöva tas i anspråk för frakt- och transportaktörer.

– Det är en stark trend att logistikverksamhet växer, inte minst mot bakgrund av den ökande e-handeln, säger Karl Wistrand. Vi kan i sammanhanget tänka på att Logistik Center i Rosersberg snart inte går att bygga ut mer.

Vi kan också tänka på Landvetters förmåga att dra till sig logistikföretag. I Göteborg avvecklas lager i hamnområden som omvandlas till bostadskvarter, och en del av verksamheten kan då flytta till Landvetter.

Genialt koncept

Även för verksamhet av helt annan karaktär är flygplatslokalisering ofta genial. I stället för att mötes- och konferensdeltagare tar sig till en träffpunkt inne i storstaden eller en konferensgård ute på landet, är det smidigare att samlas på flygplatsen. Det gäller även när ett företag ska visa sina produkter för kunder och andra intressenter. Ett showroom vid en flygplats är bästa stället att ta emot internationella kunder, och för all del också nationella. Ett lite annorlunda exempel är Drive Lab vid Arlanda, där framtidens fordon testas. Intressenter från jordens alls hörn kan lätt ta sig dit för att delta i och följa utvecklingsarbetet.

– Det finns åtskilliga koncept att ta fram för att utveckla både flygplatserna och fastighetsresurserna i deras närhet. Behoven är stora och det finns oerhört mycket mer för oss att göra, avslutar Karl Wistrand, vd för Swedavia Real Estate.

STORA PROJEKT SWEDAVIA SKAPAR NY ORGANISATION SOM SKA BYGGA FRAMTIDENS FLYGPLATSER

Inom Swedavia finns givetvis en djup och bred kompetens inom flygplatsverksamhet, men även inom byggområdet. Mot bakgrund av alla investeringar som nu genomförs behöver Swedavia vidareutveckla och strukturera sin organisation för att på bästa sätt genomföra alla projekt.

Särskild tyngd har lagts och läggs nu på genomförandet av stora investeringsprojekt. Därför inrättas en ny organisation som heter ”Stora projekt”. Dess uppgift är att utgå från uppkomna och formulerade behov/önskemål, skapa projekt och ta dessa via genomförande, fram till och med överlämnade till brukaren. Swedavias behov formuleras i ett antal ”portföljer” av flygplatsernas portföljorganisationer som också lägger beställningar. Genomförandet av de största portföljerna hanteras av ”Stora projekt” och omfattar utvecklingsprogrammen på Arlanda, Landvetter, Bromma samt fastighetsutvecklingen inom Real Estate.

Portföljarbete

Portföljarbetet innebär att inventera behov och fånga upp idéer. Det kan handla om både operativa behov (av mer kapacitet på flygplatserna), lokalbehov (som mer kommersiella ytor och lokaler som hyrs ut åt andra aktörer) eller nya tekniska system för att hantera flöden av passagerare och bagage. De olika utvecklingsprogrammen för respektive flygplats ligger också till grund för uttalade behov. Vidare innebär portföljarbetet genomförande av förstudier, business case, prioriteringar och investeringsbeslut samt beställning av respektive projekt. Projekten genomförs lokalt vid varje flygplats eller centralt. Stora investeringsprogram samlas däremot under den nya organisationen ”Stora projekt”. Till dessa räknas utvecklingsprogrammet för Arlanda, utvecklingsprogrammet för Landvetter, utvecklingsprogrammet för Bromma och Real Estate. Det sistnämnda täcker hela landet och svarar för utveckling av hotell, kontor och andra liknande fastigheter.

”Stora projekt” sysselsätter 300–350 personer, om både anställda och konsulter räknas in. Sedan tillkommer personal hos upphandlade entreprenörer.

Anpassning till volym

Betraktat över en längre tid blir bemanningen av Swedavias organisation dynamisk och anpassad till antalet projekt och investeringsvolymen. Det är viktigt med erfarenhetsåterföring mellan de olika flygplatserna, samt att ta vara på befintliga erfarenheter nu när organisationen delvis struktureras om. Dessutom är det viktigt med en bra avvägning mellan egen personalstyrka och konsulter. Tillräckligt med kompetens måste över tid bli kvar i Swedavia.

Swedavia arbetar ständigt för att trimma sina verktyg för planering, upphandling och projektgenomförande. Ett typiskt projekt ska klara både byggkrav och flygplatskrav, och dessa måste säkerställas i upphandling och genomförande. Det är ofta fråga om att förena byggregler, branschkrav och interna standarder. Ett talesätt i byggbranschen är att ”ett bra projekt kräver en duktig beställare”. Och detta gäller inte minst Swedavia.

ARLANDA – OPERATIVA KAPACITETEN STÄRKS KRAFTIGT

Vid Stockholm Arlanda Airport pågår en rad byggprojekt för att höja den operativa kapaciteten och göra flygplatsen till den ledande i Skandinavien. Det handlar om en ny pir och ny uppställningsramp för flygplanen, men också helt modern bagagehantering och en mer samlad yta för butiker och restauranger i Terminal 5.

Resandet via Arlanda har ökat kraftig på senare tid. År 2012 var antalet resenärer 19,6 miljoner och 2017 var det 27 miljoner. Bland annat för att klara en fortsatt ökning har Swedavia formulerat ”Vision 2050” som anger den långsiktiga inriktningen. Denna har tre grenar, nämligen att höja den operativa kapaciteten för flygplatsen, att utveckla fastigheterna och att förbättra markinfrastrukturen i och kring flygplatsen.

En del av visionerna realiseras inom ”Utvecklingsprogram Arlanda” som driver de konkreta byggprojekten.

– Vision 2050 innebär att vi har en fast struktur att jobba efter och med målet att bli Skandinaviens ledande flygplats. Här handlar det inte enbart om kapacitet utan också att använda oss av hållbara lösningar, säger Thomas Lindfors, programchef för Utvecklingsprogram Arlanda.

En av utmaningarna för Arlanda är det ojämna trafikmönstret, med kraftiga trafiktoppar över dygnet, främst på morgon och sen eftermiddag, men även över året med höga passagerarflöden under sommaren. Det gör att allt måste dimensioneras för att klara topparna. I sammanhanget är en jämförelse mellan Arlanda och Heathrow intressant. Arlanda har 27 miljoner passagerare och Heathrow 50–60 miljoner per år. Heathrow har topp hela tiden och klarar detta med bara två landningsbanor.

Ytterligare pir

Flygtrafikens utveckling innebär inte bara att antalet flighter ökar. Samtidigt blir flygplanen större och tyngre. De nya planen är dock tystare och mer bränslesnåla. Största planet är Airbus A380 som tar cirka 600 passagerare. På Arlanda är man förberedd för detta flygplan. År 2015 förstärktes bana 1 för att klara även detta tunga plan. Två gater har byggts om för denna storlek på flygplan. Detta är en lösning under tiden som en ny pir byggs öster om Terminal 5. Den nya piren dimensioneras för bland annat flygplanstyp kod F (dit A380 räknas). Gaterna kommer att förses med trearmade bryggor för ombord- och avstigning. Piren ska kunna hantera både Schengen och Non-Schengen med alla olika flöden av resenärer.

Just nu pågår detaljprojektering av piren. Planen är att inleda bygget på plats under 2020 och färdigställa i två etapper fram till 2025.

Nytt driftområde

Där piren ska byggas ligger idag ett stort driftområde med verkstäder och tekniska resurser, framförallt för de fordon som används på flygplatsen. Verksamheten på den ytan måste avvecklas och därför byggs ett helt nytt driftområde öster om det befintliga. Det nya blir på 125000 kvadratmeter och placeras där SAS tekniska bas tidigare låg, mellan den kommande nya piren och landningsbana 3 vid Halmsjön. Byggarbetena pågår och kommer att bli klara under hösten. Det gäller bland annat ombyggnader i ett befintligt hus på 20000 kvadratmeter och 13 nya hus med sammanlagt 26000 kvadratmeter. Projektet har fokus på funktionalitet och miljöanpassning. Hit dras helt ny försörjning av fjärrvärme, fjärrkyla, elkraft och VA. Serviceområdet får plats för bussar och marktjänstfordon såsom snöröjningsbilar. Byggnaderna inreds med fordonsverkstäder, garage, fordonstvättar, verkstäder för banljus, dagermarkeringar med mera, förråd, kontorsytor och övernattningsmöjligheter för jourpersonal. Driftområdet får högre kapacitet och bättre effektivitet än idag. Verksamheten blir mer samlad med bättre hantering av fordon och annan utrustning. Arbetssätten förbättras och detta gynnar arbetsmiljön för personalen.

Mot slutet av året ska nya driftområdet tas i drift och därefter ska det gamla avvecklas.

– Det blir ett komplext projekt i projektet att flytta över verksamheten och innan dess ska allting provas, testas och trimmas in, berättar Thomas Lindfors.

Ramp för uppställning

Ett annat projekt som i hög grad påverkar den yttre landskapsbilden vid Arlanda är den nya rampen som har byggts strax söder om Terminal 2. Detta projekt är helt klart. Rampen – som heter ramp E – används för flygplan som inte behöver stå vid gate.

– Detta ökar Arlandas kapacitet eftersom fler flygplan kan stå parkerade en bit bort i beredskap, för att köra till gate eller ta emot passagerare som kommer via buss-gate, förklarar Thomas Lindfors.

Rampen är utrustad med markluckor och via dem får servicepersonalen tillgång till el, tryckluft och bränsle. Därmed slipper man tidigare återkommande moment med att dra ut vagnar och hantera långa sladdar och slangar. Uppställningsplatsen har också byggnader med personalutrymmen och teknik samt plats för fordon. Det är möjligt att ställa upp exempelvis 11 stycken flygplan kod C (storlek som Boeing 737), eller 5 stycken kod E (Boeing 747) samt ett flygplan kod F (Airbus A380).

Utrikesterminalen

Terminal 5 är den största terminalen och betraktas som den ”klassiska utrikesterminalen”. Förutom kommande nya gateområden som ska öka den framtida kapaciteten, är flera om- och tillbyggnadsprojekt aktuella.

”Porten” är arbetsnamnet på det projekt som bland annat omfattar en tillbyggnad söderut av terminalen. På plan 2 och 3 ska en ny huskropp länkas till terminalens byggnad. Omdisponeringar görs inne i Terminal 5 för att ytorna med butiker och restauranger ska bli större och mer samlade. Till byggåtgärder i övrigt hör att skapa mer operativ yta och att gången mellan gateområdena 1–10 och 11-24 breddas. Detta frigör ytor i pirerna, vilket medger ett större och smidigare passagerarflöde.

Den nya handelsytan kommer att upplevas modern, luftig och inbjudande. Det blir en bra mix av permanenta butiker som omväxlas med tillfälliga och säsongbetonade Pop Up-stores och Self Service-stationer. Med andra ord en handelsplats för alla smaker och plånböcker.

I projektet ingår också att bygga en stor säkerhetskontroll som ska ersätta de två befintliga. Stora investeringar görs också i bagagehanteringen, i flera etapper fram till 2027. Allt utrikesbagage ska hanteras av ett enda system i anslutning till Terminal 5. Både kapaciteten och effektiviteten kommer att höjas kraftigt. Risken att bagage kommer fel minskar och det som ändå kommer fel blir lättare att spåra. Det nya systemet bygger på dynamisk hantering, vilket bland annat innebär att tidigt incheckat bagage och transferbagage lagras i gemensamt lager och att varje kolli sedan går direkt till bagagevagn och ut till respektive flyg, utan onödiga omlastningar.

Beträffande bagagesystemet pågår för närvarande vissa installationsarbeten. Byggnadsarbetena för delprojekt Porten ska starta under 2019.

Vissa åtgärder i Terminal 5 är klara, för ökat flöde av resenärer och fler passkontroller för ankommande Non Schengen-resenärer. Under sommaren ska kapaciteten höjas för avgående Non Schengen-resenärer. Två nya buss-gater byggs under sommaren. Då färdigställs också ett nytt hus nära Terminal 2, för en VIP-avdelning som ska omlokaliseras från Terminal 5. Dessutom pågår flera mindre projekt, bland annat att iordningsställa en grind för transport av material och annat som ska till och från byggplatserna på airside.

Framtida projekt

Bland önskemål som kan ligga till grund för framtida projekt hör att koppla ihop Terminal 4 och 5. De passagerare som är kvar på airside och vill byta terminal måste idag åka buss mellan dessa terminaler. Bland mer framtida projekt kan också nämnas att Terminal 2 kan komma att byggas till med en pir.

– Det är fantastiskt att vara med i denna utvecklingsfas av Arlanda, där vi bygger både för kapacitet och hållbarhet. Särskilt som flygplatsen är ett viktigt nav i resandet och har stor nationell betydelse, avslutar Thomas Lindfors.

Nuvarande utvecklingsfas för Arlanda sammanfattas mycket väl i Swedavias motivering till varför man satsar så mycket på utveckling: ”Nu gör vi oss redo för att kunna ta emot nära 40 miljoner resenärer till år 2040 och skapa Skandinaviens ledande flygplats”.

Öster om terminal 5 byggs en ny pir som dimensioneras för bland annat flygplanstyp kod F, dit Airbus A380 räknas. Illustration: Nordic Office of Architecture

BROMMA – HELT INVESTERINGSPAKET SNART PÅ PLATS

Bromma är Stockholms cityflygplats, som marknadsförs med närhet, smidighet och service som framträdande egenskaper. Swedavia är nu i färd med att avsluta en rad investeringar som ska göra att flygplatsen verkligen lever upp till förväntningarna.

Flygplatsen togs i drift redan 1936. Bromma har inte renoverats i sin helhet sedan 1950-talet. I början av 1990-talet gjordes en del upprustningar. Nu under perioden 2016–2019 genomförs ett omfattande investeringspaket för att modernisera flygplatsen.

Trafikintensiteten på Bromma har varit på ungefär samma nivå de senaste åren med cirka 2,5 miljoner resenärer per år.

Nya hallar

Det fanns behov av en ny ankomsthall. En gammal byggnad intill stationsbyggnaden revs för att ge plats åt nya ankomsthallen, som stod klar i september 2017. Nu fortsätter byggarbetena i och med uppförande av en avgångshall. När denna blir klar i september i år påbörjas ombyggnader inne i den gamla avgångshallen. Dessa ska sedan byggas ihop för att bli en större avgångshall. Allt detta ska stå färdigt till årsskiftet. Då kommer flödena av resenärer att bli mycket smidigare än hittills. Bland annat ska utökad yta för säkerhetskontroller bidra till detta.

Dessutom har man byggt ”Pir A” och ”Pir B” som innebär att resenärerna kan gå skyddade under tak till och från flygplanen.

För att möjliggöra spårvägen Tvärbanans dragning förbi Bromma har det gjorts omlokaliseringar av delar av flygplatsens driftområde. Åtgärderna på driftområdet fortsätter under 2018.

Smart landningsbana

Landningsbanan har försetts med sensorer som ingår i RWIS – Runway Weather Information System. Temperatur och fryspunkt mäts på landningsbanan. Denna information tillsammans med väderprognoser hjälper till att planera snöröjning och halkbekämpning. Tack vare RWIS minskas utrustningsslitaget och dessutom sparar man in på material och personalinsatser.

– Bromma är bland de första i världen att installera detta system och vi får många studiebesök från företrädesvis nordliga länder förstås, berättar Mona Glans, som är flygplatsdirektör på Bromma. Systemet har faktiskt fungerat mycket bättre än vi kanske föreställde oss.

Certifierad

Även landningsbanan och taxibanorna har moderniserats. De har bland annat försetts med ny banbelysning, inklusive kanalisering, elförsörjning och styrsystem. Banorna har förberetts för ytterligare typer av flygplan och är nu certifierade enligt klass 3C.

Även på marken på land-side görs en rad åtgärder. Det handlar om bilvägar, gång- och cykelvägar, hållplatser, parkeringar, lokalisering av hyrbilar med mera som byggs om för en bättre logistik. Allt detta görs för att underlätta för resenärerna.

– Vi marknadsför ju Bromma för dess närhet, smidighet och service. Som det har varit hittills har det inte varit helt smidigt att nå flygplatsen och dess terminal. Detta ska vi åtgärda, berättar Mona Glans.

Samtidigt med byggprojekten och verksamheten på Bromma har aktörerna i närliggande köpcentra omfattande byggplaner. Dessa måste samordnas med flygplatsens verksamhet.

– Detta är en jätteutmaning för oss, så att driften av flygplatsen blir opåverkad. Här behövs samverkan och samarbete, avslutar Mona Glans.

För övrigt nämner hon det digitaliseringsarbete som pågår inom Swedavia. Det innebär bland annat allt mer av Self Service för passagerarna. Detta ger ett smidigare resande, på så sätt att flödet av både resenärer och deras bagage underlättas.

LANDVETTER – EN INTERNATIONELL FLYGPLATS

Vid Landvetters flygplats byggs terminalen ut för att kunna möta den ökande efterfrågan på resor. Samtidigt förbättras infrastrukturen för transporter till och från flygplatsen. Här ingår planer på en ny järnvägsförbindelse Göteborg–Borås med station under flygplatsen. Dessutom utvecklas hela flygplatsområdet till ett Airport City.

Landvetter är i hög grad en internationell flygplats. Ungefär tre fjärdedelar av trafiken har destinationer utomlands. Detta ställer stora krav på logistik och service till resenärerna. Deras antal har dessutom ökat för varje år. Sedan 2010 har ökningen varit mer än 50 procent. Under 2016 var antalet resenärer 6,4 miljoner och under 2017 var det 6,8 miljoner.

– Vi bygger ut flygplatsen för 8 miljoner resenärer per år, berättar Helena Wiberg Klint, chef för den långsiktiga verksamhetsutvecklingen och vice flygplatschef. Detta omfattar främst åtgärder för terminalen och dessa genomförs i flera etapper.

Större terminal

Den första etappen stod klar sommaren 2017. Ankomsthallen byggdes ut med 1800 kvadratmeter. Två nya bagageband installerades och idag finns det fem bagageband.

Den andra etappen inleddes i augusti 2017 och ska färdigställas till juni 2020. Nu pågår mark- och anläggningsarbeten. Terminalen expanderas söderut och förses med tre nya brygganslutna gater där flygplanen kan angöra. När detta står klart har terminalen sammanlagt elva gatebryggor. De nya gatebryggorna blir försedda med apron-armar vars längd går att anpassa till flygplanens storlek. Det kommer vara möjligt att ta emot flygplan upp till kod E, exempelvis Boeing 747.

De nya gatebryggorna utförs i två våningar, för att kunna separera ankommande och avgående passagerare. Dessutom skiljs på Schengen- och icke-Schengenresenärer. Bryggornas höjd kräver att terminalen byggs på med en våning. Terminalens yta kommer att öka med 18500 kvadratmeter, och då inkluderas också en transportkulvert.

– Byggverksamheten är mycket komplex i och med att den till stor del sker på air-side, alltså området efter säkerhetskontrollen, säger Eva-Lena Kihlbom, programchef Utvecklingsprogram Landvetter. Detta kräver mycket planering och hänsyn till säkerhet på flera olika sätt. Vi måste också flytta delar av själva flygplatsverksamheten, vilket också påverkar flygbolagen. Byggaktiviteterna innebär att som mest 600 personer från entreprenörer och underentreprenörer arbetar på plats.

I projektet ingår också bygge av fyra nya buss-gater. Detta tillsammans med tre nya bryggor ger stor flexibilitet i framtiden. Verksamheten klarar sig inte utan bussgater. Idag är passagerarfördelningen mellan bryggor och bussgater 80/20 procent vid lågtrafik och 63/37 procent vid högtrafik.

Mer bagage och bättre teknik

Bagagehanteringen förbättras både med tanke på ökad kapacitet och bättre arbetsmiljö för personalen. Dagens 39 bagagefickor kompletteras med 18 nya.

En ny bagagekällare på 3500 kvadratmeter byggs för att kunna installera tre nya röntgenmaskiner som kontrollerar bagaget. Ett skäl är EU:s nya krav på röntgenapparater (standard 3) som måste uppfyllas senast 2022. Förberedelser görs även för en framtida ny gemensam säkerhetskontroll. Det innebär främst att man bygger ett bjälklag på 4500 kvadratmeter.

Swedavia har ett program för ökad Self Service vid samtliga flygplatser. Det omfattar främst Self Service incheckning och Self Service boarding gate.

Ansikte utåt

Vid planering och projektering av byggprojekten finns också husens arkitektur med som en viktig aspekt.

– Flygplatsen är det första och sista intrycket av regionen, säger Eva-Lena Kihlbom. Den ska vara välkomnande och visa att Landvetter är en tydlig port mot världen.

Ett exempel är den nya bron över infartsvägen från riksväg 40. Bron är tilltalande både dagtid och nattetid tack vare sin fina belysning. Bron med sina ramper är ett viktigt nav med anslutning såväl till flygplatsen som till det logistikområde som växer upp här. Till Landvetters ”ansikte utåt” kommer också ett nytt hotell att bidra, nämligen Flag Hotel som är ritat av Wingårdhs Arkitektkontor. Det blir en 10000 kvadratmeter stor byggnad i sju våningar med drygt två hundra rum som ska stå klara för de första hotellgästerna 2021. Kännemärket på fasaderna blir de många stiliserade flaggorna från jordens alla hörn.

– Flaggorna signalerar flygplatsens internationella inriktning och vår roll som mötesplats, säger Helena Wiberg Klint.

Helt ny järnväg

Det finns planer på att bygga en ny järnväg mellan Göteborg och Borås. Den skulle få fyra spår, två för lokaltrafik och två för snabbtåg. En av stationerna kan byggas på 30 meters djup under flygplatsen. Från stationen skulle man via hissar och rulltrappor komma direkt upp i terminalen. Den får i sin tur direkt förbindning med det nya hotellet.

Järnvägen kan byggas i tre etapper, med en första etapp fram till Landvetter. För väl fungerande tågtrafik i regionen blir den nyligen beslutade Västlänken mycket viktig. Västlänken ska bli en åtta kilometer lång pendeltågsförbindelse som i huvudsak går under jord. Med denna länk blir det möjligt med trafik varje kvart mellan Göteborg och Landvetter, en resa som för övrigt kommer att ta 10–15 minuter. Med dessa förbindelser på plats ska Västsverige komma mycket närmare Europa. Det blir möjligt att resa från Lilla Edet till London med bara ett byte.

– Vi står redo för järnvägen Göteborg–Borås och reserverar plats för tågstationen här. Nu väntar vi på regeringens beslut gällande Nationell infrastrukturplan 2018–2029, säger Helena Wiberg Klint.

Det bör tilläggas att för Landvetter så utarbetas nu en masterplan, med inriktning på 2070. I planen, som ska ligga klar 2019, ingår alla väsentliga aspekter, såsom anslutande marktransporter, utvecklingen av Airport City Göteborg, flygplatsens kapacitet och behovet av en andra rullbana.

MÅNGA DIGITALA SATSNINGAR HOS SWEDAVIA – MER SELF SERVICE, MEN OCKSÅ MER AV RIKTAD INFORMATION

Swedavia har ett övergripande program med målet att installera Self Service för resenärerna, på alla tio flygplatser. Det är ett baspaket för självbetjäning i fyra steg.

De incheckningsmaskiner som tillhör flygbolagen ersätts nu av Swedavias motsvarighet, där resenären kan checka in oberoende av flygbolag. Dessutom installeras Self Service Bag Drop. Vidare Security Access Control för inträde till säkerhetskontrollen. Väl framme vid gate använder passageraren Self Service Boarding Gate.

För att testa bland annat sådan ny teknik har Swedavia startat Funktionsfabriken, som inte är en fabrik i egentlig mening, utan en verksamhet där nya idéer – egna eller andras – eller nya produkter kan testas. Ibland är det möjligt att utföra testerna live i verklig miljö på flygplatserna.

Mer Self Service

Det blir därmed mer av Self Service på flygplatserna, men också mer riktad information till resenärerna. På Arlanda i Terminal 4 och 5 byts informationstavlorna som upplyser om flighter och gater, till helt ny teknik. Den gör det möjligt att kombinera trafikinformationen med reklam och olika typer av erbjudanden.

Swedavia utvecklar kontinuerligt sin app och sina webbsidor. Det pågår ett arbete med utvecklingen av API:er, ett standardiserat sätt att hantera informationsutbyte, som ökar möjligheten att dela information med flygbolag och andra aktörer som i sin tur då kan erbjuda information via sina egna appar.

Swedavia deltar i och sponsrar hackathons, det vill säga arrangemang som brukar hållas över en helg och där programmerare och utvecklare, fritt får ta fram idéer och koncept baserat på offentliga API:er. Här kan det handla om helt nya appar.

Informationstavlor

Parallellt förbättras de rent fysiska informationssystemen för resenärer. Det gäller också alla bilister på väg till Arlanda. De som inte redan bokat parkeringsplats – via appen eller via webben – kan dra nytta av skyltarna utanför parkeringshusen som upplyser om det finns lediga platser och i så fall hur många.

På väg till flygplatsen ska det – när ett nytt system är infört – gå att få reda på hur lång tid det tar att komma fram i incheckning samt säkerhetskontroll. Redan nu kan man se kötiden på plats i Terminal 4 och 5.

Den fysiska tillgängligheten ska heller inte glömmas. Ett test har gjorts som en del i Funktionsfabriken med att förse rullstolarna på Arlanda med sändare så att de enkelt går att lokalisera via en app. Detta test har fallit mycket väl ut.

SWEDAVIA – FRIA FRÅN FOSSIL KOLDIOXID REDAN 2020

Swedavia driver sedan många år ett långsiktigt miljöarbete. Miljömålen gäller all egen verksamhet på samtliga flygplatser. Det handlar om all energianvändning i fordon, maskiner och fastigheter, men också om bland annat om produkt- och materialval och ökad återvinningsgrad i byggprojekt.

Swedavias hållbarhetsarbete inriktas på de vedertagna områdena miljö, ekonomi och socialt ansvar. Dessutom lägger man en stor hållbarhetsaspekt på arbete med sina kunder. Nöjda kunder är helt enkelt ett hållbarhetsmål. Beträffande miljöområdet finns ett stort fokus på klimatfrågan.

Lite före

– Vi har målet att år 2020 ha nollutsläpp av fossil koldioxid, berättar Lena Wennberg, miljöchef på Swedavia. För närvarande ligger vi faktiskt lite före trendkurvan. Vissa åtgärder blir troligen svåra att klara till ingången av 2020, men mot slutet av året ska vi vara i mål.

Energikällorna vid fordonsdrift byts till el, biogas och HVO. För personbilar är detta en lätt uppgift, något svårare för dieseldrivna tyngre fordon och en utmaning för alla de specialfordon som används på flygplatserna för att hålla dem fria från is och snö samt att ge service till flygplanen. Men det förefaller som det ska gå vägen och miljöchefen berättar att man fått tag på eldrivna gräsklippare till och med.

Det bör påpekas att målet om nollutsläpp gäller den egna verksamheten och exempelvis inte tjänsteresor som görs genom andra aktörer. I sammanhanget ska också nämnas att Swedavia har varit klimatneutralt sedan 2006, både genom åtgärder i verksamheten och genom köp av certifikat från klimatprojekt ute i världen.

25 procent under BBR-krav

Swedavia har också sett över energianvändningen i samtliga fastigheter. All el som köps in kommer från förnybara källor. Även byggentreprenörer som anlitas av Swedavia måste numera använda grön el, vilken är den enda som erbjuds; tidigare kunde de välja andra alternativ. All el i Swedavias verksamhet kommer från förnybara källor. Fjärrvärmen till fastigheterna är fossilbränslefri och exempelvis torv i energimixen accepteras ej. All lokal eldning med fossil olja har ersatts med biobränslen.

Vid nybyggnationer är målet att specifika energiförbrukningen (kWh/kvadratmeter och år) ska ligga 25 procent lägre än kraven enligt BBR. Detta gäller även vid större ombyggnationer. På byggentreprenörerna ställs vissa miljökrav redan i upphandlingarna. Entreprenörerna på Arlanda måste använda biodiesel i sina maskiner och alla byggprodukter/material ska vara deklarerade. Här föredrar Swedavia systemet Byggvarubedömningen.

Även sol-el

– Jag kan nämna en av flera aspekter på fastigheter som är särskilt utmanande att arbeta med när fastigheterna ligger på flygplatser, säger Lena Wennberg. Det gäller installation av sol-el. Sådana anläggningar ger upphov till elektromagnetisk stålning. Denna riskerar att störa kommunikationen med flygplanen. Här behövs forskning som tar reda på hur stark stålningen är och, om det blir aktuellt, hur den kan begränsas.