Underhållsstrategi 2025 – ökad digitalisering, men också ökad personalbrist

Riksorganisationen Svenskt Underhåll, Svenska Mässan och företaget iTid arrangerade konferensen Underhållsstrategi för stärkt konkurrenskraft 2025. För första gången var konferensen förlagd i norr, nämligen i Skellefteå. Det dystra ödet för Northvolt till trots har både process- och verkstadsindustrin givetvis fortfarande starka fästen i Västerbotten och Norrbotten. Här råder det heller ingen brist på framåtanda och innovationskraft.

AV KJELL-ARNE LARSSON

– Vi är mycket glada att kunna genomföra vår konferens norrut i år och just i Skellefteå. Underhållsstrategi har ett omfattande och intressant program som också innehåller workshops, inledde Maria Stockefors, vd för Riksorganisationen Svenskt Underhåll.

Dagen kom att präglas mycket av digitalisering, hur branschen ska ta vara på möjligheterna – digitalisering som ett verktyg – samt av kompetensförsörjning. Hur ska underhåll göras attraktivt för inte minst elever som just tagit examen, hur motivera personal och sedan få dem att stanna? Och hur ska internutbildning av dem säkerställas?

– Hållbart underhåll är en strategisk pusselbit för ökad konkurrenskraft i industrin och i svenskt näringsliv. Genom att se på underhåll som en strategisk resurs kan vi bidra till företagens långsiktiga värde och framgång, förklarar Maria Stockefors, vd Svenskt Underhåll, en av konferensens initiativtagare.

Del av teknikomställningen

Att framtidens underhåll är en viktig del av omställningen, från fossilt till fossilfritt, framgick tydligt av dagens första presentation ”Innovation och framtid – att skapa ännu mer värde av vårt gröna guld”. Gustaf Nygren, VP Operations Pulp & Containerboard SCA och Emmelie Konradsson, Maintenance Manager SCA, svarade för presentationen.

– Underhållsstrategi är inte något separat, utan kopplat till strategier för hela bolaget. Vi måste ut med stora produktvolymer. Underhåll är oerhört viktigt eftersom tillgänglighet är vår prioritet, menade Gustaf Nygren.

Han nämnde stora investeringar som SCA gjort under senare år, såsom ny linermaskin i Obbola och utbyggd CTMP-produktion i Ortviken. SCA skapar värde av skogens gröna guld, och tar vara på nästan allt i processerna, med nästan inga restprodukter. Att förvalta det gröna guldet är också en resa för mer förnybart. SCA investerar i och engagerar sig i produktion av biodrivmedel, elektrobränslen och i vindkraft.

– Mer liner för mer kartongförpackningar behövs för att trycka undan plast på marknaden. Den gamla maskinen i Obbola gick i 50 år, och den nya ska gå minst lika länge. Vi måste vara mycket duktiga både att köra vår utrustning och att underhålla den. En stor utmaning framöver blir svårigheten att rekrytera personal. Bland annat av den anledningen måste maskinerna bli mer autonoma. Den bästa personalen måste jobba med den bästa utrustningen, säger Gustaf Nygren.

Emmelie Konradsson uttryckte ambitionen att få ett underhåll i världsklass. Från det enklaste ”avhjälpande underhållet”, via förebyggande, tillståndsbaserat, prediktivt underhåll fram till proaktivt underhåll. Det sistnämnda innebär att underhållet förutses, optimeras och planeras, mot bakgrund av bland annat maskininlärning och AI.

– Framtidens underhåll innebär att jobba både effektivt och säkert. Är vi duktiga och har välplanerade stopp har vi också säkra stopp, poängterade Emmelie Konradsson. Se digitalisering som ett verktyg, dels ett stöd i digitalt underhåll, dels i andra krav som kan gälla autonoma processavsnitt. Där krävs ny kompetens hos underhållsavdelningarna.

En av bilderna i presentationen visade en rullmaskin där det används minimalt antal manuella steg. Företaget får ut många fler ton papper per persontimme. Samtidigt innebär det helt nya krav på personalen. Inför framtiden ställs inte bara processerna om, utan även människan, och det innebär ökade och flera krav på personalutbildningen.

För att nå ett underhåll i världsklass behövs digitalisering tillsammans med ständiga förbättringar och samarbete & partnerskap. Till partnerskapet hör närmare samarbete med leverantörerna. De hjälper till på vägen till det prediktiva, senare proaktiva underhållet. En ganska ny utmaning är att båda parter måste ha nytta av samarbete. Att köpa underhåll på tid fungerar kanske inte längre, leverantörerna borde i stället på något sätt få bonus när de bidrar till höjd tillgänglighet.

Gustav Nygren avslutade med att återknyta till inledningen om SCA:s investeringar och satsningar på förnybart. Nu optimeras de driftsatta anläggningarna och engagemanget att ta vara på hela det gröna guldet fortsätter, för tillväxt och ökad lönsamhet.

Gränsdragningar blev väggar

Robert Johansson som är vd för Skellefteå Kraft Energiservice AB berättade hur underhållets organisation vid Skellefteå Kraft har förändrats under åren och vilka erfarenheter som har gjorts. För mer än tio år sedan utfördes underhållet in-house eller outsourcades, beroende på vilket affärsområde det gällde. År 2016 skapades Energiservice Skellefteå AB för att ta hand om majoriteten av underhållet. Företaget hade fyra avdelningar, en för respektive affärsområde hos Skellefteå Kraft – och dessutom arbetade man åt externa kunder.

– Bildandet av Energiservice Skellefteå AB blev delvis lyckat, delvis misslyckat, berättade Robert Johansson. De gränsdragningar man ville åstadkomma blev till väggar. Rollerna ”kravställare” och ”utförare” hindrade strävan för samma mål. Upplägget skapade ”stuprör” och suboptimering.

Under de senare åren har upplägget förändrats. Företaget fokuserar inte längre på externa kunder. Företaget har nu en processorganisation, vilket ger flexibilitet, helt i koncernens intresse. Nu tillämpas taktisk resursplanering för att snabbt kunna omdirigera kompetenser, vilket både kräver en kompetenskarta över personalen och mycket skicklig personalledning. Företaget bytte också namn från Energiservice Skellefteå AB till Skellefteå Kraft Energiservice AB. Detta kan tyckas banalt, men har stor betydelse för mentaliteten att jobba för samma mål.

– En framgångsfaktor är att putsa bort detta med ”kravställare” och ”utförare”. Vi ska vara kravkunniga och utförarkunniga, avslutade Robert Johansson.

– En framgångsfaktor är att putsa bort detta med ”kravställare” och ”utförare”. Vi ska vara kravkunniga och utförarkunniga, säger Robert Johansson, vd för Skellefteå Kraft Energiservice.

Nya grepp för järnvägsunderhållet

Veronica Jägare som är verksamhetsledare för Järnvägstekniskt Centrum (JVTC) vid Luleå tekniska universitet, berättade om utmaningar och möjligheter med ny teknik för järnvägsunderhållet. JVTC har inriktning mot drift och underhåll av järnvägssystemet. Forskningsramverket nämner bland annat att förbättra hanteringen av tekniska tillgångar, och ta fram lösningar baserade på Industriell AI och nya teknologier. Universitetet har 19 centrumbildningar, där en är Centrum för intelligent tillgångsförvaltning för industrin (Centre of Intelligent Asset Management CIAM) och en annan är JVTC. Medlemmar i det senare är bland andra Trafikverket, LKAB, Bane NOR, Transitio och Alstom.

JVTC har en mycket omfattande portfölj med projekt som ”AI Factory for railway”, ”Improved energy efficiency of railway transport using AI”, “A challenge-driven framework for innovation in railways” och ”Life cycle management – life extension of the railway system”.

– Mycket av min egen forskning handlar om digitalisering kopplad till underhåll. Oavsett bransch känns utmaningarna igen, säger Veronica Jägare.

Ny teknik skulle kunna:

• Automatisera tillståndsövervakningen

• Prediktera underhållsbehovet

• Förbättra tillgångsförvaltningen

• Effektivisera arbetsflödena

I tillgångsförvaltning av rullande material och infrastruktur kan det ingå analys av förseningar, underhållsanalyser, prognos för reservdelsbehov, kapacitetsanalyser med mera.

Vid JVTC forskas bland annat om att använda Lidar för att skanna räls och annan infrastruktur samt mark. Tänkbart är att också använda satellitövervakning, infraröd kamera och GIS-baserad riskbedömning. Utrustning kan också placeras på tåget (eller på mätvagnar) och registrera under färd; exempelvis kameraövervakning, Track-Logger, Lindometer, QTMS (Quality Track Measuring System) och bildanalys av kontaktledningarna. Vidare kan nämnas lösningar från företagen D-Rail och Alstom. En rad teknologier finns, där en del används frekvent, andra mer sällan. Mätning, analys av mätvärden och tillämpning i underhåll har stor utvecklingspotential.

– Järnvägsnätet är ålderstiget. Underhållsfönstren har krympt eftersom man vill köra mer på samma bana. Vi tror det finns mycket ny teknik som kan lösa en del av problemen. Men järnvägen är avreglerad med många organisationer som ska samsas. För bra tillgångsförvaltning krävs en gemensam lägesbild, menar Veronica Jägare.

En rad hinder att införa ny teknik finns, bland annat:

• Gap mellan erbjudna funktioner och förståelse av behov

• Brist på demonstrations- eller valideringsmöjligheter

• Låg kapacitet att hantera förändringar i hela regelsystemet

• Otillräckliga affärsmodeller och underhållskontrakt med lågt stöd för innovationer

Att kostnader och kostnadsbesparingar hamnar på olika ställen driver knappast motivationen.

För att dra nytta av digitalisering bör datasäkerhet och hantering förbättras i det flöde som bör omfatta flera typer av aktörer; trafikoperatör, infrastrukturägare, underhållsentreprenör, mätföretag (measuring service provider), analysföretag och företagen som tillverkar tågen. Det finns en hel del att tänka på för datastyrningen:

• Digitala tillgångar bör betraktas och hanteras som en fysisk tillgång.

• Digitala tillgångar (t.ex. data och information) ska omfattas av företagets övergripande tillgångsförvaltningsstrategi.

• Data för (som beskriver egenskaper hos) en fysisk anläggningstillgång är en del av den tillgången.

• Äganderätten till data för (som beskriver egenskaper hos) en fysisk tillgång tillhör ägaren av den fysiska tillgången.

• Användning av rättigheter till digitala tillgångar (såsom data och information) regleras enligt avtal mellan tillgångsägare och tillgångsanvändare.

Veronica Jägare sammanfattade slutligen med några råd. Till dessa hörde att ”Våga tänka nytt!” Men jobba inte bara med ny teknik, även organisationen med människorna måste med i förändringen. Alla ni som har fruktbara koncept för att förbättra järnvägsunderhållet får gärna kontakta forskarna vid JVTC.

Diskret övervakning av luftledningar

Nästa presentation tog upp ett lyckat exempel på digitalisering för bättre underhåll. Frågan var om periodiskt underhåll kan ersättas med ny smart teknik som möjliggör tillståndsbaserat underhåll. Presentatörer var Viktor Holmberg, verksamhetsutvecklare hos PiteEnergi Elnät, och Magdalena Brodin, vd för Exeri.

PiteEnergi Elnät har 23500 kunder, i nät som omfattar 296 mil ledning varav 80 mil är högspännings luftledningar. Periodisk tillsyn utförs ungefär var åttonde år, för att upptäcka röta i stolpar, samt göra jordtagsmätning. Varje år genomförs okulära driftbesiktningar.

– Vi såg möjligheter med sensorer ute i näten och digital teknik för att i tid se vad som behöver kollas eller vad som hänt, berättar Viktor Holmberg. Första nyttan är att krympa tiden för att lokalisera orsaken till avbrott. Med sensorer och digitalisering kan vi leta på rätt ställe, i stället för att kanske behöva kolla längs tio mil ledning.

Företaget Exeri har haft en avancerad lösning sedan 2016 och den används nu av PiteEnergi. Exeri levererar Smart Grid Surveillance, med både hård- och mjukvara. En linjeagent installeras på utvalda stolpar. Jämfört med en del tidigare lösningar så stör inte agenten elnätet. Linjeagenten är utrustad med sex sensorer för mätning av magnetfält, elektriskt fält, fukt och temperatur. Dessutom finns accelerometer som mäter rörelser i stolpen. Agenten drivs med batteri som räcker i tio år, och efter tio år byts hela agenten.

Även om täckningen är dålig kan agenten skicka data till ExCom – en radiogateway som samlar signaler från flera agenter och skickar vidare till Exeri applikationsserver som installeras i kundens IT-miljö och kan integreras mot kundens SCADA. Det är i applikationsservern det riktigt smarta sker, när Exeris algoritmer analyserar data, detekterar och lokaliserar fel. Servern har kännedom om nätets topologi. Detta fungerar som en virtuell RTU (Remote Terminal Unit).

– Det finns möjlighet att integrera mot andra externa gränssnitt och datakällor. Förutom att analysera pågående fel, samlas statistik för att kunna ge värdefull information för förebyggande underhåll, berättar Magdalena Brodin.

Allteftersom Exeri förbättrar sin mjukvara så uppdateras linjeagenterna. Applikationsservern hos PiteEnergi lär sig efterhand alltmer om företagets nät och dess egenskaper. Samtidigt kan Exeri förbättra den generella funktionen hos sin programvara.

– Vi har för närvarande tio kunder landet runt. Hos dem har avbrottstiderna minskat betydligt, för att det går mycket snabbare att hitta och avhjälpa felen, avslutar Magdalena Brodin.

Ett par andra fördelar med linjeagenterna och lösningen från Exeri är att väderdata sparas vilket gör att det går att se hur vädret var när skadan inträffade och dra slutsatser av sambanden. Bättre planerat underhåll innebär bättre arbetsmiljö för personalen som jobbar i fält, höjd säkerhet för tredje man och att risken för skogsbränder minskar.

– Med våra linjeagenter erbjuder vi realtidsövervakning för snabbare feldetektion och bättre underhållsplanering, berättar Magdalena Brodin, vd för Exeri.

Workshop

Dagens konferensprogram innehöll även en workshop där uppgiften var ”Samskapande lösningar för framtidens underhåll”. Uppdraget till varje grupp var att samarbeta, idéspåna och skissa upp en möjlig lösning. Målet var att hitta något som känns både modigt, realistiskt och nytänkande. Inspiratör inför denna workshop var Kalle Jegers från Hallo Future. Han visade hur innovation kan utvecklas över tid jämfört med utveckling av bara det befintliga. Det gäller att tänka utanför boxen. Kalle tog hjälp av det så kallade Framsynsarbetet som använder Framtidskonen för att visa utvecklingslinjer; från det troliga till rimligt, möjligt och önskvärt. Möjligheterna ökar ju längre från det troliga vi utvecklar oss.

Arbetsgivarens betydelse

Mattias Edin som är produktionschef hos Indexator i Vindeln, höll en presentation med titeln ”Insikten om ett arbetsgivarvarumärkes betydelse för en hållbar kompetensförsörjning”. Företaget tillverkar hydrauliska rotatorer och andra tillbehör till grävmaskiner och nästan alla tänkbara kranar. I tillverkningen används CNC-maskiner som kräver mycket av operatörerna.

År 2017–18 fick man stora rekryteringsproblem. Så vad kunde göras? En väg till lösningen blev att vända på perspektivet och se ur den anställdes vinkel. Vad får en person motiverad, vilja utvecklas och stanna på företaget? Vad vill den framtida CNC-operatören?

Företaget satte upp en utvecklingsplan för medarbetarna och jobbade med arbetsgivarvarumärket både internt och externt. Nu väljer arbetssökande Indexator, företaget behöver inte gå ut. Mattias Edin skickade slutligen med ett antal ytterligare faktorer att fundera på, bland annat ”Finns en bra feedbackkultur?”, ”Är vi bra på psykologisk trygghet?”, ”Vad är en förebild hos oss och är ledarna förebilder?” samt ”Firar vi framgångar tillräckligt?”.

Lära kollegor att bli lärare

Kent-Olof Bingmark, maintenance manager competence development hos Scania Industrial Maintenance berättade om arbetet för kompetensutveckling. Scania Industrial Maintenance täcker in både produktionsunderhåll, fastighetsunderhåll, industriella projekt och underhållsteknik. Man har formulerat en vision för kompetensutveckling, samt dessutom en mission där det sägs att ”…säkerställa att alla relevanta roller inom Scania Industrial Maintenance har rätt kompetens”. Vidare ”Genom att fokusera på hög säkerhet, underhållsmässighet och tillgänglighet i vår maskinpark, samt att driva kvalitativa projekt, strävar vi efter att skapa en effektiv och säker arbetsmiljö”.

Dels sker utbildning där lärare rekryteras från den egna personalen, dels köps många utbildningar externt. Målet är att utbilda varandra i högre utsträckning. Eller som Kent-Olof Bingmark sa ”Vi behöver träna tränare”.

Företaget tar fram en utbildningsplattform som bland har ett bibliotek med de utbildningar som behövs. Om någon exempelvis söker efter utbildning i lyftteknik, ska det gå att hitta allt relevant på samma ställe i biblioteket.

Scania beaktar strukturen över tid för kompetensutveckling. Denna har tre steg: Innan anställning, Under anställning och Anställning upphör. Innan anställning handlar det om att göra Scania attraktivt, exempelvis genom att gå ut i skolor och att använda sociala medier. Under anställning kopplas det gemensamma kompetensbiblioteket till respektive roll. Utbildningen täcker bland annat SHE (säkerhet, hälsa, miljö), SPS (Scanias produktionssystem) och ledarskap.

– I samband med att anställningen upphör är det viktigt att ta del av erfarenheter och kompetens i god tid när någon väljer att utvecklas vidare, säger Kent-Olof Bingmark.

Scania Industrial Maintenance har flera utmaningar framåt. Man har säkerställt en plan vilket är bra. Det krävs inte att ”en hel skola” med lärare anställs, för ambitionen är att i högre grad utbilda varandra.

Maria Stockefors avrundade konferensdagen och berättade vad hon tar med sig därifrån:

– Jag tar med ”tillsammans” och att alla vi här har bidragit. Vi är transparenta och ärliga. Svenskt underhåll står inför utmaningar, men vi är stabila och vågar utmana, och ska vara stolta över vår bransch.

– Vår kompetensstrategi är en av våra absolut viktigaste delar i hur vi säkerställer att alla ska ha möjlighet att lyckas med sitt uppdrag, säger Kent-Olof Bingmark, maintenance manager competence development, Scania Industrial Maintenance.

//

e-magasin;

https://issuu.com/b2bnyheter.s...