Makrokommentar juli

Den starka återhämtningen fortsatte i juli, där vaccinutrullningen banar vägen för lättade restriktioner och ökad aktivitet runt om i den utvecklade världen. Såväl smittspridningen som antalet dödsfall minskar globalt även om Deltavarianten av viruset utgör ett fortsatt hot.

I ljuset av den goda konjunkturen ter sig månades nedgångar i långa statsobligationsräntor något motsägelsefullt. Den amerikanska 10-årsräntan sjönk i juli ner till under 1,2 procent, vilket är omkring 20 räntepunkter lägre än i början av månaden.

Sommarens relativt kraftiga räntenedgång skulle kunna tolkas som att konjunkturen håller på att toppa, men så behöver nödvändigtvis inte vara fallet. En alternativ förklaring kan helt enkelt vara utbud och efterfrågan på räntepapper. Efter en exceptionellt stark period på aktiemarknaden finns en tendens till vinsthemtagningar och ombalanseringar bland inte minst institutionellt kapital. En ökad efterfrågan på obligationer, tillsammans med ett relativt konstant utbud och Feds fortsatta stödköp, leder alltjämt till högre obligationspriser och därmed lägre räntor.

Avgörande för obligationsräntornas utveckling kommande månader torde vara den amerikanska centralbanken Federal Reserves planer på att normalisera penningpolitiken. Vid julimötet medgav Fed att ekonomin utvecklas i rätt riktning mot sina mål, men att framstegen ännu inte är tillräckliga. Styrräntan lämnades återigen kvar på 0 - 0,25 procent och man gör heller inte några justeringar av tillgångsköpen. Enligt Fed-chefen Jerome Powell är centralbanken ”inte i närheten” av att överväga en räntehöjning. Vad gäller tillgångsköpen finns emellertid signaler om att en nedtrappning (tapering) kommer allt närmare och mycket talar för att det kan påbörjas någon gång runt årsskiftet.

Det som talar för en kommande åtstramning är den höga inflationen i USA. Hur tillfällig och övergående den än må vara var det sannolikt många som överraskades när junisiffran (KPI) kom in på hela 5,4 procent i årstakt – den högsta siffran på 13 år.

Fallande diskonteringsräntor i kombination med ännu en stark rapportperiod har varit ett gynnsamt klimat för aktier. I Sverige steg storbolagsindex OMXS30 hela 4,7 procent, och i USA noterade S&P 500 i juli ett nytt all time high.

Sommarens företagsrapporter bekräftar bilden om en glödhet konjunktur, något som de ledande indikatorerna skvallrat om under våren. En rekordstor andel – närmare 90 procent – av de amerikanska storbolagen har hittills slagit förväntningarna. Även de svenska storbolagen har överträffat analytikernas prognoser rejält. Enligt Aktiespararnas sammanställning har vinsterna stigit med hela 177 procent jämfört med samma kvartal ifjol. Även om det givetvis föreligger en del s.k. ”baseffekter” i den siffran är uppgången uppseendeväckande.

Sorgebarnet på julibörsen var ”emerging markets”. Tillväxtmarknadsindexet MSCI EM noterade en nedgång på hela 6,7 procent, drivet av framför allt Kina. Regeringen i Peking gick under månaden hårt åt flera stora kinesiska internet- och teknikjättar. Värst drabbades utbildningssektorn efter besked om nya hårdare regler, däribland att så kallade edtech-tjänster ska vara gratis och kopplas bort från kapitalmarknaderna. Turbulensen vittnar om spänningen som finns mellan ett Kina som utvecklas ekonomiskt och globalt och statens kontrollbehov.

Text: Joakim Sandén