Makrokommentar mars

Årets första kvartal dominerades av stigande marknadsräntor och värdedrivna börsuppgångar. Trots den amerikanska centralbankens löften om att en åtstramning av den expansiva penningpolitiken ligger långt bort har stigande inflationsförväntningar pressat upp amerikanska långräntor. Detta har i sin tur tyngt tillväxtaktier, medan cykliska värdeaktier i stället har gynnats av de förbättrade konjunkturutsikterna. Under årets tre första månader steg globala värdeaktier (MSCI World Value) med 9,8 procent, vilket kan jämföras med blygsamma 0,3 procent för globala tillväxtaktier (MSCI World Growth). Utvecklingen fortsatte i mars då ”rotationen” även antog en geografisk dimension; flertalet europeiska börser överträffade den amerikanska.

Stigande långräntor och ökade inflationsförväntningar är i grunden ett sundhetstecken och vittnar om en ökad optimism kring utsikterna för den globala tillväxten. I skrivande stund har 37 procent av amerikanerna, och hela 58 procent av britterna, fått minst en vaccindos. Framgångarna har på ett övertygande sätt inneburit en minskning i antalet sjukhusinläggningar.

Optimismen spiller över till Europa, detta trots en fortsatt problemtyngd vaccinutrullning inom EU. Euroområdets inköpschefsindex överraskade ordentligt i mars, med breda uppgångar i såväl tjänste- som industrisektorn. Även om EU:s vaccinbråk med Astrazeneca och återinförda nedstängningar i bland annat Tyskland och Frankrike utgör orosmoln i närtid, verkar det alltså som att både börsen och ledande indikatorer tar fasta på den långsiktiga återhämtningstrenden. Om risken för en nära förestående pennispolitisk åtstramning av amerikanska Fed är liten är den så gott som obefintlig för ECB. Tvärt om spekuleras det i Europa om nya stimulanser.

Hemma i Sverige bedömer Konjunkturinstitutet att återhämtningen kommer i gång under det andra kvartalet, trots att delar av industrin fortfarande hämmas av leveransproblem. I sin marsrapport skriver man vidare att ”det tredje kvartalet, när nästan alla vuxna erbjudits vaccin och smittspridningen är lägre, ökar hushållen konsumtionen snabbt och konjunkturen vänder tydligt uppåt.”

I slutet av mars presenterade Joe Biden sin gigantiska infrastruktursatsning om hela 2 000 miljarder dollar. Presidenten beskriver själv planen som ”den största amerikanska investeringen i arbetstillfällen sedan andra världskriget”. Även om delar av förslaget sannolikt kommer att behöva justeras när det skall igenom kongressen, lär effekterna för den amerikanska ekonomin bli stora med mängder av nya arbetstillfällen. Planen sträcker sig över ett brett spektrum av områden med satsningar på fysisk och digital infrastruktur, motverkande av klimatförändringar samt stöd till forskning kring ny hållbar teknik. Ett stort fokus ligger på elektrifiering av såväl vägnätet som kollektivtrafiken.

Utöver den enorma infrastruktursatsningen väntas Biden inom kort presentera ytterligare ett jättepaket – denna gång med satsningar på amerikanska familjer. Pengar skall gå till förbättringar av skola, barnomsorg, sjukförsäkringar och direkta stöd till barnfamiljer. I likhet med infrastrukturpaketet föreslås familjeplanen finansieras med skattehöjningar på framför allt företag och höginkomsttagare. Troligt är dock att de ambitiösa planerna kommer att innebära betydande budgetunderskott under de närmaste åren. Diskussionerna om stigande inflation och räntor lär därmed fortsätta.