Studieförbundens olikheter behövs!

Vi är tio studieförbund som får statsbidrag av Folkbildningsrådet. Alla är idéburna och ideella med skiftande idémässig inriktning. Studieförbunden fungerar som nav i många nätverk av organisationer. Det svenska samhället skulle bli flera nyanser blekare om de tio studieförbundens innehåll, profil och inriktning slätades ut.

En nygjord undersökning styrker studiecirkelns betydelse. 80 procent anser att cirkeln ger en viktig social gemenskap, 60 procent att cirkeln ökar allmänbildningen och 45 procent av svarande under 65 år stärks i sin yrkesroll av studiecirkeln. Rapporten Cirkelns betydelser från Folkbildningsrådet bygger på svar från 7 850 representativa cirkeldeltagare och publicerades i juni 2020.

I debatten och i politiska församlingar på flera håll ifrågasätts studieförbund. Det sker på ett sätt som riskerar att underminera grunden för fri bildning genom studieförbund.

För att förstå värdet av fria studieförbund krävs en insikt i att de inte styrs som skolor eller lärosäten genom statliga läroplaner och examensordningar. I studieförbunden formas innehållet av deltagarna och av studieförbundets profil.

Studieförbunden verkar till stor del tillsammans med föreningar, politiska organisationer eller trossamfund. När medlemmarna i en förening vill fördjupa sig, lära mer – bilda sig – finns studiecirkeln som en naturlig fortsättning på engagemanget i föreningen.

Den nya undersökningen från Folkbildningsrådet visar på tre typer av cirklar som bör hållas isär. Programcirklar vänder sig till allmänheten. Föreningscirklar riktar sig till aktiva inom en förening. Kamratcirkeln formas av en grupp människor som själva skapar sin cirkel. En utomstående ser enklast programcirklarna men de är bara en begränsad del.

Tillsammans driver studieförbunden folkbildning för en miljon deltagare i alla landets kommuner. Kamratcirklar och samverkan med föreningar aktiverar ett omfattande frivilligarbete inom studieförbunden. Av 115 000 cirkelledare arbetar 100 000 helt ideellt.

Statskontoret utvärderade stödet till studieförbunden 2018 och summerar: ”Folkbildningen tillämpar en pedagogik som stärker självförtroendet för att därmed även stärka förmågan att prestera och förstå vilken plats man kan ta i samhället. Statskontorets huvudsakliga intryck av de verksamheter vi har studerat är mycket positivt.” Vetenskapliga studier visar på studiecirklarnas betydelse för övergång till arbetsmarknaden. Vi är snabbfotade och flexibla vilket visades när folkbildningen kvickt byggde upp studier i svenska för asylsökande över hela landet som haft 170 000 deltagare.

Folkbildningsrådet drivs i en självförvaltande modell med studieförbund och folkhögskolor som medlemmar.

Fördelning, uppföljning och granskning av statsbidrag till studieförbunden är myndighetsutövning som sker med stöd i lag. I viktiga delar fungerar Folkbildningsrådet som en myndighet. Regeringen beslutar om regleringsbrev som styr anslagen för folkbildningen. Förvaltningslagen och offentlighetsprincipen tillämpas av Folkbildningsrådet. Styrelsen för Folkbildningsrådet är självständig. Staten utser revisor i Folkbildningsrådet.

Självförvaltningsmodellen är effektiv i jämförelse med kostnaden för statliga myndigheter. Folkbildningsrådets budget är 34 mkr per år. Enbart Skolverket kostar över en miljard kronor. Uppgifterna är helt olika – den nationella styrningen av skolan är dyr. Folkbildningens självförvaltningsmodell är effektiv.

Angreppen på studieförbund och Folkbildningsrådet riskerar i förlängningen att hota den fria svenska folkbildningen.

Ann-Katrin Persson, Ordförande Studieförbunden

Ewa Lantz, Vice ordförande Studieförbunden

David Samuelsson, Generalsekreterare Studieförbunden