Expertlista coronavirusutbrottet

Hur går smittspridning till? Vilka pandemier har förekommit historiskt? Vad blir konsekvenserna för kulturlivet när många evenemang ställs in? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter av pandemier med anledning av coronavirusutbrottet.

Utveckling av antiviral behandling
Anna-Lena Spetz, professor i immunologi vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut.
Forskningsområde: Har nyligen beviljats forskningsbidrag från EU för att utveckla antiviral behandling mot det nya coronaviruset, det är läkemedel som kan bromsa virusets tillväxt i kroppen. Kan svara på varför denna typ av behandling behövs för att undvika nya pandemier.
E-post: anna-lena.spetz@su.se, Tel: 08-16 42 05

Vilka konsekvenser får det att evenemang ställs in?
Anna Lund, kultursociolog, docent i sociologi, Sociologiska institutionen.
Forskar bland annat om vad kultur betyder för människor.
E-post: anna.lund@sociology.su.se

Matematiska modeller för smittspridning
Tom Britton, professor, Matematiska institutionen.
Forskningsområde: Forskar om smittspridningsmodeller: hur de breder ut sig, hur stor epidemin blir och hur slutsatser dras under pågående epidemier.
E-post: tom.britton@math.su.se, Tel: 08-16 45 34
Öppen föreläsning med Tom Britton: ”Covid-19 – Vi räknar på det!”

Pest från senantiken till 1700-talet
Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i historia och klimatforskare, Historiska institutionen.
Forskar om medeltiden och har bland annat studerat pest från senantiken fram till 1700-talet.
E-post: fredrik.c.l@historia.su.se, Tel: 08-16 35 11, 070-662 07 28

Sveriges strategi under coronapandemin
Charlotta Stern, professor i sociologi vid Sociologiska institutionen.
Forskar bland annat om svensk arbetsmarknad och kan svara på frågor om hur vi kan förstå den svenska strategin och varför strategin har stora fördelar.
E-post: lotta.stern@sociology.su.se

Mottagandet av aidsepidemin i Sverige
Idéhistorikern David Thorsén, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Forskning: Medicinhistoria, har skrivit en avhandling om mottagandet av aidsepidemin i Sverige.
E-post: david.thorsen@edu.su.se, Tel: 08-120 763 54, 070-604 67 34

Vad krävs för att människor ska följa regler och rekommendationer?
Erik Angner, professor i praktisk filosofi, Filosofiska institutionen, även knuten till Institutet för framtidsstudier.
Forskar om bland annat rationalitet, beteendeekonomi och beslutsfattande.
E-post: erik.angner@philosophy.su.se, Tel: 08-16 34 14

Raoul Galli, fil dr vid Socialantropologiska institutionen.
Forskar bland annat om relationerna mellan kultur, makt och social ojämlikhet.
E-post: raoul.galli@socant.su.se, Tel: 08-16 22 27

Behandlingsmetoder genom historien
Anneli Drakman, idéhistoriker vid Institutionen för kultur och estetik.
Forskar bland annat om medicinska behandlingsmetoder och teorier om smittspridning under 1800-talet.
E-post: annelie.drakman@idehist.su.se, Tel: 070-530 85 94

Företag och kriser
Gustav Johed, universitetslektor, Företagsekonomiska institutionen.
Forskar inom bolagsstyrning, revisionsbranschen samt aktiemäklares investeringsbeslut.
E-post: gustav.johed@sbs.su.se, Tel: 08-16 21 53

Hur arbetar företagsledningar på distans?
Jan Löwstedt, professor i företagsekonomi vid Företagsekonomiska institutionen.
Har nyligen startat ett forskningsprojekt för att studera hur företagsledningar arbetar digitalt och på distans.
E-post: jan.lowstedt@sbs.su.se, Tel: 08-674 74 38 

Hur påverkas samhällsekonomin av en pandemi?
Karolina Ekholm, professor vid Nationalekonomiska institutionen.
Kan svara på frågor om finanspolitiska och penningpolitiska åtgärder för att minska de negativa effekterna på ekonomin.
E-post: karolina.ekholm@ne.su.se, Tel: 08-16 38 74

Vilka sektorer ska staten satsa på i kristider?
Lars Ahnland, doktor vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Kan svara på frågor om hantering av ekonomiska kriser och om effekter av finans- och penningpolitik ur ett historiskt perspektiv, särskilt i förhållande till inkomstklyftor och skuldsättning.
E-post lars.ahnland@ekohist.su.se; Telefon 08-16 45 96

Matsäkerhetsfrågor i sviterna av pandemin
Matilda Baraibar, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, har forskat om jordbruksglobalisering, politisk ekonomi runt livsmedelssystem både nu och genom historien, matsäkerhetsfrågor och har följt olika internationella organisationer. Är just nu involverad i projekt om covid-19 och ekonomiska konsekvenser för matproducenter och matkonsumenter.
E-post: matilda.baraibar@ekohist.su.se, mobil: 070-428 76 99

Forskning om europeisk säkerhet i spåren av corona
Mark Rhinard, professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Forskar bland annat om internationellt samarbete kring komplexa säkerhetshot, EU:s politik samt det europeiska samarbetet om inre säkerhet.
E-post: mark.rhinard@ekohist.su.se, Tel: 08-16 42 88 (Språk: engelska)

Påverkan på klimat och hållbar utveckling
Victor Galaz, docent i statsvetenskap och biträdande föreståndare vid Stockholm Resilience Centre (SRC) samt programchef vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungliga vetenskapsakademin.
Forskningsområde: Politik, finans och beslutsfattande i samband med globala miljörisker och kriser, särskilt klimatfrågan. Kan svara på frågor om hur de åtgärder som nu tas mot spridningen av coronaviruset påverkar det globala klimat- och hållbarhetsarbetet framöver.
E-post: victor.galaz@su.se, Tel: 08-674 70 83

Hemarbete och distansarbete – hur lätt eller svårt är det att ställa om?
Petra Lindfors, professor vid Psykologiska institutionen.
Forskningsområde: Avhandlingen handlade om distansarbete, hälsa och välbefinnande.
Forskar om psykobiologiska mekanismer, stress, hälsa och välbefinnande bland vuxna och tonåringar i de olika vardagsmiljöer som de befinner sig i. Det inkluderar arbets- och utbildningskontexter och hemmiljön samt olika sätt att hantera olika faktorer i dessa miljöer.
E-post: pls@psychology.su.se, Tel: 08-16 38 93 (svarar oftast snabbast på e-post)

Arbetsvillkor och personalneddragningar
Magnus Sverke, professor i psykologi, särskilt arbets- och organisationspsykologi, Psykologiska institutionen.
Forskar om oron för att bli av med jobbet, personalneddragningar, arbetsvillkor och psykosocial arbetsmiljö samt deras betydelse för arbetsglädje, arbetsprestation, och hälsa.
E-post: magnus.sverke@psychology.su.se, Tel: 08-16 14 19, 070-635 19 61

Hur påverkar arbetsmiljön inom vården personalens hälsa?
Anna Nyberg, docent i psykologi vid den Epidemiologiska enheten på Stressforskningsinstitutet, Psykologiska institutionen.Forskar bland annat om arbetsmiljön i vården och vilka effekter den får på personalen.
E-post: anna.nyberg@su.se, Tel: 08-16 24 91

Hur organisatoriska förändringar i arbetslivet under coronakrisen kan ge ökad kunskap om psykisk ohälsa och sjukskrivning
Linda Magnusson Hanson, forskare vid Stressforskningsinstitutet, Psykologiska institutionen.
Har ett nytt forskningsprojekt om hur organisatoriska förändringar i arbetslivet under coronakrisen kan ge ökad kunskap om kopplingen mellan åtgärder på arbetsmarknaden och psykisk ohälsa och sjukskrivning.
E-post: linda.hanson@su.se

Att hantera svåra känslor i arbetslivet
Anneli Öljarstrand, lektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik.
Forskar med inriktning mot organisation och ledarskap och kan svara på frågor om hur bland annat begravningsentreprenörer hanterar känslor.
E-post: anneli.oljarstrand@edu.su.se, Tel: 08-120 762 60

Risk för fattigdom som en konsekvens av ökad arbetslöshet och ekonomisk kris
Rense Nieuwenhuis, docent i sociologi, Institutet för social forskning.
E-post: rense.nieuwenhuis@sofi.su.se, Tel: 08-16 43 17

Susanne Alm, forskare, Institutet för social forskning.
E-post: susanne.alm@sofi.su.se, Tel: 08-16 34 03

Kenneth Nelson, professor, Institutet för social forskning.
E-post: kenneth.nelson@sofi.su.se, Tel: 08-674 71 28

Claudia Bernhard-Oettel, professor vid Psykologiska institutionen.
Forskningsområde: tillfälliga anställningar, anställningsotrygghet, uppsägning och nedläggning, omställning till nytt arbete, småföretagares arbetsförhållanden och hälsa.
E-post: claudia.bernhard.oettel@su.se, Tel: 08-16 38 86 (nås vanligtvis bäst via e-post)

Ojämlikhet i hälsa
Mikael Rostila, professor, Institutionen för folkhälsovetenskap.
Forskar bland annat om ojämlikhet i hälsa, specifikt hälsoskillnader mellan olika grupper med utländsk bakgrund.
E-post: mikael.rostila@su.se, Tel: 08-16 44 16

Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Institutionen för folkhälsovetenskap.
Forskar om ojämlikhet i hälsa, bland annat om vilka hälsoeffekter som massarbetslöshet ger.
E-post: denny.vagero@su.se, Tel: 070-680 98 99

Karl Gauffin, forskare i folkhälsovetenskap med bakgrund i statsvetenskap. Arbetar vid Institutionen för folkhälsovetenskap.
Forskar inom tre huvudområden: arbetets villkor och hälsa, kopplingen mellan social rättvisa och hälsa samt migration och hälsa.
E-post: karl.gauffin@su.se, Tel: 08-674 79 94

Nya vanor som kan bli bestående efter krisen
Andrea Voyer, docent och biträdande universitetslektor vid Sociologiska institutionen.
Forskar bland annat om sociala normer och kan svara på frågor om vilka nya vanor i vardagen som kan bli bestående efter coronakrisen.
E-post: andrea.voyer@sociology.su.se, Tel: 072-523 79 99

Beteenden som utvecklats för att hjälpa oss att undvika smitta
Mats Lekander, professor vid Psykologiska institutionen.
Forskar om samverkan mellan hjärnan och immunsystemet och beteendets roll i detta samspel. Kan bland annat svara på frågor om beteenden och känslor när man är sjuk, och om olika sjukdomssignaler och hur omgivningen reagerar på dem.
E-post: mats.lekander@su.se, Tel: 08-553 789 33

Barns oro och rädsla
Helena Hörnfeldt, docent i etnologi, Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap.
Forskar bland annat om barns oro och rädsla.
E-post: helena.hornfeldt@etnologi.su.se, Tel: 08-674 79 12

Hur påverkar pandemin situationen när det gäller våld mot barn och våld i nära relationer?
Carolina Överlien, professor i socialt arbete
Forskningsfokus: Våld i nära relationer, våld och övergrepp mot barn och unga
E-post: carolina.overlien@socarb.su.se, Tel: +47 47252004

Hur flyktingläger påverkas av coronaviruset
Vanessa Barker, professor i sociologi, Sociologiska institutionen.
Kan svara på hur flyktingläger och förvar för flyktingar i och utan för Sverige påverkas av coronaviruset.
E-post: vanessa.barker@sociology.su.se, Tel: 08-16 37 14

Hur viruset kan leda till social oro
Daniel Ritter, docent i sociologi, Sociologiska institutionen.
Kan svara på frågor om hur viruset kan leda till social oro, protester eller kanske till och med revolutioner.
E-post: daniel.ritter@sociology.su.se

Etiska dilemman i vården
Orri Stefánsson, docent i praktisk filosofi vid Filosofiska institutionen.
Forskar om hur man bör ta beslut när man står inför extrem osäkerhet och katastrofala risker.
E-post: orri.stefansson@philosophy.su.se, Tel: 076-428 17 82

Hur påverkar coronakrisen äldreomsorgen?
Marta Szebehely, professor emeritus vid Institutionen för socialt arbete.
Har forskat om svensk och nordisk äldreomsorg ur vardags-, genus- och socialpolitiska perspektiv sedan mitten av 1980-talet.
E-post: marta.szebehely@socarb.su.se, Tel: 08-674 73 94 eller 0707-17 54 06

Anneli Stranz, äldreomsorgsforskare vid Institutionen för socialt arbete.
Forskar bland annat kring omsorg om äldre med särskild inriktning på omsorgsarbetets organisering och personalens arbetsvillkor.
E-post: anneli.stranz@socarb.su.se, Tel: 070-309 37 58

Hur har beslut som rör äldreomsorgen i olika länder under coronapandemin påverkat äldre och personal när det gäller livskvalitet, smittspridning och dödlighet?
Tine Rostgaard, professor i äldreomsorg vid Institutionen för socialt arbete
Forskningsfokus: hur nordiska och andra länder organiserar sin äldreomsorg och vilka konsekvenser det får för äldre, familj och personal
E-post: tine.rostgaard@socarb.su.se, Tel: +44 42 74 34 45, 08-674 73 93

Åldrande och vardagsliv under coronapandemin
Torbjörn Bildtgård, docent i sociologi vid Institutionen för socialt arbete.
Forskar bland annat om åldrande och intimitet. Har under våren 2020 startat ett forskningsprojekt om åldrande och vardagsliv under coronapandemin tillsammans med Högskolan i Gävle.
E-post: torbjorn.bildtgard@socarb.su.se, Tel: 08-16 45 47

Hur påverkar coronakrisen de med psykisk ohälsa?
Katarina Piuva, docent i socialt arbete med inriktning psykisk ohälsa vid Institutionen för socialt arbete.
Forskar bland annat om sociala villkor för målgruppen, anhörigas ställning samt socialpolitiska perspektiv på den professionella utvecklingen.
E-post: katarina.piuva@socarb.su.se, Tel: 08-674 73 81

Hur påverkar krisen yngre generationer?
Anders Parment, forskare vid Företagsekonomiska institutionen.
Forskar bland annat om hur olika generationer beter sig och vilka värderingar de har.
E-post: anders.parment@sbs.su.se, Tel: 070-513 03 63

Konspirationsteorier med anledning av coronavirusutbrottet
Annika Rabo, professor emeritus, Socialantropologiska institutionen.
Forskar bland annat om konspirationsteorier i Syrien och är med i ett mångvetenskapligt europeiskt nätverk med mer än hundra medlemmar som forskar om konspirationsteorier. Tillsammans med andra i nätverket ger hon våren 2020 ut en bok om konspirationsteorier i och om Norden.
E-post: annika.rabo@socant.su.se

Desinformation i medier och källkritik
Ester Pollack, professor i journalistik, Institutionen för mediestudier.
Forskar bland annat om källkritik och kan svara på frågor om hur medierna bevakar coronakrisen.
E-post: ester.pollack@ims.su.se, Tel: 08-16 30 29

Christian Christensen, professor i journalistik, Institutionen för mediestudier.
Kan diskutera medier, journalistik och sociala medier allmänt angående corona i Sverige och omvärlden, men har kunskap och fokus på USA (är amerikansk medborgare).
E-post: christian.christensen@ims.su.se, Tel: 070-384 90 07

Distansundervisning i skolan – hur gör man?
Anna Åkerfeldt, forskare vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
Forskar om lärande i digitala miljöer och är med som forskare inom ramen för FoU-programmet: Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning
E-post: anna.akerfeldt@mnd.su.se, Tel: 070-721 81 41

Hur klarar lärare att undervisa på distans?
Jalal Nouri, docent vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
Forskar inom teknikstött lärande, följer just nu omställningen till distansundervisning med forskningsstudier.
E-post: jalal@dsv.su.se, Tel: 08-674 78 11

Distansundervisning och digitala verktyg
Annika Käck, pedagogisk utvecklare, Specialpedagogiska institutionen samt Centrum för universitetslärarutbildning.
Forskningsområde: Digital kompetens, flexibelt lärande, lärarutbildning samt högskolepedagogik.
E-post: annika.kack@specped.su.se, Tel: 08-16 20 43

Hur skolungdomar kan ha påverkats i coronatider
Janne Jonsson, professor vid Institutet för social forskning.
Forskar bland annat om skolprestationer och utbildningsval bland unga, med relevans för hur skolungdomar kan ha påverkats i coronatider.
E-post: janne.jonsson@sofi.su.se, Tel: 08-16 26 54

Vad kan vara brottsligt i coronatider?
Dennis Martinsson, universitetslektor i rättsvetenskap, Juridiska institutionen.
Forskar framför allt om straffrättens allmänna del, det vill säga de regler och principer som generellt gäller oavsett brottstyp. Kan svara på frågor om vad som kan vara brottsligt i tider av spridningen av coronaviruset och allmänt om lagstiftning som tillkommer i coronatider i förhållande till rättssäkerhet och grundläggande fri- och rättigheter.
E-post: dennis.martinsson@juridicum.su.se, Tel: 08-16 11 69

Civilrättsliga konsekvenser av epidemin
Mårten Schultz, professor, Juridiska institutionen.
Kan besvara frågor om civilrättsliga konsekvenser av epidemin, framförallt skadeståndsfrågor, men även allmänna fri- och rättighetsfrågor.
E-post: marten.schultz@juridicum.su.se, Tel: 08-16 19 48

Möjligheter till undantagslagar och användande av nödbestämmelser i förhållande till smittsamma sjukdomar
Mark Klamberg, professor, Juridiska institutionen.
Forskningsområde: Har bland annat forskat om möjligheter till undantagstillstånd i förhållande till olika länder (däribland Sverige) och olika former av kriser (däribland ebolautbrottet 2014).
E-post: mark.klamberg@juridicum.su.se, Tel: 070-629 29 57

Staycation – semestra hemma
Sarah Holst Kjaer, docent i etnologi vid Institutionen för etnologi, religion och genusvetenskap.
Forskar om turism- och kulturindustri i Skandinavien och om Staycation – semestra hemma.
E-post: sarah.holst.kjaer@etnologi.su.se, Tel: 0045-607 575 42

Husvagnsboende/semester/sjöfart
Hege Høyer Leivestad, forskare vid Socialantropologiska institutionen.
Disputerade på en avhandling om husvagnsboende och kan svara på frågor om camping, mobila boenden, campingplatser etc. Pågående forskning handlar om maritim logistisk, hamnar och sjöfart. Kan även svara på frågor om den globala handeln under pandemin.
E-post: hege.leivestad@socant.su.se Tel: 08-16 26 84

Svenskarnas förhållande till fritidsbåtar
Mattias Frihammar är lektor i etnologi och kunnig inom kulturarv, ritualer och traditioner. Han kan bland annat svara på frågor om fritidsbåtens historia.
E-post: mattias.frihammar@etnologi.su.se

Hur kan vi simulera pandemier och kriser?
Harko Verhagen, docent vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
Aktuell som en av författarna till boken ”SocialSimulation for a Crisis – Results and Lessons from Simulating the COVID-19 Crisis” (Springer, juli 2021). Harko Verhagen kan besvara frågor om hur simuleringar av mänskligt beteendei kriser fungerar. Den sociala simulering som testas och beskrivs i boken kan hjälpa oss att fatta snabbare och bättre beslut i samband med kriser (till exempel pandemier).
E-post: verhagen@dsv.su.se,tel: 08-16 16 94