Krisberedskap och motståndskraft – experter vid Stockholms universitet

Under konferensen Folk och Försvar i januari diskuteras olika aspekter av Sveriges säkerhet, temat är ledarskap och styrning för motståndskraft. Vad säger forskningen om vår beredskap och motståndskraft inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Vid Stockholms universitet finns forskare som undersöker det från olika perspektiv.

Försvar och värnplikt
Sanna Strand, forskare inom internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Forskningsfokus: svensk försvarspolitik, värnplikt i Sverige och Europa, militär rekrytering, militarisering/militarism, psykologiskt försvar.
Kontakt: sanna.strand@ekohist.su.se

Svensk, nordisk och transatlantisk försvars- och säkerhetspolitik
Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Forskningsfokus: svensk, nordisk och transatlantisk försvars- och säkerhetspolitik.
Kontakt: magnus.petersson@ekohist.su.se

Samhällsplanering

Hur väl står EU rustat för kriser och katastrofer?
Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga institutionen.
Forskningsfokus: EU:s säkerhets- och beredskapspolitik.
Kontakt: ulrika.morth@statsvet.su.se

Harko (Henricus) Verhagen, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
Ingår i en expertgrupp för modellering (SEMAFOR), initierad av Folkhälsomyndigheten och finansierad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i syfte att skapa förutsättningar för effektivt samarbete kring modellering under nästa kris.
Forskningsfokus: hur simuleringar av mänskligt beteende i kriser fungerar.
Kontakt: verhagen@dsv.su.se

Hur kan vi stärka samhällets motståndskraft när katastrofen slår till?
Mark Rhinard, professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Forskningsfokus: lokalsamhällens sårbarhet vid katastrofer, internationellt samarbete kring komplexa säkerhetshot, EU:s politik samt det europeiska samarbetet om inre säkerhet. Samhällets motståndskraft mot katastrofer.
Kontakt: mark.rhinard@ekohist.su.se, 076-208 13 95

Beslutsfattande och beredskap
Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholms Resilienscentrum (SRC) samt programchef vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungl. Vetenskapsakademien.
Forskningsfokus: politik, finans och beslutsfattande i samband med globala miljörisker och kriser, särskilt klimatfrågan. Forskar även om hur AI har ändrat förutsättningarna för klimatdesinformation på nätet.
Kontakt: victor.galaz@su.se, 08-674 70 83

Fernando Jaramillo, docent i naturgeografi vid Institutionen för naturgeografi, även knuten till Bolincentret för klimatforskning.
Ingår i en expertgrupp som tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tittar på vilka risker som kan identifieras i Sverige kopplat till klimatförändringarna (vattenbrist, gifter i grundvattnet, hälsorisker kopplade till temperaturhöjningar, hot mot jordbruk och skogar med mera).
Forskningsfokus: risker kopplade till klimatförändringar, vattenförsörjning globalt och lokalt, hållbar vattenförvaltning.
Kontakt: fernando.jaramillo@natgeo.su.se

Hur ska vi fatta beslut kring potentiella katastrofer?
Orri Stefánsson, professor i praktisk filosofi vid Filosofiska institutionen.
Forskningsfokus: att fatta beslut, välja väg, i situationer av extrem osäkerhet, eller i situationer där man misstänker att resultatet av ens handlingar (eller passivitet) kan vara katastrofala.
Kontakt: orri.stefansson@philosophy.su.se
Läs mer om forskningsprojektet Hur ska vi fatta beslut kring potentiella katastrofer?
Läs mer om Orri Stefánsson på KAW

Hur påverkar dagens kriser yngre generationer?
Anders Parment, lektor i företagsekonomi vid Företagsekonomiska institutionen.
Forskningsfokus: hur olika generationer beter sig och vilka värderingar de har.
Kontakt: anders.parment@sbs.su.se, 070-513 03 63

Hälsa, genus och jämställdhet vid kriser och katastrofer
Signe Svallfors, forskare i sociologisk demografi vid Institutionen för sociologi.
Forskar bland annat om genusbaserat våld under kriser och katastrofer, väpnad konflikt, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, attacker mot hälsovård i krig.
Kontakt: signe.svallfors@sociology.su.se

Barns rädslor i samband med kris
Helena Hörnfeldt, docent i etnologi vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
Forskningsfokus: kulturella och historiska perspektiv på barns känslor och roller i samband med kris och katastrof.
Kontakt: helena.hornfeldt@etnologi.su.se

Livsmedelsförsörjning
Line Gordon, professor i vetenskap om hållbar utveckling vid Stockholms Resilienscentrum.
Forskningsfokus: hållbara och resilienta system för matproduktion och matkonsumtion. Där ingår hur mänskligheten kan utveckla tryggare livsmedelsförsörjning när klimat och miljö förändras, och hur man kan minska sårbarheten.
Kontakt: line.gordon@su.se, 073-707 85 29

Ulf Jansson, universitetslektor i geografi, särskilt kulturgeografi, vid Kulturgeografiska institutionen.
Forskningsfokus: historisk geografi, landskap, jordbruksfrågor, beredskapsplanering, livsmedelsberedskap, självförsörjning. Även kursansvarig för kursen ”Samhällsplanering – säkerhet och kriser”.
Kontakt: ulf.jansson@humangeo.su.se

Vattensäkerhet, översvämningar, torka
Gia Destouni, professor i hydrologi vid Institutionen för naturgeografi.
Forskar bland annat om beredskap när det gäller vattenfrågor lokalt, regionalt och globalt, kopplat till dricksvatten, översvämningar, torka, spridning av föroreningar och smittsamma sjukdomar.
Kontakt: georgia.destouni@natgeo.su.se

Cybersäkerhet, cyberattacker och digital brottsbekämpning
Fredrik Blix, universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
Forskningsfokus: informationssäkerhet, cybersäkerhet, cyberattacker, digital hållbarhet och cyberpolicyer.
Kontakt: blix@dsv.su.se, 070-777 79 17

Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
Forskningsfokus: brottsbekämpning med digitala bevis, AI-vapen och cyberkrigföring.
Kontakt: stefan.axelsson@dsv.su.se, 08-16 11 33

Kärnvapen, strålning och strålskydd
Andrzej Wojcik, professor i strålningsbiologi vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut.
Forskningsfokus: hälsoeffekter av strålning.
Kontakt: andrzej.wojcik@su.se, 08-16 12 17

Lovisa Lundholm, forskare i strålningsbiologi vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut.
Forskningsfokus: hälsoeffekter av strålning.
(Finns tillgänglig till den 31 mars 2025.)
Kontakt: lovisa.lundholm@su.se, 08-16 41 40

Clare Bradshaw, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.
Forskningsfokus: miljöeffekter av kontamination med radioaktiva isotoper.
Kontakt: clare.bradshaw@su.se, 08-16 17 37

Medier, desinformation och källkritik

Medier och visuell källkritik
Maria Nilsson, docent i journalistik vid Institutionen för mediestudier och forskare med fokus på bildjournalistik.
Forskar bland annat om mediers visualisering av konflikter, visuell källkritik och verifiering av bildmaterial i medierna samt om etiska frågor kring publicering av bilder från konflikter.
Kontakt: maria.nilsson@ims.su.se, 070-320 21 03

Desinformation och källkritik
Ester Pollack, professor vid Institutionen för mediestudier.
Forskar bland annat om propaganda, desinformation och källkritik.
Kontakt: ester.pollack@ims.su.se, 070-185 02 59

Historiska och förhistoriska perspektiv på kriser

Hur har mänskliga samhällen hanterat katastrofer genom tiderna, och hur vet vi det?
Aikaterini Glykou, docent i arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur.
Forskningsfokus: katastrofarkeologi, effekterna av klimat- och miljöförändringar på människor och andra djur under hela holocen, mänskliga reaktioner på förändringar i fauna och miljö i förhistorisk tid.
Kontakt: aikaterini.glykou@arklab.su.se
Läs mer om Aikaterini Glykous kurs i katastrofarkeologi

Johnny Wijk, professor i historia vid Historiska institutionen.
Har bland annat forskat om hur idrotten under beredskapstiden fick en ny samhällsroll i den allmänna krispolitiken där samhällssolidaritet, konsensus mellan befolkningsgrupperna och civil beredskap var honnörsord. Har även undersökt livsmedelsberedskapen och ransoneringarna under andra världskriget.
Kontakt: johnny.wijk@historia.su.se

Fia Cottrell-Sundevall, docent i ekonomisk historia vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Forskningsfokus: historiska perspektiv på svenska försvarets personalförsörjning från slutet av 1800-talet till idag, inklusive värnplikt, frivilliga försvarsorganisationers verksamhet samt arbetsdelning mellan kvinnor och män.
Kontakt: fia.cottrell-sundevall@ekohist.su.se

Mats Burström, professor i arkeologi, Institutionen för arkeologi och antikens kultur.
Forskningsfokus: Hur människor på flykt hanterar föremål de inte kan ta med sig och vilken minnesfunktion dessa har i efterhand. Har bland annat forskat om föremål gömda i jorden i Estland under sovjetisk ockupation.
Kontakt: mats.burstrom@ark.su.se, 070-204 09 16