Att det är fler män än kvinnor i ett område är kopplat till både färre skilsmässor och att fler män engagerar sig i sina barn. Det visar ny forskning från Stockholms universitets demografiska avdelning.
Mammor ratas inte till förmån för pappor när de söker jobb i Sverige. Dessutom kallas kvinnor och män generellt lika ofta till intervju när de söker jobb, både när det gäller låg- och högkvalificerade jobb. Det visar en ny och omfattande experimentstudie från Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, den första i sitt slag i Sverige.
Barn med två utlandsfödda föräldrar presterar generellt sämre i skolan än barn med minst en svenskfödd förälder. Trots det väljer de oftare gymnasieprogram som ger högskolebehörighet och har högre ambitioner. Förklaringen kan finnas hos föräldrarna och deras utbildning, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.
Sociala relationer som ligger utanför det vi kan påverka styr när vi blir föräldrar, visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Förutom social bakgrund och ursprungsfamiljens påverkan, är unga människor mer benägna att skaffa barn när en förälder dör.
I Sverige bor vart tionde högstadiebarn växelvis det vill säga de flyttar mellan sina föräldrar. Utvecklingen pekar mot att det kommer bli ännu vanligare i framtiden. Hur mår barnen som flyttar mellan sina föräldrar?
Medier spelar en stor roll i barns lek och har en central plats i vardagslivet. Men barn är inte bara passiva mottagare av intryck. De väljer vad som passar deras syften och användningen av medierna speglar barnens smak, kompetens och ålder. En ny avhandling från Stockholms universitet undersöker syskonsamspel och barns mediebruk i hemmet samt konsumtionens betydelse i barnens medievärld.
Många föräldrar med intellektuella funktionshinder förlorar vårdnaden om sina barn. Besluten baseras ofta på ett antagande om att funktionshindret gör dem olämpliga som föräldrar. En pionjärstudie på området visar att mammor med intellektuella funktionshinder mycket väl kan ha barn med trygg anknytning.
Flickor som gick i sjätte klass 1966 med betyg som låg över respektive under genomsnittet löpte en ökad risk att begå en självmordshandling innan de blev 30 år. Detta om de växt upp i en familj som haft ambitionen att flickorna skulle vara duktiga i skolan. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften Gender & Education.
Hur kommer framtidens familjer att se ut? Ett nytt storskaligt forskningsprojekt, lett av forskare vid Stockholms universitet, kommer att undersöka hur familjestrukturerna förändras i Europa. Forskarna kommer även att undersöka om dagens lagar och regleringar är förenliga med förändringar i familjemönstren.
Vad ligger bakom de konflikter som leder till hedersrelaterat våld? Ny forskning från Stockholms universitet visar att våldet ofta har sin botten i olika typer av rädslor. Doktoranden Mina Sedem vid psykologiska institutionen har gjort en intervjustudie som handlar om drabbade flickors och familjemedlemmars perspektiv på hedersrelaterat våld.
Barn i familjer med låg inkomst har svagare relationer med föräldrar, lärare och jämnåriga. Inte bara hushållets ekonomi, utan även barns egna ekonomiska resurser är viktiga för deras relationer till jämnåriga visar Elin Olsson i en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet.
Socialtjänsten har inte de rättsliga förutsättningarna att skydda barn från brott och missförhållanden i hemmet. Det hävdar juristen Pernilla Leviner i en ny avhandling från Stockholms universitet. I avhandlingen föreslår hon en rad åtgärder i syfte att stärka barns rätt och rättsliga ställning, däribland att Barnkonventionen införlivas i svensk rätt.
Föräldrars död innebär en ökad dödlighetsrisk för deras barn. Detta visar en ny studie som Mikael Rostila, forskare vid Centrum för Ojämlikhet i Hälsa (CHESS) och Jan Saarela, forskare vid Åbo Akademi har gjort. Det är framförallt yngre barn som påverkas och främst om de förlorar sin mamma.
Varför är förslag om kvotering och positiv särbehandling så laddade? Vad säger det om vår syn på jämställdhet, rättvisa och demokrati? Vad är vi överens om och var går åsikterna isär? De frågorna ställer Maria Törnqvist i sin avhandling vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.