Antalet internationella studenter antagna till masterutbildningar med start höstterminen 2012, har ökat med 10 procent jämfört med höstterminen 2011. Populärast är masterprogrammet i internationell och jämförande pedagogik.
I en artikel som publicerats i tidskriften Nature beskriver forskare vid teleskopet IceCube, jakten på neutriner i samband med observationer av 300 gammastrålningsutbrott under perioden maj 2008 till april 2010. Från Sverige deltar ett tiotal forskare från Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet arrangerar en eftermiddag med föreläsningar om orsaker, effekter och behandling inom områdena stress och sömn den 23 april kl. 13-17 i Aula Magna, Stockholms universitet. Dagen modereras av psykologen och radioprataren Per Naroskin som lotsar publiken genom det senaste inom forskningen om stress och sömn.
En ny studie från Stockholms universitet visar att arbetsrelaterat hot och våld har ökat sedan 1980-talets början. Ökningarna är störst för de kvinnodominerade jobben inom välfärdssektorerna vård, skola och omsorg.
Hälften av all mat som produceras i Sverige slängs i onödan. Skulden för detta har lagts på oss som enskilda konsumenter. Dålig kunskap kring bäst före datum och mathantering har lyfts fram som orsaker. Men kanske är det inte så enkelt? Ny forskning från Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet nyanserar bilden av matsvinnet.
Unga som är placerade i vård får mindre stöd i skolarbetet än unga som bor hemma. De har också färre kamratkontakter och måste ägna en större andel av tiden utanför skolan till hushållsarbete. De resultaten framkommer i en doktorsavhandling i socialt arbete om placerade ungas tillgång till välfärdsresurser av Hélène Lagerlöf som disputerar vid Stockholms universitet.
Rektorerna på de fyra universitet som står bakom Science for Life Laboratory (SciLifeLab) välkomnar de satsningar som nu görs på den forskning som bedrivs där. SciLifeLab är ett nationellt resurscenter för storskalig biovetenskaplig forskning och drivs gemensamt av Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Den unika databasen FunCoup skapades för tre år sedan vid Stockholms Universitet. Den utökas nu och är idag ett viktigt redskap för genforskare runt om i världen när det gäller exempelvis forskning om alzheimer och olika cancersjukdomar.
- Det politiska landskapet ser i stort sett likadant ut idag som för 100 år sedan. Varför fortsätter politiken att vara nationell i en tid av stark globalisering? Jag har tittat på frågor som dessa med utgångspunkt i socialdemokratin, men många av mina slutsatser är intressanta för alla som vill lyfta politiken utanför nationen, säger Adrienne Sörbom.
En ny bok om mode och modevetenskap släpps den 20 mars. Louise Wallenberg, föreståndare för Centrum för Modevetenskap och Peter McNeil, professor i Modevetenskap vid Stockholms universitet är redaktörer för boken. Genom ett flertal perspektiv åskådliggörs i Nordic Fashion Studies modets många dimensioner
Det är logiskt att Barnombudsmannen Fredrik Malmberg är förste talare ut i årets barnkultursymposium 21-23 mars vid Stockholms Universitet eftersom temat i år är ”Nu vill jag prata” – barns röster i barnkulturen.
De flesta fjärilar är väldigt begränsade i vilka växter de äter som larv, men ibland uppkommer fjärilar med breddat intag av växter. Dessa förändringar i vilka växter de äter kan vara orsaken till den stora artrikedomen av fjärilar. I sin avhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, har Jessica Slove Davidson studerat fjärilars värdväxtanvändning i ett evolutionärt perspektiv.
Begreppet stödbevisning blir allt vanligare i svensk rättspraxis, särskilt i sexualbrottmål. Men begreppet är vagt och mångtydigt. Domstolarna tillämpar stödbevisning på ett inkonsekvent sätt vilket är ett hot mot rättssäkerheten. Därför bör man sluta använda begreppet. Det hävdas i en ny avhandling från Stockholms universitet.
En ny teoretisk modell kan förklara hur fenomenet mode sprids i ett samhälle. Forskare vid Stockholms universitet har använt sig av information om bebisnamns och hundrasers popularitet för att testa hur olika modeller förklarar hur vi apar efter modetrender.
Forskare har för första gången gjort mätningar av antiatomers inre struktur. Tidsskriften Nature publicerar i dag resultaten av de unika studierna. Jämförelser mellan antiatomer och vanliga atomer kan ge ledtrådar till varför vi bara kan se vanlig materia i universum. Resultaten kommer från ett internationellt samarbete där forskare vid Stockholms universitet deltar.
Det är sedan länge känt i forskningen att kvinnors utbildning påverkar hur många barn de får och när de väljer att skaffa sina barn. Mindre känt är att barnafödandet också kan påverka kvinnors val av utbildning. Det framkommer i en ny avhandling från Stockholms universitet.
Att kalla något äkta, genuint eller autentiskt innebär för de flesta en positiv värdering. Men vad betyder autenticitet i estetiska sammanhang? Tretton unga forskare från forskarskolan i estetiska vetenskaper vid Stockholms universitet ger nu ut en bok som diskuterar frågan. Universitetet arrangerar också en konferens och ett samtal inför publik med boken som utgångspunkt.
Hur avhandlas frågor om sexualitet, kroppslighet, maktlöshet och agens i samtida queer, feministisk och lesbisk filmkultur och medieaktivism? Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet har bjudit in en rad framstående forskare och filmare för att diskutera ”queera sårbarheter” under ett symposium på Filmhuset. Det blir presentationer, filmvisningar och diskussioner den 20-21 feb.
Studie gjord vid Stockholms universitet visar att klimatet har varierat på ett likartat sätt över hela norra halvklotet de senaste 1200 åren. Resultaten slår fast att den geografiska utbredningen av uppvärmningen under 1900-talet ligger inom ramen för de naturliga variationerna, men att uppvärmningen från 1800-talet till 1900-talet gått snabbare än någon annan temperaturförändring.
Klyftorna i Sverige har ökat. En ny unik forskningsöversikt visar att detta leder till ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd hos den svenska befolkningen. Exempelvis förväntas personer med universitetsutbildning leva cirka 5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning idag.
