Ämnen: Forskning

  • Biologisk mångfald hotad av 1900-talets landskapsförändringar

    Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En ny storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.

  • Fyra av nio planetära gränser överskrids

    Fyra av de nio planetära gränserna överskrids nu. Orsaken är vi människor. Överskridandet beror på att vi har allt större påverkan på klimat och miljö och knaprar för hårt på jordens resurser. Konsekvenserna kan bli stora.

  • Ny studie om finska krigsbarns psykiska hälsa

    De finska krigsbarnen har inte löpt högre risk att drabbas av allvarligare psykisk ohälsa under vuxenlivet än syskon som stannade kvar i Finland mellan 1941-1945. Skillnaderna mellan könen är dock tydliga. Resultaten kan vara till nytta i utvecklandet av dagens flyktingpolitik då det gäller barn och ensamkommande flyktingar.

  • Ny studie visar hur proteiner utsöndras genom cellens membran

    För första gången har nu forskare lyckats mäta den elektrostatiska kraft som påverkar laddade aminosyror i ett protein, när proteinkedjan passerar genom cellmembranet i en bakterie. Det är forskare vid Stockholms universitet som har gjort studien som idag publiceras i tidningen Nature Structural and Molecular Biology.

  • Skillnader i dödlighetsrisk bland egenföretagare

    En ny studie från Stockholms universitet granskar risken att dö i förtid för egenföretagare i Sverige. Granskningen visar att dödlighetsrisken är högre bland de egenföretagare som har enskild firma jämfört med de som har aktiebolag.

  • Stora förändringar skapar ärr i landskapet

    Den moderna samhällsutvecklingen har lämnat spår i form av övergivna fabriker och förgiftade marker i våra landskap. Men även möjligheter för nya framväxande användningsområden. Nya betydelser och ny mening kan få fäste på platser där produktionen upphört och där den lokala identiteten utmanats av förändringarna skriver Anna Storm, forskare vid Stockholms universitet, i en ny bok.



  • Celler kvalitetskontrollerar sina proteiner

    Proteiner som hamnat fel i cellkärnan identifieras och avlägsnas visar en artikel som publiceras i tidningen Nature idag. Det är forskare från Institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet som har gjort upptäckten, ett viktigt steg för att förstå hur cellkärnans funktion säkras.

  • Kvinnor ses som bra chefer – men blir ändå inte fler

    Fler män än kvinnor är chefer. Betyder det att vi uppfattar män som bättre ledare än kvinnor? En avhandling i psykologi från Stockholms universitet visar tvärtom att när bra chefskap beskrivs så nämns många egenskaper som traditionellt setts som kvinnliga. Dessutom värderas kvinnliga chefer lika positivt av sina medarbetare som manliga chefer. Trots det kvarstår svårigheter för kvinnliga chefer.

  • Ny forskning på DNA från vikingar och stenålderslämningar

    Den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Academy of Sciences har publicerat ett specialnummer inriktat på DNA ifrån förhistorisk vävnad. Två artiklar från Stockholms universitet är med i tema-numret. Den ena handlar om norska vikingar och hur deras genetik relaterar till dagens islänningar, och den andra artikeln handlar om hur jordbruk och djurhållning spreds över Europa.

  • Stor vikingahall påträffad i Östergötland

    Grunden till en närmare 50 meter lång vikingahall har upptäckts ovanpå Askahögen i Östergötland. Det är forskare vid Stockholms universitet och Umeå universitet som har gjort upptäckten genom mätningar med hjälp av georadar, en icke-förstörande geofysisk metod. Resultaten publicerades idag i tidskriften Archaeological Prospection.

  • Astronom och fysiker blir Wallenberg Academy Fellows

    Inom ramen för karriärprogrammet Wallenberg Academy Fellows får lovande unga svenska och utländska forskare långsiktig finansiering. Två av de nya forskarna inom programmet finns vid Stockholms universitet.

  • Så ändrades synen på förvaltning av Östersjön

    Hösten 2007 enades länderna runt Östersjön och EU, inom ramen för Östersjösamarbetet Helcom, om en gemensam åtgärdsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan. Åtgärdsplanen bygger på ekosystembaserad förvaltning, vilket innebär en dramatisk förändring från en klassisk toppstyrd och sektorbaserad förvaltning. Hur gick det till när organisationen ändrade sin syn på hur Östersjön bäst förvaltas?

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej