Ny forskning visar att landskapets minne i form av en fröbank i jorden gör det möjligt för växtarter som försvunnit att återvända till vegetationen. I en artikel publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology presenterar forskarna Alistair Auffret och Sara Cousins vid Stockholms universitet resultatet från sina undersökningar av svenska naturbetesmarker.
Ungdomar som lever under utsatta hemförhållanden hamnar ofta i en utsatt situation även i skolan. Men ett sådant mönster kan brytas om de unga ges möjligheter att betrakta sig själva på ett nytt sätt. Det visar en doktorsavhandling i socialt arbete från Stockholms Universitet.
Ariel Goobar, professor i experimentell astropartikelfysik är en av forskarna som ingår i den forskargrupp som leds av Saul Perlmutter, nobelpristagare i fysik 2011.
År 1971 präglades av en stor strid på arbetsmarknaden, cirka 4 000 personer tas ut i strejk av Saco och SR och arbetsgivaren staten svarar med lockout av 28 000 statsanställda. En ny avhandling, Saco-SR-konflikten 1971 – en analys av opinionsbildning i tidningsledare av Gunilla Hellström fokuserar på hur tidningarnas ledarsidor valde att skildra konflikten.
Hur påverkar långsamt växande hjärntumör minnet? Är arktisk permafrost en tickande bomb? Vad är egentligen ett bra fotografi? På Forskardagarna vid Stockholms universitet presenteras detta, och mycket mer. För trettonde året i rad anordnar Stockholms universitet Forskardagarna. För den som vill ställa frågor direkt finns även forskarpaneler och möjlighet att träffa forskare i Forskarcaféet.
Måndagen den 3 oktober är det dags för det andra panelsamtalet i serien ”2020 års skola och lärarutbildning – från problem till förebild”. Stockholms universitet samlar under hösten lärare, lärarutbildare, studenter, forskare, skolansvariga och fackliga företrädare för att vid fyra tillfällen diskutera lösningar och framtid. Denna gång är det lärarfacken och arbetsgivarna som kommer till tals.
I Arktis kan stora landskapsförändringar ske när torvmarker som är frusna året tinar. Dessa förändringar påverkar utbytet av växthusgaser från de kolrika torvmarkerna och kan förstärka den globala uppvärmningen. En studie gjord av forskare från Stockholms universitet visar att när årsmedeltemperaturen når ett tröskelvärde mellan -5 ºC och -3 ºC kollapsar torvmarken och nya sjöar bildas.
Den kombinerade installations- och promotionshögtiden vid Stockholms universitet äger rum i Blå Hallen, Stockholms stadshus sista fredagen i september varje år. Vid detta tillfälle promoveras även universitetets heders- och jubeldoktorer. I år infaller firandet fredag den 30 september och antalet personer som uppmärksammas genom ceremonin är fler än vanligt.
I en pågående doktorsavhandling i religionshistoria studerar Per Faxneld hur kristen svartmålning av kvinnor som ”djävulens kön” har fått ny innebörd av feministiska satanister. Han är en av forskarna som medverkar vid en konferens om satanism i västerländsk kultur som Stockholms universitet är med och anordnar.
Katja Sarajeva, doktorand vid Stockholms universitet undersöker den lesbiska subkulturen i Moskva. Avhandlingens fokus ligger på subkulturens mångfacetterade heterogenitet, dess överlappande med det övriga ryska samhället, andra subkulturer, globala flöden och dess egna unika kulturella traditioner.
Växter och djur blir inte alltid svagare ju äldre de blir. Detta visar en ny studie av växten Borderea pyrenaica som växer på hög höjd i Pyrenéerna. Borderea pyrenaica visar inga tecken på försvagning under sitt flera hundra år långa liv, utan verkar tvärtom bli starkare.
Egypten, en av världens nyaste demokratier, står inför en jätteutmaning – att demokratisera en fallen diktatur. Den 11-13 september åker en delegation av tio svenska forskare från fem universitet ner för att bidra med sin kunskap inför det stundande valet. Stockholms universitet både stöttar projektet i stort och har forskare på plats.
Stressrelaterade sjukdomar som utbrändhet, depression, ångest och oro ökar hos unga kvinnor. Vad är det som gör att vissa blir sjuka och andra inte? En ny avhandling från Stockholms universitet visar att en del av orsaken går att hitta i vår egen syn på oss själva, i självkänslan.
Den 7 september mellan kl. 13-15 dukar den Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet upp ett långbord med experiment, prova på aktiviteter och kemishower. Forskare och studenter vid universitetet visar och förklarar experimenten och det långa bordet sträcker sig från universitetets tunnelbanestation och bort över fälten på universitetsområdet.
Äventyraren och fotografen Oskar Kihlborg ska ro från Sverige till Finland. Den tretton dagar och 175 sjömil långa roddturen gör han för att uppmärksamma att Sverige inte har ett modernt forskningsfartyg i Östersjön. Samtidigt passar han på att göra observationer åt forskare vid Stockholms universitet.
Att få ägna arbetstid åt fysisk aktivitet kan leda till ökad produktivitet. Det visar en studie genomförd av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet som publicerats i augustinumret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Occupational and Environmental Medicine.
Skolan och lärarutbildningen är ständigt föremål för het debatt. Därför föddes på Stockholms universitet idén att samla olika aktörer – lärare, lärarutbildare, studenter, forskare, skolansvariga och fackliga företrädare – och belysa skilda perspektiv med tydligt fokus på lösningar och framtid. Resultatet blev fyra panelsamtal i Aula Magna med start måndagen den 5 september.
Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan har lämnat in ett gemensamt remissvar på det förslag till detaljplan för Albano som stadsbyggnadskontoret presenterade i juni. Universitetet och KTH anser att förslaget till detaljplan för Albano väl svarar mot universitetens krav och behov.
En arbetsplats som är kreativ, familjeorienterad och möjligheten till hög lön. Det är receptet för hur Stockholms stads skolor ska bli en attraktiv arbetsgivare för framtidens lärare. Det visar en ny civilekonomuppsats vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Ett nytt storskaligt forskningsprogram kommer att analysera Östersjöns mikroorganismer, från giftiga cyanobakterier (blågröna alger) och bakterier till olika typer av virus. Det sker genom att man för första gången identifierar alla mikroorganismers DNA med hjälp av kraftfulla sekvenserings- och bioinformatiska analysmetoder, så kallad metagenomanalys.
