Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Jul, nyår och vinter ur olika perspektiv

    Vill du veta mer om julens mat, traditioner, växter eller hur och varför vi konsumerar som vi gör under julen? Eller kanske vill du veta allt om de dolda gifterna i våra julklappar eller om årets längsta natt Yalda? Här är tips på forskare vid Stockholms universitet.

  • Jul i växthuset – jorden runt bland julens växter

    Det är endast ett fåtal av de växter vi förknippar med julen som kommer från vårt eget land. Fikon, dadlar, kanel och mandel är alla importerade varor. I Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården visas juliga växter från all världens hörn. I värmen och grönskan upplevs en exotisk julstämning mitt ibland växterna som ger oss jul.

  • Konkurrens och honor avgör vilka spermier hannar producerar

    Varför har möss längre spermier än elefanter? En ny studie från Stockholms universitet och Universität Zürich visar att storleken på honans fortplantningsorgan är en nyckelfaktor när det gäller vilka typer av spermier hannar producerar.

  • Forskare som renar biogas bland Sveriges mest innovativa entreprenörer

    Efter att ha disputerat i material- och miljökemi vid Stockholms universitet startade Petr Vasiliev företaget NeoZeo vars affärsidé är att rena biogas så att det kan användas som klimatvänligt fordonsbränsle. Nu har Petr Vasiliev utsetts till en av Sveriges 10 mest innovativa entreprenörer och fick nyligen ta emot ÅForsks entreprenörsstipendium på 200 000 kronor.

  • Inlandsisens smältvatten löser klimatgåta

    Rester av mygglarver och fuktkänsliga molekyler från gyttja, har tillsammans med klimatmodeller gett klimatforskare den sista pusselbiten för att lösa ett mysterium från senaste istiden – den sista köldknäppen.

  • Bildningspodden klättrar på listorna

    Drygt en vecka efter lansering var Bildningspodden på plats åtta över mest lyssnade podcasts i Sverige på Itunes. Nu finns ett nytt avsnitt tillgängligt, om en av svensk films mest uppmärksammade filmskapare.

  • Unikt instrument för att leta mörk materia invigt

    Ett nytt unikt instrument för att leta efter mörk materia invigdes idag den xx nov. Instrumentet, XENON1T, är den mest känsliga av sin sort och ligger i Italien i ett laboratorium under ca 1400 meter av berg, allt för att sålla bort andra signaler i jakten på den mörka materian.

  • Forskare vill täppa till luckor i EU:s kemikaliereglering

    Vi exponeras dagligen för ett stort antal kemikalier via kläder, elektronik, leksaker, och köksredskap. EU:s reglering av kemikalier är inte tillräcklig för att skydda människors hälsa och miljön, visar en ny avhandling vid Stockholms universitet. Forskare har utvecklat en metod som ska underlätta kopplingen mellan forskning och lagstiftning.

  • Vulkanutbrott ger långvariga globala effekter på klimatet

    Kraftiga vulkanutbrott på höga breddgrader har stor inverkan på det globala klimatsystemet under flera decennier. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • 2016 års vinnare av Stockholmspriset i kriminologi

    - Hur kan föräldrar förhindra sina barn från att begå brott? Forskning kring föräldrars påverkan på brottsligt beteende belönas. - Per-Olof Wikström - förste svenska kriminolog att vinna priset.

  • Sverige fortsätter hylla sitt koloniala arv

    Sverige och USA har sedan 1930-talet genomfört ett flertal historiska jubileer tillsammans. Jubileerna har förmedlat historier om hur svenskar köpt land av indianer och grundat så kallad civilisation i Amerika. En ny avhandling i historia från Stockholms universitet visar hur denna praktik började, och problematiserar att Sverige fortsätter att hylla sitt koloniala arv.

  • Ändrat klimat får fjäril att flyga tidigare på våren

    Klimatförändringar de senaste 50 åren får Aurorafjärilen att börja flyga upp till åtta dagar tidigare på våren. Det har forskare vid Stockholms universitet kunnat se genom att använda så kallad medborgarvetenskaplig data.

  • Nu lanseras Bildningspodden – en podcast för vetgiriga

    Varför ser herr- och damcyklar olika ut? Varför var sekelskiftets konstnärer så intresserade av det övernaturliga och vilken sorts student var Karl Marx? Idag lanserar Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet den folkbildande podcasten Bildningspodden, producerad av kulturjournalisterna Magnus Bremmer och Klas Ekman.

  • Äldre allt mer beroende av anhörigas omsorg

    Ny forskning från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet visar att anhöriga får ta allt mer ansvar för omsorgen om äldre. En stor del av döttrarna och sönerna som ger omsorg till sina gamla föräldrar upplever psykiska påfrestningar som går ut över både dem själva och deras arbete.

  • Husvagnen – vägen till det goda livet

    Många européer väljer att bli långtids- eller säsongscampare. Ett bekymmerslöst liv i husvagn lockar, men husen på hjul står ofta stilla. Det visar en ny avhandling i socialantropologi vid Stockholms universitet där husvagnen som en alternativ boendeform har studerats.

  • Inte sant att fler syskon leder till lägre intelligens

    Ju fler syskon i familjen, desto lägre kognitiv förmåga har barnen. Det har tidigare visats i flera studier inom beteendevetenskapen. Men forskning från Linda Wänström och Gebrenegus Ghilagaber visar att sambandet inte är så enkelt.

  • Sprit och socker upptäckt på kometen Lovejoy

    ​Kometen Lovejoy passerade nyligen inre delen av vårt solsystem och släppte ut mängder med alkohol samt ett slags socker. Det visar nya observationer från ett internationellt forskarteam med bland annat forskare från Stockholms universitet.

  • Männen kontrollerar vattnet i Östafrikas torrområden

    Vattenförvaltningen i Sibou, Kenya och Engaruka, Tanzania är ett privilegium nästan enbart förbehållet män. Strikta patriarkala normer reglerar kontrollen av vattnet och utesluter i praktiken kvinnor från förvaltningen av bevattningssystemen, visar en avhandling i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.

  • Dagens elever bättre på världskartan

    Dagens grundskoleelever är betydligt bättre på att hitta världsdelar på en karta jämfört med elever för 45 år sedan. Det slås fast i en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet som undersöker olika aspekter av kartkunskap och kartförståelse.

Visa mer