Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Giftiga ämnen försvårade utvecklingen av liv i haven

    Genom att undersöka stenar på havens botten har en internationell forskargrupp visat att koncentrationerna av arsenik i haven har varierat kraftigt över tid. Studien visar också att mängden arsenik korrelerade med uppkomsten av atmosfäriskt syre, och de globala nedisningarna. Studien publicerades nyligen i Nature Group Journal, Scientific Reports.

  • Stort globalt mänskligt fotavtryck för sötvatten

    Dammar och bevattningssystem ökar den globala mänskliga vattenkonsumtionen mycket mer än man tidigare trott, visar forskning från Stockholms universitet. Resultatet publicerades nyligen i tidskriften Science.

  • Matematik som kan bana väg för kvantdatorer

    Om forskare lyckas bygga kvantdatorer kommer dagens datorer att framstå som lika hopplöst omoderna som skrivmaskiner gör idag. Wallenberg Academy Fellow Emil Bergholtz tar fram matematiska teorier som kan guida utvecklingen av en viss form av kvantmateria, vars speciella egenskaper forskare tror kan ligga till grund för kvantdatorer.

  • Hur avlägsnas partiklar från luft och atmosfär?

    Mängden partiklar i atmosfären är avgörande för vår hälsa och jordens klimat. Forskare har ägnat mycket tid åt att kartlägga vad som orsakar utsläpp av partiklar, men kunskaperna om hur de försvinner ur atmosfären är mer bristfälliga. Ilona Riipinen, forskare vid Stockholms universitet och ny Wallenberg Academy Fellow, ska nu studera hur till exempel moln och nederbörd bidrar till en renare luft.

  • Forskare undersöker gästfrihetens villkor och gränser

    Flyktingkrisen är en av vår tids viktigaste medborgarrättsliga frågor. Fataneh Farahani är forskare vid Stockholms universitet och ny Wallenberg Academy Fellow. Hon ska jämföra arbetet med asylsökande och migranter, och undersöka vad som formar gästfrihet i tre multikulturella städer: London, Stockholm och Sydney.

  • Minskade utsläpp kan hålla permafrostens växthusgaser kvar i marken

    Enorma mängder kol har under årtusenden bevarats i nordlig permafrost. Nu hotar den globala uppvärmningen att utlösa ett förlopp där mycket stora mängder växthusgaser bildas då permafrosten tinar. Ny forskning visar att det inte är för sent att begränsa denna utveckling. Under omfattande och snabba åtaganden att begränsa mänskliga utsläpp kan utsläppen av växthusgaser minska till en tredjedel.

  • Jul, nyår och vinter ur olika perspektiv

    Vill du veta mer om julens mat, traditioner, växter eller hur och varför vi konsumerar som vi gör under julen? Eller kanske vill du veta allt om de dolda gifterna i våra julklappar eller om årets längsta natt Yalda? Här är tips på forskare vid Stockholms universitet.

  • Jul i växthuset – jorden runt bland julens växter

    Det är endast ett fåtal av de växter vi förknippar med julen som kommer från vårt eget land. Fikon, dadlar, kanel och mandel är alla importerade varor. I Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården visas juliga växter från all världens hörn. I värmen och grönskan upplevs en exotisk julstämning mitt ibland växterna som ger oss jul.

  • Konkurrens och honor avgör vilka spermier hannar producerar

    Varför har möss längre spermier än elefanter? En ny studie från Stockholms universitet och Universität Zürich visar att storleken på honans fortplantningsorgan är en nyckelfaktor när det gäller vilka typer av spermier hannar producerar.

  • Forskare som renar biogas bland Sveriges mest innovativa entreprenörer

    Efter att ha disputerat i material- och miljökemi vid Stockholms universitet startade Petr Vasiliev företaget NeoZeo vars affärsidé är att rena biogas så att det kan användas som klimatvänligt fordonsbränsle. Nu har Petr Vasiliev utsetts till en av Sveriges 10 mest innovativa entreprenörer och fick nyligen ta emot ÅForsks entreprenörsstipendium på 200 000 kronor.

  • Inlandsisens smältvatten löser klimatgåta

    Rester av mygglarver och fuktkänsliga molekyler från gyttja, har tillsammans med klimatmodeller gett klimatforskare den sista pusselbiten för att lösa ett mysterium från senaste istiden – den sista köldknäppen.

  • Bildningspodden klättrar på listorna

    Drygt en vecka efter lansering var Bildningspodden på plats åtta över mest lyssnade podcasts i Sverige på Itunes. Nu finns ett nytt avsnitt tillgängligt, om en av svensk films mest uppmärksammade filmskapare.

  • Unikt instrument för att leta mörk materia invigt

    Ett nytt unikt instrument för att leta efter mörk materia invigdes idag den xx nov. Instrumentet, XENON1T, är den mest känsliga av sin sort och ligger i Italien i ett laboratorium under ca 1400 meter av berg, allt för att sålla bort andra signaler i jakten på den mörka materian.

  • Forskare vill täppa till luckor i EU:s kemikaliereglering

    Vi exponeras dagligen för ett stort antal kemikalier via kläder, elektronik, leksaker, och köksredskap. EU:s reglering av kemikalier är inte tillräcklig för att skydda människors hälsa och miljön, visar en ny avhandling vid Stockholms universitet. Forskare har utvecklat en metod som ska underlätta kopplingen mellan forskning och lagstiftning.

  • Vulkanutbrott ger långvariga globala effekter på klimatet

    Kraftiga vulkanutbrott på höga breddgrader har stor inverkan på det globala klimatsystemet under flera decennier. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • 2016 års vinnare av Stockholmspriset i kriminologi

    - Hur kan föräldrar förhindra sina barn från att begå brott? Forskning kring föräldrars påverkan på brottsligt beteende belönas. - Per-Olof Wikström - förste svenska kriminolog att vinna priset.

Visa mer