Tack vare James Webbteleskopets första bilder på galaxhopar har en grupp forskare från Stockholms universitet för första gången kunnat undersöka mycket kompakta strukturer av stjärnhopar inuti galaxer, så kallade klumpar, och studera den första fasen i stjärnbildning i avlägsna galaxer.
Skolelever världen över har förlorat ett tredjedels skolår i inlärning under coronapandemin. Men i Sverige, där grundskolan inte stängde, presterar eleverna lika bra som under normala omständigheter. Det är slutsatsen av en systematisk forskningsöversikt som publicerats i tidskriften Nature Human Behaviour.
Genom att analysera gener från 297 individer funna i arkeologiska lämningar i Skandinavien tillsammans med data om gener från 16 638 i dag levande skandinaver har forskare lyckats påvisa intressanta samband mellan geografi, härkomst och genetiskt utbyte i Skandinavien från romartiden och framåt. Studien visar bland annat att den genetiska variationen ökade under vikingatiden, vilket tyder på att i
Blåstångskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären. Detta framgår av en ny studie från Askölaboratoriet, där forskarna mätt flödet av växthusgaser mellan ytvatten och atmosfären under lång tid.
Att vara föräldraledig tiden efter barnets födelse skyddar mot försämrad mental hälsa. Hos mammor sitter effekten i även längre fram i livet, medan den positiva effekten hos pappor är mer kortvarig. Det konstaterar forskare i en systematisk översiktsartikel som publiceras i The Lancet Public Health.
Våren 2023 är Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Vad innebär det och vilka frågor kan bli aktuella att hantera och driva under de sex månader som Sverige ska planera och leda arbetet i ministerrådet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor med koppling till Europa och Sveriges EU-ordförandeskap.
Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i International Journal of Educational Development.
Har du långt till jobbet? Finns det några barer eller idrottsanläggningar i närheten av ditt jobb? Detta är faktorer som kan påverka hur hälsosamma dina levnadsvanor är, enligt ny forskning från Stockholms universitet.
Migrationsmönstren i östra Medelhavsområdet förändrades över tiden, från en stor regional rörlighet till tätare kontakter med grannar utanför regionen men mindre rörlighet i regionen. Det visar DNA-analyser av iranska skelett i svenska museisamlingar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Barn som diagnostiserats med hjärncancer dör ofta inom ett år efter sin första diagnos eftersom det inte finns några effektiva behandlingar. Men genom att visualisera cancercellerna har forskare nu fått bättre förståelse för hur tumörerna ser ut. Förhoppningen är att det ska leda till nya behandlingsmetoder. Det visar en studie med forskare vid bland annat Stockholms universitet och SciLifeLab.
En ny studie från Stockholms universitet visar att risken att separera är högre för svenska par med stora åldersskillnader där mannen är äldre än kvinnan. Par med invandrarbakgrund löper däremot störst risk att separera om kvinnan är äldre än mannen.
Vad händer med julhandeln när det är kristider? Hur påverkade coronapandemin våra julbord? Och vad händer med djuren och naturen när det är vinter? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul, nyår och vinterlov. Här är en lista med några av våra experter.
En ny studie från Stockholms universitet visar hur växter kemiskt kan "koda" i sitt lignin för att växa sig höga och klara av klimatförändringar. Resultaten kan användas både inom jord- och skogsbruket för att välja ut växter med egenskaper som kan motstå klimatförändringar.
För över 8 miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas riktade mot jorden gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Två forskarlag med forskare vid Stockholms universitet publicerar nu oberoende observationer av det ovanliga fenomenet i tidskrifterna Nature och Nature Astronomy.
Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Som en konsekvens av mänskliga utsläpp av växthusgaser har klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. En utveckling som leder till värre värmeböljor och ökad risk för bränder. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Journal of Geophysical Research – Atmospheres.
I slutet av november varje år infaller Black Friday, något som har vuxit från en shoppingdag till en eller flera veckor av shopping. Samtidigt uppmärksammas En köpfri dag – Buy Nothing Day – världen över för att skapa medvetenhet om de negativa effekterna av konsumtion. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om shopping, konsumtionskultur och köpbeteenden.
Ny forskning från Stockholms universitet visar att personer med hög inkomst generellt har fler barn. Mönstret är särskilt tydligt för män och har blivit starkare över tid: ju mer pengar, desto fler barn. Men efter fyra barn vänder det.
Det är cellerna runt själva cancertumören som tycks vara nyckeln till att bröstcancer sprids. Det kan forskare från bland andra Stockholms universitet visa efter att ha utvecklat ny teknik som kartlägger hur bröstcancer sprids. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Nature.
För att nå klimatmålen krävs bättre hantering av redan knappa vattenresurser, enligt en ny rapport som släpps under klimattoppmötet COP27 i Egypten. Politiska beslut utan rätt kunskapsunderlag kan äventyra både vattenförsörjningen och viktiga klimatåtgärder.
De flesta språk saknar ordförråd för att beskriva doftupplevelser. Därför använder vi ord från andra områden, som ”tung”, ”god” eller ”fruktig”. Men vilka ord används egentligen och vilka relationer har de till varandra? Det har forskare på Stockholms universitet tagit reda på för engelska med hjälp av en helautomatisk metod som utgår från texter från internet.
