Gå direkt till innehåll

Ämnen: Humanistisk vetenskap

  • Mångstämmigt berättande – musikens roll i Günter Grass prosa

    När Günter Grass som tysk författare och nobelpristagare kritiserade Israels politik mot Iran framstod han som en mycket polariserande röst i debatten. I sin dikt, ”Was gesagt werden muss”, ifrågasatte han starkt Israels agerande liksom Tysklands förhållningssätt i Mellanöstern. I en ny avhandling i tyska har Beate Schirrmacher studerat musikens roll i författarens prosa.

  • Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa

    Olof Palmes Sverige åtnjöt internationell respekt för sin solidariska hållning gentemot världens svaga och utsatta. Men när säkerhetstänkandet fick bestämma vädjade Östeuropas frihetstörstande medborgare förgäves om stöd, det visar en ny avhandlings vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

  • Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten

    Sverige är ett av få länder där de flesta människor tycker att de i hög grad kan lita på andra personer. Men tilliten skiljer sig mellan åldrarna. Unga är mer misstänksamma än personer i medelåldern. Det visar avhandlingen ”Kommer tid kommer tillit?” som lagts fram vid Stockholms universitet.

  • Kärnkraftverkets poetik

    1965 beställdes det första fullskaliga kärnkraftverket i Sverige. Efterkrigstiden var en tid där man blickade framåt. Man beskrev det som att man levde i en ny tid: atomåldern. Vad var det man byggde under dessa år? Var det ny arkitektur man producerade, ett nytt landskap eller i själva verket ett kulturarv? En ny avhandling från Stockholms universitet närskådar kärnkraften och kärnkraftverken.

  • Så blandar vi språk i skrift

    Talare har i alla tider blandat språk både muntligt och skriftligt. I en ny antologi har forskaren Carla Jonsson vid Stockholms universitet, tillsammans med brittiske forskaren Mark Sebba, amerikanska forskaren Shahrzad Mahootian, samt andra forskarkollegor samlat olika exempel på hur människor genom historien blandat språk i skrift genom så kallad kodväxling.

  • Strindbergskonferens om queer, ekologi och nutid

    Den amerikanska teaterregissören Robert Wilson uppförde 1998 en epokgörande iscensättning av ”Ett drömspel” på Stockholms stadsteater. Lördag 2 juni kommer han till Stockholms universitet för att tala på den internationella konferensen ”The Strindberg Legacy/Arvet efter Strindberg” vars föreläsningar är öppna för allmänheten.

  • Stockholms universitets hedersdoktorer 2012

    Stockholms universitets hedersdoktorer. Bland hedersdoktorerna finns bland andra Katherine Freese, en av världens mest kända astropartikelfysiker, och kartografen Lars Granath. Juridiska området: Annette Kur och David B. Wilkins utsetts. Humaniora: Marjatta Hietala och Milton Núñez. Naturvetenskap: förutom Freese och Granath Ray Dixon och Isabella Raffi utsedda. Samhällsvetenskap Keith Banting.

  • Ökat våld mot kvinnor inom vård, skola och omsorg

    En ny studie från Stockholms universitet visar att arbetsrelaterat hot och våld har ökat sedan 1980-talets början. Ökningarna är störst för de kvinnodominerade jobben inom välfärdssektorerna vård, skola och omsorg.

  • Matsvinnet: ”Slänga gör man, annars dör man?”

    Hälften av all mat som produceras i Sverige slängs i onödan. Skulden för detta har lagts på oss som enskilda konsumenter. Dålig kunskap kring bäst före datum och mathantering har lyfts fram som orsaker. Men kanske är det inte så enkelt? Ny forskning från Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet nyanserar bilden av matsvinnet.

  • Unga placerade på institution särskilt utsatta

    Unga som är placerade i vård får mindre stöd i skolarbetet än unga som bor hemma. De har också färre kamratkontakter och måste ägna en större andel av tiden utanför skolan till hushållsarbete. De resultaten framkommer i en doktorsavhandling i socialt arbete om placerade ungas tillgång till välfärdsresurser av Hélène Lagerlöf som disputerar vid Stockholms universitet.

  • Politikens gränser. Om politikens icke-globalisering

    - Det politiska landskapet ser i stort sett likadant ut idag som för 100 år sedan. Varför fortsätter politiken att vara nationell i en tid av stark globalisering? Jag har tittat på frågor som dessa med utgångspunkt i socialdemokratin, men många av mina slutsatser är intressanta för alla som vill lyfta politiken utanför nationen, säger Adrienne Sörbom.

  • Ny bevismodell i brottmål hotar rättssäkerheten

    Begreppet stödbevisning blir allt vanligare i svensk rättspraxis, särskilt i sexualbrottmål. Men begreppet är vagt och mångtydigt. Domstolarna tillämpar stödbevisning på ett inkonsekvent sätt vilket är ett hot mot rättssäkerheten. Därför bör man sluta använda begreppet. Det hävdas i en ny avhandling från Stockholms universitet.

  • Teori för modecykler förklarar trender

    En ny teoretisk modell kan förklara hur fenomenet mode sprids i ett samhälle. Forskare vid Stockholms universitet har använt sig av information om bebisnamns och hundrasers popularitet för att testa hur olika modeller förklarar hur vi apar efter modetrender.

  • Vad är äkta? Forskare undersöker estetisk autenticitet i ny bok

    Att kalla något äkta, genuint eller autentiskt innebär för de flesta en positiv värdering. Men vad betyder autenticitet i estetiska sammanhang? Tretton unga forskare från forskarskolan i estetiska vetenskaper vid Stockholms universitet ger nu ut en bok som diskuterar frågan. Universitetet arrangerar också en konferens och ett samtal inför publik med boken som utgångspunkt.

  • Symposium om queer, feministisk och lesbisk filmkultur och medieaktivism

    Hur avhandlas frågor om sexualitet, kroppslighet, maktlöshet och agens i samtida queer, feministisk och lesbisk filmkultur och medieaktivism? Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet har bjudit in en rad framstående forskare och filmare för att diskutera ”queera sårbarheter” under ett symposium på Filmhuset. Det blir presentationer, filmvisningar och diskussioner den 20-21 feb.

  • Likartade temperaturförändringar över hela norra halvklotet de senaste 1200 åren

    Studie gjord vid Stockholms universitet visar att klimatet har varierat på ett likartat sätt över hela norra halvklotet de senaste 1200 åren. Resultaten slår fast att den geografiska utbredningen av uppvärmningen under 1900-talet ligger inom ramen för de naturliga variationerna, men att uppvärmningen från 1800-talet till 1900-talet gått snabbare än någon annan temperaturförändring.

  • Ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd

    Klyftorna i Sverige har ökat. En ny unik forskningsöversikt visar att detta leder till ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd hos den svenska befolkningen. Exempelvis förväntas personer med universitetsutbildning leva cirka 5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning idag.

  • Utsläppsrätter en juridisk snårskog med många bottnar

    Marknadsbaserade styrsystem exempelvis utsläppsrätter och elcertifikat är allt viktigare verktyg för att kostnadseffektivisera miljöpolitiken och omsätter stora belopp. Trots detta är den rättsliga osäkerheten stor inom detta område. Emil Elgebrant gör i sin avhandling en analys rörande ägande och värde av utsläppsrätter inom de sakrättsliga-, redovisningsrättsliga- och skatterättsliga områdena.

  • Pamoja Cleantech utsedd till ett av världens mest innovativa studentföretag

    Amerikanska Kairos Society utser varje år de 50 mest innovativa studentföretagen i världen med potential att bidra till en bättre värld. Svenska Pamoja Cleantech, vars affärsidé är att bygga upp småskaliga och miljövänliga kraftverk i Östafrika, är ett av de utvalda bolagen. Pamoja Cleantech är knutet till Center för Socialt Entreprenörskap Stockholm som drivs av Stockholm Universitet Innovation.

Visa mer