Idag diskuteras ofta kvinnliga företagsledare och kvinnors representation i företagsstyrelser. Men det finns också en annan grupp kvinnor som under lång tid har stått i skymundan. Docent Therese Nordlund Edvinsson vid Historiska institutionen, Stockholms universitet har undersökt ett antal direktörsfruar i svenskt näringsliv under 1900-talets första hälft.
Förutsättningarna för att utveckla och tillämpa den etiska kompetensen bland chefer i vården är viktigare än någonsin i en tid med svåra prioriteringar. Det visar avhandlingen ”Verksamhetschefens etiska kompetens. Om identifiering och hantering av intressekonflikter i hälso- och sjukvården” som Erica Falkenström vid Institutionen för pedagogik och didaktik disputerar med den 19 oktober.
Kista Teater, Bahnhof och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet presenterar ADA FTW (for the win). Ett direktsänt drama om världens första programmerare, Ada Lovelace, där du kan delta via sms, twitter och webb. Premiär 10 oktober.
25 nya postdoktoranställningar för internationella studenter, ett institut för avancerade studier och ett särskilt program för samarbete med utvalda universitet. Det blir en del av resultatet då Stockholms universitet satsar 100 miljoner kronor i syfte att stärka de internationella relationerna.
Årets upplaga av Forskardagarna bjuder på ett brett utbud av populärvetenskapliga föreläsningar från forskare vid Stockholms universitet. 50 nydisputerade forskare berättar om allt ifrån Alfons Åberg till japansk musik och hur sannolik sannolikheten egentligen är. Vill du veta mer om det amerikanska valet eller varför getingar är randiga? Besök Forskardagarna!
Reklamen speglar inte samhället. Reklamen ”speglar” den värld som skapar den, det vill säga reklamvärlden. I Stockholms reklamvärld kommer företrädare för landets mest dominanta maktformer samman i sin strävan att via strategisk och kreativ reklam, pr och kommunikation bygga sina varumärken och vinna erkännande och legitimitet. Det hävdar forskaren Raoul Galli i en ny avhandling.
Samtidigt som Gustav III lanserade en nationell dräkt skapades en svensk modekultur under sent 1700-tal med starka europeiska influenser. Modeidéer spreds fort redan i det tidigmoderna Europa. Forskare vid Stockholms universitet har tittat närmare på hur modevaror och modebilder färdades över språkliga och geografiska gränser.
Konstutställningen Föreställningar om det gemensamma handlar om offentliga rum, privata nätverk och konsten att organisera kollektiv mening. Utställningen öppnar den 25 augusti i och omkring Husby konsthall, och den 26 augusti i Studion på Moderna Museet. Dessutom kommer man att kunna ta del av utställningen på nätet, via Radio Peyvand på internet, i Kista m.fl. platser.
Regeringen måste se den bredare samhällsnyttan av forskning. Den ensidiga inriktningen mot medicin och teknik måste brytas och satsningar inom humaniora och samhällsvetenskap måste till. Detta skriver Stockholms universitets rektor Kåre Bremer, prorektor Lena Gerholm och vicerektor Astrid Söderbergh Widding idag söndag den 29 juli på Dagens Nyheters debattsida.
Antalet antagningar till höstterminen 2012 har ökat med 10 procent jämfört med förra årets hösttermin. Flest antagna har juristprogrammet och kursen praktisk projektledning. Även antalet utbildningar att söka har ökat från 1 883 till 2 016.
Stockholms universitet medverkar med ett eget seminarium i Almedalen torsdagen den 5 juli. Men våra forskare är även eftertraktade som experter hos andra arrangörer. Ett tiotal ämnesspecialister från universitetet finns på plats i Almedalen. Tillsammans täcker de in ett stort antal ämnesområden juridik, statsvetenskap, medievetenskap, social forskning och nationalekonomi.
Vad ligger bakom de konflikter som leder till hedersrelaterat våld? Ny forskning från Stockholms universitet visar att våldet ofta har sin botten i olika typer av rädslor. Doktoranden Mina Sedem vid psykologiska institutionen har gjort en intervjustudie som handlar om drabbade flickors och familjemedlemmars perspektiv på hedersrelaterat våld.
Vad är bra narkomanvård? Svaret på den frågan har varierat kraftigt genom tiderna. I boken Vård och ideologi undersöker Johan Edman, historiker vid Stockholms universitet, den svenska narkomanvårdens historia från 1960 till 2000.
Nytt, fräscht och med öppen planlösning. Några av de ord vi har vant oss vid i bostadsmäklarnas annonser. Men vad speglar egentligen vårt boende? Vad vill vi att det ska spegla? En ny avhandling i konstvetenskap från Stockholms universitet har tittat på detta, med Hammarby sjöstad i Stockholm som utgångspunkt.
I augusti 1693 anländer tre franska skulptörer till Stockholm för att ta tjänst hos den svenske kungen Karl XI. Skulptörerna René Chauveau, Louis Delaporte och Joseph Jacquin ska utföra inredningarna i det nya slottet som håller på att byggas. Totalt kom ett femtontal franska hantverkare till Sverige. Om dessa handlar en ny avhandling i Konstvetenskap framlagd vid Stockholms universitet.
När Günter Grass som tysk författare och nobelpristagare kritiserade Israels politik mot Iran framstod han som en mycket polariserande röst i debatten. I sin dikt, ”Was gesagt werden muss”, ifrågasatte han starkt Israels agerande liksom Tysklands förhållningssätt i Mellanöstern. I en ny avhandling i tyska har Beate Schirrmacher studerat musikens roll i författarens prosa.
Olof Palmes Sverige åtnjöt internationell respekt för sin solidariska hållning gentemot världens svaga och utsatta. Men när säkerhetstänkandet fick bestämma vädjade Östeuropas frihetstörstande medborgare förgäves om stöd, det visar en ny avhandlings vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
Sverige är ett av få länder där de flesta människor tycker att de i hög grad kan lita på andra personer. Men tilliten skiljer sig mellan åldrarna. Unga är mer misstänksamma än personer i medelåldern. Det visar avhandlingen ”Kommer tid kommer tillit?” som lagts fram vid Stockholms universitet.
1965 beställdes det första fullskaliga kärnkraftverket i Sverige. Efterkrigstiden var en tid där man blickade framåt. Man beskrev det som att man levde i en ny tid: atomåldern. Vad var det man byggde under dessa år? Var det ny arkitektur man producerade, ett nytt landskap eller i själva verket ett kulturarv? En ny avhandling från Stockholms universitet närskådar kärnkraften och kärnkraftverken.
Talare har i alla tider blandat språk både muntligt och skriftligt. I en ny antologi har forskaren Carla Jonsson vid Stockholms universitet, tillsammans med brittiske forskaren Mark Sebba, amerikanska forskaren Shahrzad Mahootian, samt andra forskarkollegor samlat olika exempel på hur människor genom historien blandat språk i skrift genom så kallad kodväxling.
