Forskare som kan kommentera Nobels fredspris 2026
Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobels fredspris 2026.
Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobels fredspris 2026.
För 30 år sedan, den 1 januari 1995, gick Sverige med i EU. Hur ser EU-samarbetet ut i dag, vilken betydelse har medlemskapet för Sverige och vilka utmaningar finns framöver? Vid Stockholms universitet finns flera forskare som kan kommentera EU från olika perspektiv.
Är du journalist och letar efter en forskare som kan kommentera läget i Syrien? Vid Stockholms universitet finns forskare tillgängliga och kan svara på frågor utifrån olika perspektiv.
Våren 2023 är Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Vad innebär det och vilka frågor kan bli aktuella att hantera och driva under de sex månader som Sverige ska planera och leda arbetet i ministerrådet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor med koppling till Europa och Sveriges EU-ordförandeskap.
Att rädda Östersjön är ett gemensamt arbete. Genom samarbetsorganisationen Helcom är många länder, myndigheter, forskare och experter runt Östersjön inblandade. Imorgon signeras en uppdaterad åtgärdsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, av Östersjöländernas ministrar.
22 januari inleds World Economic Forum i Davos, Schweiz. Vid Stockholms universitet arbetar två av de få forskare som bedrivit vetenskapliga studier kring WEF: Adrienne Sörbom, docent i sociologi: adrienne.sorbom@score.su.se eller 070 - 777 37 08 Chrisitna Garsten, professor i socialantropologi: christina.garsten@score.su.se eller 070- 534 06 24
Det nyliberala tänkande och instrumentalistiska perspektiv som präglar Världsbanken och Internationella valutafonden tenderar underminera internationella arbetsrättsliga normer om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, medan Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling tenderar främja dessa rättigheter. Det hävdas i en ny avhandling i arbetsrätt från Stockholms universitet.
Varför beslutar sig människor för att resa genom Sahara och över Medelhavet mot en osäker framtid i Europa? Och hur vet de hur de ska ta sig fram? Att samla information och kunskap om smugglare, rutter och tillfälliga jobb är det viktigaste för dem som vågar allt för hoppet om ett liv i säkerhet och trygghet.
Alla vill veta om biståndspengar kommer fram och ger resultat i fattiga länder. Men det är svårt att mäta. När fokus hamnar på resultat och mätning påverkar det biståndsarbetet på sätt som man inte kunnat förutse. Mätningarna i sig verkar däremot öka allmänhetens förtroende för svenskt bistånd.
Både före och efter presidentvalet har USA:s nyblivne president Donald Trump attackerat medierna i landet. Medieprofessor Silvio Waisbord från George Washington University besöker i veckan Stockholms universitet och håller en allmän föreläsning om det nya medielandskapet. Han oroar sig för det inflytande Trumps populism kan komma att få på medierna.
Vattenförvaltningen i Sibou, Kenya och Engaruka, Tanzania är ett privilegium nästan enbart förbehållet män. Strikta patriarkala normer reglerar kontrollen av vattnet och utesluter i praktiken kvinnor från förvaltningen av bevattningssystemen, visar en avhandling i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.
Sjörättsinstitutet bjuder in till ett seminarium med anledning av flyktingkatastrofen i Medelhavet. Seminariets första del handlar om folkrättens regler om sjöräddning och flyktingar till sjöss. Seminariets andra del rör befälhavaransvaret. Deltar gör bl.a. Martin Ratcovich, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och Mattias Widlund, Skarp Stockholm Advokatbyrå.
Under 2014 omkom fler än 3 300 personer på Medelhavet i samband med försök att ta sig till Europa. Hittills i år beräknas nära 2 000 ha omkommit. Varför ger sig flyktingar ut till sjöss? Vad kan, bör, får och måste EU:s medlemsstater göra?
Den svenska välfärdsmodellen och idén om att solidariteten är begränsad till de egna medborgarna utmanas av den gränsöverskridande EU-rätten, det visar en ny avhandling i juridik från Stockholms universitet. – Svenska politiker har stuckit huvudet i sanden genom att inte anpassa nationell lagstiftning till den dynamiska EU-rättens utveckling, säger Jaan Paju doktorand, Stockholms universitet.
Professor Fredrik Logevall, Cornell University, gästföreläser på Stockholm universitet den 22 oktober om Barack Obamas utrikespolitik ur ett historiskt perspektiv.
Det nuvarande Europeiska regelverket för hormonstörande kemikalier är otillräckligt och kommersiella intressen värderas högre än medborgarnas hälsa. Det slår 89 världsledande forskare fast i en deklaration till EU. Forskarna kräver ett betydligt tuffare regelverk för att styra användandet av kemikalier inom EU. Flera forskare från Stockholms universitet har skrivit under deklarationen.