Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En ny studie i Nature visar att stora mängder våtmarker förlorats sedan 1700-talet, men att tidigare studier ändå har överskattat den globala förlusten. Norra Europa, främst Sverige och Finland, är det område som har allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. Där finns också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid.
Mellan veckorna sju och tio infaller sportlov i Sverige. Men hur uppkom sportlovet? Hur sportar barn i dag? Och hur många har egentligen råd att resa på lovet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor kopplade till olika aspekter av sportlovet.
Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Som en konsekvens av mänskliga utsläpp av växthusgaser har klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. En utveckling som leder till värre värmeböljor och ökad risk för bränder. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Journal of Geophysical Research – Atmospheres.
För att nå klimatmålen krävs bättre hantering av redan knappa vattenresurser, enligt en ny rapport som släpps under klimattoppmötet COP27 i Egypten. Politiska beslut utan rätt kunskapsunderlag kan äventyra både vattenförsörjningen och viktiga klimatåtgärder.
En ny studie pekar på omfattande kunskapsluckor vad gäller hållbarhetslöftena som förknippas med ny innovativ teknik i livsmedelsbranschen, såsom vertikala odlingar, blockkedjetekniken, hemleveranser och växtbaserade substitut till animaliska livsmedel.
Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Stockholms universitet har flera forskare på plats på Förenta nationernas klimatkonferens COP27 i Sharm el-Sheikh i Egypten 6-18 november.
Att skydda områden till havs kan avsevärt begränsa utsläppen av växthusgaser och bidra till nödvändig klimatanpassning, enligt en ny stor analys som publiceras i tidskriften One Earth. Marina naturreservat kan förbättra upptaget av koldioxid, främja kustskyddet, den biologiska mångfalden, reproduktionsförmågan hos marina organismer och öka fiskares fångst och inkomster. marina reservat
Renskötsel har betraktats som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet genom att de betande djuren fortsätter att hålla landskapet öppet. En ny studie visar dock att nästan all renbetesmark är utsatt för en ökande belastning och hotas av människors ökande aktivitet i norr.
Att pollineringen fungerar är viktigt för hela ekosystemet. Nu har forskare löst det över hundraåriga mysteriet med en supergen som medför en effektiv korspollination hos blommor. Det visade sig att supergenen som orsakar längdvariation i hanliga och honliga reproduktionsorgan själv varierar i längd. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Ett flertal avgörande tippningspunkter i jordens klimat riskerar att överskridas om den globala medeltemperaturen ökar med mer än 1,5°C. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholm Resilicen Centre vid Stockholms universitet, publicerad i Science. Den nya analysen visar att Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till under 2°C inte räcker för att undvika farliga klimatförändringar.
Medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar, som startade 2021, ger allmänheten möjlighet att bidra med ny kunskap om vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten, hur havet påverkas av klimatförändringarna och om kustens biologiska mångfald. I årets upplaga av Algforskarsommar finns en ny uppgift: att gå ut på blåstångspromenad under fullmåne!
Den 1 juni, i samband med 50-årsjubiléet av FN:s första miljökonferens, arrangerar Karolinska Institutet, KTH, Stockholm Environment Institute och Stockholms universitet en endagskonferens. Huvudfokus är hur akademin genom forskning och högre utbildning bidrar till omställningen för en mer hållbar utveckling.
Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Som första forskare i världen har Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet tillsammans med sitt forskarteam kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet. Upptäckten som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances visar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen.
Många högfluorerande PFAS-ämnen som hamnar i havet slungas tillbaka till land när de frigörs i luften från vågornas havsspray, visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitetet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology. Resultaten tyder på att denna skadliga bumerang bidrar till PFAS-föroreningar i kustområden.
Skogen är ständigt aktuell och ett viktigt område inom forskningen, bland annat för att hitta framtidens lösningar för material, mat och bränsle, men också när det gäller frågor om äganderätt och ekonomiska strukturer, nu och historiskt. Är du journalist och letar efter någon som kan kommentera eller förklara frågor som rör skogen? Välkommen att kontakta någon av Stockholms universitets experter.
En ny studie visar att fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen som är typisk för städer jämfört med omgivande områden. Detta beror sannolikt på att städer utgör så kallade urbana värmeöar i landskapet.
Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.
En ny studie varnar för att infertilitet hos hannar, orsakad av värme, kan göra att arter försvinner på grund av klimatförändringar vid lägre temperaturer än tidigare beräknat.
Världens torvmarker kan snart passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt, och inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.
Blåmusslorna i Östersjön blir mindre med tiden men samtidigt har de blivit fler i antal, enligt en ny studie från Stockholms universitet där miljöövervakningsdata sedan 1990-talet har analyserats. Orsaken verkar vara förändringar i födokvalitet som lämnat specifika kemiska avtryck i musslorna. Mixen av deras föda, växtplankton i Östersjön, påverkas i sin tur av klimatförändringar.
Blåmusslor i
