Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö

  • Både nederbörd och temperatur påverkar kolets kretslopp

    Nederbörd är minst lika viktigt som temperaturen för att bestämma tidpunkt för koldioxidomsättning, visar en rapport som publiceras i Nature. Rapporten slår också fast att mer kol än man tidigare har trott lagras i markens ekosystem – särskilt i jord. Resultaten av studien kan bidra till att förbättra globala klimatmodeller.

  • Stavmixer kan avge persistenta kemikalier vid matlagning

    Åtta av tolv testade modeller av stavmixrar läcker ut klorparaffiner då de används enligt leverantörernas instruktioner. Det visar en rapport från Stockholms universitet där forskarna analyserat ett urval av stavmixrar som finns att köpa på den svenska marknaden. Klorparaffiner ingår i ämnesgruppen av persistenta organiska ämnen som människor och djur ska skyddas mot.

  • Vattenkemin viktigt för att förutspå jordbävningar

    Före två stora jordbävningar på Island ändrades kemin i grundvattnet. Regelbundna mätningar av vattenkemin i högriskområden kan hjälpa forskare att förutsäga framtida jordbävningar. Det visar resultat av en studie som idag publiceras i Nature Geoscience.

  • Små kräftdjur tar tempen på miljöläget i Östersjön

    Föroreningar och syrebrist utgör allvarliga problem för havets organismer och är två av de största miljöproblemen i Östersjön. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av miljögifter som de utsätts för i kombination med syrebrist. Ny forskning på kräftdjur visar hur förorenat bottensediment och syrebrist förstör viktiga strukturer i celler.

  • Läkemedel påverkar Östersjöns växter och djur

    Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.

  • Forskare som kan kommentera IPCC-rapporten

    De centra/institut på Stockholms universitet som kan kommentera IPCC-rapporterna och olika aspekter av klimatförändringar är framförallt Bolincentret för klimatforskning, Ekoklim, Stockholm Resilience Centre samt Stockholm Environment Institute.

  • Vetenskap och kommunikation ska sätta Östersjön på agendan

    Foto: Jerker Lokrantz/Azote
    I ett unikt projekt ska beslutsfattare förses med kunskap om Östersjön genom att förena vetenskap och kommunikation. Övergödning, överfiske och miljögifter är viktiga frågor för Stockholms universitets Östersjöcentrums nya storsatsning Baltic Eye. Projektet presenteras idag den 12 februari då marint verksamma forskare vid Stockholms universitet bjudits in för pr

  • Aminer – den saknade länken för bildning av nya atmosfäriska aerosolpartiklar

    Små koncentrationer av aminer kombineras med svavelsyra för att bilda mycket stabila partiklar ungefär lika snabbt som de observeras i den lägre atmosfären. Det visar en ny studie som publiceras i Nature. Forskarna skriver att resultaten understryker vikten av att övervaka aminutsläpp vid en bedömning av effekterna av mänskliga aktiviteter på strålningsdrivning från aerosolpartiklar.

  • Forskare som kan kommentera IPCC-rapporten

    Vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, finns flera forskare som kan kommentera den kommande IPCC-rapporten. Vi har listan över experter på olika aspekter av klimatförändringar.

  • Olika EU-lagar för UV-filter hotar vattenmiljön

    Ultraviolett (UV)-filter i industriella produkter klassificeras som miljöfarliga medan samma kemikalier i kosmetika inte klassificeras på samma sätt. En ny studie av forskare vid Stockholms universitet som publicerats i Science of the Total Environment visar brister i nuvarande lagstiftning för UV-filter.

  • 100 miljoner för ett friskare Östersjön

    Stockholms universitets nyinrättade Östersjöcentrum ingår strategiskt partnerskap med BalticSea2020. Stiftelsen avsätter 100 miljoner kronor till projektet Baltic Eye som ska förmedla användbar kunskap om Östersjön till beslutsfattare i samhället. En kunskapsförsörjning som är nödvändig för att förändra Östersjöns miljötillstånd.

  • Ny WHO-rapport: Kemikalier bakom flera folksjukdomar

    Vi lever i en värld där tiotusentals kemikalier används varje dag. Forskarna har hittills identifierat flera hundra som hormonstörande. De risker kemikalierna innebär för både människa och miljö är underskattade. Det visar en ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP och världshälsoorganisationen WHO som presenteras idag i Nairobi. Arbetet har letts av professor Åke Bergman, Stockholms universitet.

  • Premiär för direktsänd akademisk talkshow

    Crosstalks heter webbtv-programmet som har premiär den 20 november. Här möter du livliga och intressanta diskussioner mellan ledande forskare, publiken på plats och människor runtom i världen. Bakom programmet står Stockholms universitet och KTH.

  • Fattigdom och klimat samlar världsledande ekonomer i Stockholm

    Världens fattigdom och klimat står på agendan då Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet samlar världsledande ekonomer för två internationella konferenser den 3-8 september. De båda konferenserna avlöser varandra genom två paneldiskussioner där forskarna diskuterar åtgärder mot den globala fattigdomen samt klimatförändringarnas inverkan på ekonomi och samhälle.

  • Studie av forntida växtfossiler ger kunskap om framtida effekter av global uppvärmning

    En undersökning av forntida växtfossiler visar att effekterna av en snabb ökning av atmosfäriska koldioxidkoncentrationer troligen kan kopplas till miljöförstöring och en minskning av den biologiska mångfalden. En upptäckt som ger kunskap om effekterna av nutidens globala uppvärmning. Det visar en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Geology.

  • Arktiskt kol blir till koldioxid i havet

    De permanent frusna torvmossar som omger Norra Ishavet innehåller enorma mängder kol. Genom den globala uppvärmningen smälter nu dessa myrar. Kolet förs med floderna till kusten och bryts där ner till koldioxid. Det visar en ny avhandling i miljökemi vid Stockholms universitet.

Visa mer