Nederbörd är minst lika viktigt som temperaturen för att bestämma tidpunkt för koldioxidomsättning, visar en rapport som publiceras i Nature. Rapporten slår också fast att mer kol än man tidigare har trott lagras i markens ekosystem – särskilt i jord. Resultaten av studien kan bidra till att förbättra globala klimatmodeller.
Åtta av tolv testade modeller av stavmixrar läcker ut klorparaffiner då de används enligt leverantörernas instruktioner. Det visar en rapport från Stockholms universitet där forskarna analyserat ett urval av stavmixrar som finns att köpa på den svenska marknaden. Klorparaffiner ingår i ämnesgruppen av persistenta organiska ämnen som människor och djur ska skyddas mot.
Före två stora jordbävningar på Island ändrades kemin i grundvattnet. Regelbundna mätningar av vattenkemin i högriskområden kan hjälpa forskare att förutsäga framtida jordbävningar. Det visar resultat av en studie som idag publiceras i Nature Geoscience.
I Tromsö i Norge inleds 6 juli den internationella forskningsexpeditionen SWERUS-C3, ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete med forskningsledning från Stockholms universitet. Ett 80-tal forskare kommer finnas ombord på isbrytaren Oden och ska under två etapper studera hur Arktis klimat och miljö utvecklas.
Föroreningar och syrebrist utgör allvarliga problem för havets organismer och är två av de största miljöproblemen i Östersjön. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av miljögifter som de utsätts för i kombination med syrebrist. Ny forskning på kräftdjur visar hur förorenat bottensediment och syrebrist förstör viktiga strukturer i celler.
Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.
De centra/institut på Stockholms universitet som kan kommentera IPCC-rapporterna och olika aspekter av klimatförändringar är framförallt Bolincentret för klimatforskning, Ekoklim, Stockholm Resilience Centre samt Stockholm Environment Institute.
Foto: Jerker Lokrantz/Azote
I
ett unikt projekt ska beslutsfattare förses med kunskap om Östersjön genom att
förena vetenskap och kommunikation. Övergödning, överfiske och miljögifter är
viktiga frågor för Stockholms universitets Östersjöcentrums nya storsatsning Baltic Eye. Projektet
presenteras idag den 12 februari då marint verksamma forskare vid
Stockholms universitet bjudits in för pr
Små koncentrationer av aminer kombineras med svavelsyra för att bilda mycket stabila partiklar ungefär lika snabbt som de observeras i den lägre atmosfären. Det visar en ny studie som publiceras i Nature. Forskarna skriver att resultaten understryker vikten av att övervaka aminutsläpp vid en bedömning av effekterna av mänskliga aktiviteter på strålningsdrivning från aerosolpartiklar.
Vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, finns flera forskare som kan kommentera den kommande IPCC-rapporten. Vi har listan över experter på olika aspekter av klimatförändringar.
Ultraviolett (UV)-filter i industriella produkter klassificeras som miljöfarliga medan samma kemikalier i kosmetika inte klassificeras på samma sätt. En ny studie av forskare vid Stockholms universitet som publicerats i Science of the Total Environment visar brister i nuvarande lagstiftning för UV-filter.
Östersjön mår dåligt. Mer kunskap måste nå politiker och myndigheter men också allmänheten. Vad kan forskningskommunikation bidra med? Stockholms universitets Östersjöcentrum arrangerar ett seminarium i Almedalen med både fakta och visioner – Hav tröst!
Stockholms universitets nyinrättade Östersjöcentrum ingår strategiskt partnerskap med BalticSea2020. Stiftelsen avsätter 100 miljoner kronor till projektet Baltic Eye som ska förmedla användbar kunskap om Östersjön till beslutsfattare i samhället. En kunskapsförsörjning som är nödvändig för att förändra Östersjöns miljötillstånd.
Vi lever i en värld där tiotusentals kemikalier används varje dag. Forskarna har hittills identifierat flera hundra som hormonstörande. De risker kemikalierna innebär för både människa och miljö är underskattade. Det visar en ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP och världshälsoorganisationen WHO som presenteras idag i Nairobi. Arbetet har letts av professor Åke Bergman, Stockholms universitet.
Crosstalks heter webbtv-programmet som har premiär den 20 november. Här möter du livliga och intressanta diskussioner mellan ledande forskare, publiken på plats och människor runtom i världen. Bakom programmet står Stockholms universitet och KTH.
Vår mat- och energiproduktion använder vattnet i landskapet, ändrar vattnets cirkulation och påverkar klimatet. Det visar en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature Climate Change där forskarna undersökt hur utvecklingen av jordbruk och vattenkraft ändrat vattencirkulationen över tid.
Världens fattigdom och klimat står på agendan då Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet samlar världsledande ekonomer för två internationella konferenser den 3-8 september. De båda konferenserna avlöser varandra genom två paneldiskussioner där forskarna diskuterar åtgärder mot den globala fattigdomen samt klimatförändringarnas inverkan på ekonomi och samhälle.
En undersökning av forntida växtfossiler visar att effekterna av en snabb ökning av atmosfäriska koldioxidkoncentrationer troligen kan kopplas till miljöförstöring och en minskning av den biologiska mångfalden. En upptäckt som ger kunskap om effekterna av nutidens globala uppvärmning. Det visar en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Geology.
Smältande glaciärer bidrar till att havsnivån stiger snabbare än någon gång under de senaste 350 åren. Resultaten som nyligen publicerats i Nature Geoscience bygger på en studie av de 270 största glaciärerna som löper ut från det norra och södra isfälten i Patagonien, Sydamerika.
De permanent frusna torvmossar som omger Norra Ishavet innehåller enorma mängder kol. Genom den globala uppvärmningen smälter nu dessa myrar. Kolet förs med floderna till kusten och bryts där ner till koldioxid. Det visar en ny avhandling i miljökemi vid Stockholms universitet.