Omvandling av vatten och koldioxid till kemiska produkter utan att någon behöver hantera farliga mellanled. Ett nytt instrument som ska förklara hur solens magnetfält hettar upp atmosfären. Röntgenlaser som kan hjälpa till att lösa energiproblem. Och bättre klimatmodeller genom nya sätt att göra mätningar. Det är fyra forskningsprojekt som får stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
En ny artikel i Nature av forskare från bland annat Stockholms universitet visar på betydligt större förändringar i nederbörd och torka under tidigare århundraden än under 1900-talet. Dagens klimatmodeller överskattar ökningen av extremer i nederbörd och torka i samband med det senaste århundradets temperaturökning.
Stora delar av Europa har upplevt varmare somrar sedan 1990-talet, med kraftiga värmeböljor i Centraleuropa 2003, 2010 och 2015. Ny forskning pekar på att den genomsnittliga sommartemperaturen i Europa de senaste 30 åren sannolikt är den högsta på minst 2000 år. Ett par århundraden under vikingatiden och romartiden har dock varit lika varma som 1900-talet i sin helhet.
De flesta av världens många sjöar ligger i klimatkänsliga områden på nordliga breddgrader. En ny studie från Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Linköping och USA, visar att dessa vatten släpper ifrån sig stora och betydande mängder metan, en effektivare växthusgas än koldioxid.
Tusentals kemikalier används vid klädtillverkning. Forskare vid Stockholms universitet har nu undersökt om kemikalier också faktiskt finns i kläderna vi köper. Flera hälsofarliga ämnen identifierades och inte ens ekologisk bomull garanterade giftfri textil.
Den 27 juli ger sig svenska polarforskare iväg till Grönland för att möta upp isbrytaren Oden i Thule. Uppdraget denna gång är att undersöka Petermannglaciären på nordvästra Grönland.
Upptäckten av en ny familj av kemiska strukturer skulle kunna öka värdet av biogas och naturgas som innehåller koldioxid. Det visar en studie som idag publiceras i Nature. Materialen med de nya kemiska strukturerna, som kallas zeoliter, har små hålrum som kan fånga in koldioxid mer effektivt från bränslegaser än tidigare kända strukturer.
Förlust av algätande smådjur har överraskande stora effekter på hälsan hos värdefulla sjögräsängar. Detta visar nya resultat från ett samordnat experiment som skett över norra halvklotet, som forskarna Johan Eklöf och Serena Donadi, vid institutionen för ekologi, miljö och botanik, deltagit i.
Det råder vetenskaplig konsensus om att de perfluorerade kemikalier som används i fläck- och vattenavvisande kläder är skadliga för människor. Tvåhundra forskare från 38 länder, däribland flera forskare från Stockholms universitet har undertecknat skrivelsen ”Madrid Statement”. Skrivelsen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives.
En av världens främsta klimatforskare, Raymond Pierrehumbert föreläser den 11 februari om människans påverkan på klimatet och hur Sverige bör agera i klimatfrågor. En paneldebatt med bland annat Åsa Romson, Sveriges klimat- och miljöminister, och Raymond Pierrehumbert hålls efter föreläsningen.
Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En ny storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.
Små barn utsätts för mer bromerade flamskyddsmedel (BFR) i hemmet än sina mammor, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.
Ett superisolerande flamsäkert skum som kan ge stora energibesparingar vid uppvärmning av byggnader har tagits fram av ett internationellt forskarteam. Skummet framställs av förnybara utgångsmaterial utan tillsats av organiska flamskyddsmedel. Studien har letts av forskare vid Stockholms universitet och publiceras idag i Nature Nanotechnology.
Nederbörd är minst lika viktigt som temperaturen för att bestämma tidpunkt för koldioxidomsättning, visar en rapport som publiceras i Nature. Rapporten slår också fast att mer kol än man tidigare har trott lagras i markens ekosystem – särskilt i jord. Resultaten av studien kan bidra till att förbättra globala klimatmodeller.
Åtta av tolv testade modeller av stavmixrar läcker ut klorparaffiner då de används enligt leverantörernas instruktioner. Det visar en rapport från Stockholms universitet där forskarna analyserat ett urval av stavmixrar som finns att köpa på den svenska marknaden. Klorparaffiner ingår i ämnesgruppen av persistenta organiska ämnen som människor och djur ska skyddas mot.
Före två stora jordbävningar på Island ändrades kemin i grundvattnet. Regelbundna mätningar av vattenkemin i högriskområden kan hjälpa forskare att förutsäga framtida jordbävningar. Det visar resultat av en studie som idag publiceras i Nature Geoscience.
I Tromsö i Norge inleds 6 juli den internationella forskningsexpeditionen SWERUS-C3, ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete med forskningsledning från Stockholms universitet. Ett 80-tal forskare kommer finnas ombord på isbrytaren Oden och ska under två etapper studera hur Arktis klimat och miljö utvecklas.
Föroreningar och syrebrist utgör allvarliga problem för havets organismer och är två av de största miljöproblemen i Östersjön. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av miljögifter som de utsätts för i kombination med syrebrist. Ny forskning på kräftdjur visar hur förorenat bottensediment och syrebrist förstör viktiga strukturer i celler.
Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.
De centra/institut på Stockholms universitet som kan kommentera IPCC-rapporterna och olika aspekter av klimatförändringar är framförallt Bolincentret för klimatforskning, Ekoklim, Stockholm Resilience Centre samt Stockholm Environment Institute.