Kalvning, eller avbrytning, av isberg från glaciärer har ökat längs glaciärerna på Svalbards västkust. Nu visar forskare vid Stockholm universitet att även om undervattenstemperaturen är den viktigaste faktorn för glaciärernas minskning så är den inte lika dominerande som man tidigare trott.
Mängden potentiellt skadliga kemikalier i vår miljö skulle kunna reduceras kraftigt om industrin använde dem enbart när det verkligen var nödvändigt. Det är slutsatsen i en vetenskaplig artikel av forskare vid Stockholms universitet. För att underlätta för både konsumenter och producenter att minska användningen av onödiga kemikalier lanserar man ett ramverk för ”nödvändig användning”.
För första gången har forskare analyserat all information om växtutrotning som dokumenterats från hela världen. Resultaten, som publiceras idag i tidskriften Nature, Ecology & Evolution, visar hur många växter som har dött ut under de senaste 250 åren, vilka de är, var de har försvunnit ifrån och vad vi kan dra för lärdomar för att förhindra framtida utrotning.
Klimatpåverkan från tinande permafrost kan fördubblas till följd av landskapsförändringar som hittills inte finns med i klimatmodellerna. En grupp av internationella forskare, från bland annat Stockholms universitet, beskriver klimateffekter som ytterligare försvårar målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Studien publiceras nu i Nature.
Många friluftskläder är behandlade med högfluorerade kemikalier för att inte bara stå emot vatten utan även olja och andra fläckar. En ny studie från Stockholms universitet och University of Leeds visar att det är onödigt då de flesta konsumenter endast efterfrågar vattenavvisande material, samtidigt som det i dag finns vattenavvisande alternativ som är bättre för miljön.
Under det senaste decenniet har permafrosten blivit 0,3°C varmare. Det visar en studie i Nature Communications, som sammanfattar mätresultaten från mer än 150 borrhål runtom i Arktis, på Antarktis och i bergsområden med permafrost.
Växter utsätts mer och mer för ett överskott av regn i samband med klimatförändringarna. En ny studie från Stockholms universitet visar att det finns gener som involveras i att göra dem motståndskraftiga mot syrebristen de utsätts för. Detta kan vara viktigt för att skydda växter från att vissna när de står länge i vatten.
Det är inte främst fiskätande sälar som gör att bestånden av östersjötorsk, sill och skarpsill minskar. Klimatförändringar, övergödning och fiske är de verkliga problemen, enligt en ny studie från Stockholms universitet.
Vill äppelodlare ha större äppelskörd bör de satsa på att öka mängden blommor runt äppelodlingarna. En ny studie gjord av forskare från bland annat Stockholms universitet visar att fler pollinatörer, såsom bin och blomflugor, dras till odlingen då – och chansen till pollinering ökar. Studien visar även att det inte verkar finnas någon motsättning mellan hög produktion och hög biologisk mångfald.
Stabiliteten i några av världens största skogar och därmed det globala klimatet påverkas av ett begränsat antal internationella investerares ekonomiska aktiviteter. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Stockholms resilienscentrum vid Stockholms universitet.
Regnbrist minskar markens vattenhalt inom några dagar och flödena i vattendragen inom några veckor. Vegetation och grödor kan däremot förbli opåverkade i flera månader. Det visar en ny studie av forskare vid bland annat Stockholms universitet.
Stockholmarnas historiska avloppsutsläpp påverkar inte längre vattenkvaliteten i innerskärgården. Stora mängder övergödande ämnen, främst fosfor, ansamlades under 1900-talet på havsbottnarna nära staden. Därifrån har fosforn läckt tillbaka till vattnet, och bidragit till övergödning, algblomningar och syrebrist. Ny forskning från Stockholms universitet visar att dessa lager nu är borta.
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Däribland finns skådespelaren Stina Ekblad och författaren och journalisten Lena ten Hoopen. Även Nora Berend, Ilga Zagorska, Susan Sandall, Rita Colwell, Roland Beckmann, Sergio Albeverio och Ulrike Lohmann blir hedersdoktorer.
En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare från Stockholms universitet. Och det går fort – på en timme är arseniknivån så låg att vattnet inte längre är skadligt för människor att dricka. Studien är publicerad i tidskriften Environmental Pollution.
Ozonskiktet, som skyddar oss från skadlig ultraviolett strålning, återhämtar sig vid polerna. Men oväntade minskningar i andra delar av atmosfären kan förhindra att ozonlagret återhämtar sig på lägre breddgrader, där det finns fler människor.
Global uppvärmning hotar växter anpassade till svalare temperaturer. Forskare från Stockholms universitet, Marseille och Helsingfors har tagit reda på var lokalt kallare platser i skogen finns, där dessa växter kanske kan överleva. Resultaten kan bidra till att förstå klimatförändringarnas effekter på skogens biologiska mångfald, och vad förändrat skogsbruk kan göra för att skydda den.
”Hur borde det vara?”. Gymnasieelever som ställs inför den frågan utvecklar en större förståelse för priset på varor och tjänster som bidrar till negativ miljöpåverkan.
Mjukbottenmusslor och maskar ökar frisättningen av metangas upp till åtta gånger mer jämfört med havsbottnar utan djur visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet och Cardiff University.
Markens förmåga att binda koldioxid kan vara mycket större än man tidigare trott, säger ny forskning från bland annat Stockholms universitet och Stanford University. Forskarna menar att upptag i jordbruksmark, betesmark och skogsmark kan kompensera för ökade globala utsläpp från exempelvis tinande permafrost.
När du badar i Östersjön och trasslar in tårna i undervattensväxter kan du vara lugn, de gör gott. De bidrar till klarare, mer badvänligt, vatten. Den positiva effekten av undervattensväxterna på vattenkvaliteten är lika stark som den negativa effekten av övergödning, visar en ny studie.
