Att vara omgiven av grönska precis runt hemmet tycks påverka den psykiska hälsan positivt och är förenat med mindre uttag av antidepressiva läkemedel, som till exempel SSRI-preparat. Detta enligt en ny befolkningsbaserad forskningsstudie från Stockholms universitet, ledd av docent Cecilia Stenfors, som är publicerad i tidskriften Landscape and Urban Planning.
Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.
En omfattande studie om kolbalansen i det nordliga permafrostområdet har avslöjat betydande förändringar under påverkan av klimatförändringar. Studien visar att områden som tidigare varit en nettosänka nu är en nettokälla av kol. Tillsammans med forskarkollegor beskriver Justine Ramage och Gustaf Hugelius från Stockholms universitet dynamiken i växthusgasutsläpp i detta kritiska ekosystem.
PFAS återutsöndras till luften från brytande havsvågor på nivåer som är jämförbara med, eller större än, andra källor. Detta etablerar en cyklisk transportprocess för dessa "evighetskemikalier" mellan land och hav. Det visar en ny studie utförd av forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, och som är publicerad i Science Advances.
Exponering för ogräsmedlet linuron, som bland annat används vid produktionen av sojabönor, kan leda till förändringar av DNA genom flera generationer. Det visar en ny studie från Stockholms universitet genomförd på grodor. Bland annat hittades förändringar i barnbarns hjärnor och testiklar, som kan leda till förändringar i tillväxt, ämnesomsättning och förmåga att få barn.
Växter och djur måste kunna förflytta sig mellan olika platser för att kunna överleva. I en studie publicerad i tidskriften Journal of applied ecology presenteras resultat som visar att äldre naturbetesmarker är mer motståndskraftiga, men restaurerade gräsmarker återhämtar sig snabbt.
Det pågår ett regimskifte längs Östersjökusten. Ekosystemen i allt fler grunda vikar som tidigare dominerats av gädda och abborre domineras nu av storspiggen. Ny forskning visar att risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet som kan hjälpa det lokala fiskbeståndet att stå emot trycket från spiggen. Att säl och skarv ökar hjälper i stället spiggen att ta över
Skogar täcker en tredjedel av jordens landyta och är avgörande för lagring av kol samt vattnets kretslopp, även om hela omfattningen av deras påverkan ännu inte är fullständigt förstådd. I en ny studie, publicerad i Nature Communications, har forskare från Stockholms universitet och internationella kollegor bidragit med nya insikter i att förstå den komplexa roll skogar spelar i klimatsystemet och
För första gången har forskare analyserat miljö- och näringsaspekterna av en kost där animaliska livsmedel byts ut mot växtbaserade alternativ som efterliknar animalier. Att ersätta animaliska livsmedel med antingen växtbaserade alternativ eller oprocessad vegetabilisk mat sänker miljöpåverkan, visar den nya studien som är publicerad i Nature Communications.
Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på järn- och ruteniumkatalysatorer när ammoniak produceras från kväve och vätgas, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.
En ny rapport visar att mänskligheten står inför en avgörande tidpunkt där både hot och möjligheter accelererar. Farliga punkter för jordens system närmas alltmer samtidigt som möjligheten att vända utvecklingen till det bättre fortfarande finns. Rapporten betonar att den inslagna vägen riskerar att bli katastrofal och att avvecklingen av fossila bränslen samt tillväxten av koldioxidneutrala lösni
För första gången har forskare kartlagt finansbranschens påverkan på uppkomsten av smittsamma sjukdomar. De kom fram till att en förhållandevis liten grupp av mäktiga finansinstitutioner, däribland svenska pensionsfonder, kan bidra till att minska riskerna för nya pandemier. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Lancet Planetary Health.
Forskare från Stockholms universitet har undersökt de mekanismer som under varma och torra sommardagar skapar svalt mikroklimat under skogens trädkronor. Studien avslöjar hur trädkronornas skuggning och vattnets avdunstning tillsammans skapar svalare mikroklimat i skogen, jämfört med temperaturen utanför skogen. Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Agricultural and Forest Meteoro
Sopbranden i Kagghamra på Södertörn i december 2020 hade stor påverkan på luftkvaliteten i närliggande bostadsområden. En ny studie från Stockholms universitet visar ökade halter av partiklar, tungmetaller och polyaromatiska kolväten under branden.
Forskare vid Stockholms universitet har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.
Glaciären på Kebnekaises sydtopp blir allt mindre. Det som tidigare var Sverige högsta punkt är nu 1,4 meter lägre än förra året. Mätningar visar dessutom stor avsmältning på andra svenska glaciärer.
Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.
Covidpandemins nedstängningar i södra Asien minskade rejält halten av kortlivade nedkylande partiklar i luften medan halten av långlivade växthusgaser knappt påverkades. Forskarna kunde därmed se hur minskade utsläpp av luftföroreningar ger renare luft men också starkare klimatuppvärmning. Ny forskning från Stockholms universitet.
Mikroorganismer – bakterier och svampar – är den överlägset viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken. De har betydelse både för att mildra klimatförändringar och för att förbättra jordens kvalitet för jordbruk och livsmedelsproduktion. Det visar en ny studie i tidskriften Nature. Studien har genomförts av forskare från bland annat Stockholms universitet.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.
Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.
